1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om det nya avtalet mellan staten och SVT.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening i enlighet med vad
som anförs i motionen behovet av utbildningsmaterial om dolda
handikapp.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om auktorisation av
teckenspråkstolkar. 2
4. Riksdagen begär att regeringen lägga fram förslag om teckenspråk som
minoritetsspråk. 3
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rehabilitering av hörselskadade. 4
6. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära en redogörelse för
fördelning av bidrag till handikapporganisationer.
7. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning om
hjälpmedelssituationen.
8. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ny utformning
av bilstödet.
9. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära nytt förslag om
färdtjänstens regler. 5
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om krav på tillgänglighet vid bygglovgivning. 6
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om assistent till person över 65 år.
12. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning om
tillämpning av LSS vid psykisk sjukdom.
13. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning om den
sammanlagda effekten av LSS och SoL beträffande personligt stöd.
14.
1 Yrkande 1 hänvisat till KrU.
2 Yrkande 3 hänvisat till NU.
3 Yrkande 4 hänvisat till KU.
4 Yrkande 5 hänvisat till SfU.
5 Yrkande 9 hänvisat till TU.
6 Yrkande 10 hänvisat till BoU.
Inledning
"Handikapp är i stor utsträckning en följd av brister i
samhället. Därför kan handikapp elimineras. Det gör man
genom att förändra samhället." Så uttryckte sig
Handikappförbundens Centralkommitté år 1972.
Medvetenheten om nödvändigheten av åtgärder har ökat och
en del har gjorts. För 21 år sedan beslöt riksdagen att
kollektivtrafiken skulle handikappanpassas. Detta beslut
upprepades i riksdagen år 2000, då det också beslöts om
allmän tillgänglighet för funktionshindrade i samhället.
Riksdagen har beslutat att handikappade också ska ges förutsättningar för
självbeständighet och självbestämmande. Det verkliga livet visar att det finns
många hinder för detta, tyvärr också byråkratiska.
Hinder
Många kommuner saknar rullstolsanpassade bussar i
linjetrafik. Kommuner rådfrågar sällan ett handikappråd eller
en handikapporganisation i ett tidigt skede, innan beslut tas,
som rör just funktionshindrade. Fortfarande saknas
handikappolitiskt handlingsprogram i en del kommuner.
Ändock kan man få stöd för att göra ett sådant program i
FN:s standardregler.
Var fjärde lokal där landets kommunfullmäktigeförsamlingar håller sina
sammanträden uppfyller inte minimala krav på tillgänglighet för
rörelsehindrade. Därmed utestängs de från en central del av den svenska
demokratin. I bara 10 % av kommunerna kan man kommunicera direkt med
kommunens växel med hjälp av texttelefon. Bara 35 % av kommunerna har
bibliotek tillgängliga för rörelsehindrade. Många grundskolor saknar minimal
anpassning. Möjligheten för synskadade att ta del av SVT:s utbud är
fortfarande eftersatt. I de flesta biosalonger kan man inte höra med slinga,
trots att man i övrigt använder nyaste digitala teknik. Personliga assistenter
är
att se som medel för tillgänglighet även för psykiskt funktionshindrade som
ofta inte får assistent.
Bemötandeutredningen visade att enskilda handikappade upplever sin
situation som otillfredsställande på många punkter. Många upplever att de
inte har inflytande över sitt liv på det sätt som lagen ger dem rätt till.
Ibland
handlar det om attityder från myndigheter, ibland bristande kunskap, ibland
en kombination av dessa. En utredning från RBU visade att hälften av
föräldrarna till handikappade barn har överklagat ett eller flera
myndighetsbeslut. Överklaganden gäller i första hand vårdbidrag, assistans i
förskola/skola och personlig assistans. 60 % av föräldrarna fick helt eller
delvis rätt vid sina överklaganden. Dessa siffror antyder att situationen är
bekymmersam för många handikappade, trots många bra lagar och
målsättningar.
Diskrimineringslag
Kristdemokraterna har länge krävt en generell lagstiftning
mot diskriminering. Riksdagen beslöt våren 2000 vid
behandlingen av handlingsplanen för handikappolitiken
glädjande nog att tillkännage denna önskan för regeringen.
Skola
Barn har mycket lätt att acceptera varandras handikapp.
Däremot har vuxna ofta svårt att acceptera lärare med
handikapp. Man tror att alla kroppskrafter behövs för att
hålla ordning i en klass. Nyligen stötte en ung blind lärare på
argumentet att hon måste kunna se för att hålla ordning. Det
visade sig att klassen i stället utvecklade ett samarbete som
kompletterade det hon inte kunde se.
Barn accepterar lätt andras handikapp. Vart tar den inställningen vägen
under skoltiden? Är det de vuxnas inställning som färgar av sig?
Bristande resurser i skolan har lett till att barn med handikapp, framför allt
osynliga handikapp, inte får stöd i den utsträckning de behöver. Antalet elever
inskrivna i särskola har ökat med 60 % de sista 10 åren. I en del fall har det
rört sig om "stökiga" barn utan synbara begåvningshandikapp. Det har varit
ett sätt att kunna ge mer stöd. En del av dessa barn kunde inte förstå varför de
fått byta klass. Samtidigt har IT underlättat skolgången för elever med
handikapp.
Utbildning
Handikappade studenter går vidare till högskola och
universitet i mindre utsträckning än andra studenter. Trots
hjälpmedel är oftast livet jobbigare med handikapp än utan.
Många måste planera sin dag mycket noggrant med hänsyn
till sina behov. Ibland blir det så tröttsamt att man inte orkar
med att studera på heltid. Läser man på halvtid krockar det
med bestämmelserna om studiemedel.
Högskolor och universitet måste ge personer med funktionshinder samma
möjligheter som andra till studier. Det kan gälla såväl lokaler och
kringservice som tillgång till tolktjänst. Det är ett krav att ungdomar med
funktionshinder inte diskrimineras vid val av olika studievägar. Den enskildes
intresse och kompetens ska styra valet av utbildning, inte lokalernas standard.
Även utvecklingsstörda måste få tillgång till utbildning.
I all utbildning är det viktigt att lyfta fram handikappfrågor men särskilt i
arkitekt- och byggnadsingenjörutbildning. Mycket forskning behövs, t.ex. om
rehabilitering. Varför skiljer det på mäns och kvinnors rehabilitering?
De två sista åren har många teckenspråkstolkar utbildats vilket underlättar
även för studenter. Men för få tolkar anställs.
Rätt till rehabilitering
Utgifterna för sjukförsäkringen har ökat kraftigt de senaste
åren. I september år 2000 tvingas tre försäkringskassor
stoppa sina köp av rehabiliteringsinsatser. 75 miljoner
kronor saknas, motsvarande rehabilitering av 2 000
människor. Ytterligare 16 av totalt 21 försäkringskassor får
inte rehabiliteringspengarna att räcka året ut. Samtidigt vet
man att tidigt insatt rehabilitering lyckas mycket bättre.
Enligt Gerhard Larssons utredning "Rehabilitering till
arbete" ger varje krona, som satsas på rehabilitering, nio
kronor tillbaka till samhället. Rätt till arbete förutsätter rätt
till rehabilitering.
Rätt till arbete
Det är viktigt att det finns olika stöd för att personer med
funktionsnedsättning ska kunna få meningsfulla arbeten. Ett
sådant viktigt instrument är lönebidragen. Inskolning med
hjälp av mentorer kan underlätta.
Men många lönebidragsanställda upplever anställningen otrygg eftersom
bidraget ska omförhandlas en gång per år. Dessutom är det svårt att höja
lönen. Arbetsgivaren får ut högst 13.700 kr per månad, vilket inte får utgöra
mer än 80 % av lönen.
Funktionshindrade med kommunikationshandikapp kan få bidrag till
arbetsbiträde, 100.000 kr/år för egen företagare, 50.000 kr för andra. Syftet
med arbetsbiträdesfunktionen är att en anställd med
kommunikationshandikapp, exempelvis synskada, ska få stöd som
kompenserar funktionshindret. Om lönebidrag och arbetsbiträde kunde
kombineras skulle exempelvis synskadades behov av stöd bättre kunna
tillgodoses.
Det är särskilt angeläget att det finns en god kunskap om olika
funktionshinder hos Försäkringskassans personal. Ett bättre samarbete måste
byggas upp med handikapporganisationerna för att man också ska ta tillvara
deras kunskaper och erfarenheter. Det gäller för såväl yrkesutbildning som
omskolning, anpassning och rehabilitering. Bemötandet av de anhöriga är en
viktig del.
IT - en möjlighet
Den tekniska utvecklingen har lett till att det finns
hjälpmedel som ger högre livskvalitet för personer med
handikapp. Såväl avstånd som rörelsehinder kan
överbryggas med hjälp av den moderna tekniken. Den nya
IT-tekniken kan bidra till att fler jobb görs tillgängliga för
personer med funktionshinder.
Massmedier
Ett avtal mellan staten och Sveriges Radio-TV ska upprättas
nästa år. Man planerar att införa ny digital teknik som
betydligt ökar möjligheterna för synskadade/blinda och döva
att ta del av program och information. Detta bör göras så
snabbt som möjligt och bör tas med i avtalet. Enligt
handlingsplanen för handikappolitiken skulle extra pengar
utgå till kultursektorn för handikappanpassning av
teaterlokaler och dylikt. Hörslinga bör finnas i alla sådana
lokaler, även biografer.
Osynlig
funktionsnedsättning
Det har talats mycket om de fysiska funktionshindren.
Människor med osynliga funktionshinder blir mindre
uppmärksammade.
Funktionsnedsättning kan vara både fysisk och psykisk. Ibland har man
båda. De psykiskt sjuka är idag den grupp, som hamnat allra sämst till i
samhället beträffande bostad, utbildning och lön.
I arbetslivet förefaller man ha lättare att acceptera synliga handikapp
framför osynliga. Polioskada är t.ex. ett välkänt handikapp sedan länge. Man
vet var man har det så att säga. Osynliga handikapp, exempelvis whiplash-
skada, accepteras inte lika lätt.
Samarbetet mellan ansvariga huvudmän måste förbättras för att t.ex. ge
barn och föräldrar bättre tillgång till stöd, utredning och expertkunskap
genom tvärfackligt samarbete mellan hälso- och sjukvård och skola/förskola.
Det finns ett behov av en nationell handlingsplan för att öka stödet till barn
med dolda handikapp som DAMP, dyslexi och andra näraliggande diagnoser.
Socialstyrelsen har visat stora kvarstående behov hos dessa grupper.
Allergi är ett dolt handikapp som begränsar tillgängligheten till vissa
miljöer. Till dolda handikapp räknas också psykiska sjukdomar, afasi och
demens m.m.
Kristdemokraterna ökar bidragen till kommunerna för att de bl.a. ska
rymma en satsning på de dolda handikappen. Handläggare i kommuner och
på försäkringskassor behöver utbildning om dessa handikapp.
Utbildningsmaterial behöver framställas.
Döva
Döva är att se som svenskar med ett helt annat språk och
därmed en egen kultur. En kultur förutsätter att man kan
kommunicera med varandra. Dessa döva svenskar har därför
en egen kultur där enbart de som kan kommunicera på
teckenspråk ingår. De bor tämligen utspritt bland andra
svenskar i frekvens på ca 1/1000. Det innebär ganska små
grupper i mindre och medelstora kommuner. Man kan då
förledas att inte se dem som en minoritet med eget
minoritetsspråk utan som hjälptagare.
Redan på barnavårdscentralen försöker man kontrollera om barnet hör. Det
är viktigt att ett språk byggs upp så tidigt som möjligt. Det döva barnet måste
sedan få utvecklas i en miljö där alla kan kommunicera med teckenspråk.
Dock händer det att en del personal på dövskolor inte kan teckenspråk. Även
på fritiden behöver barnet få kommunicera på teckenspråk.
Att döva har en egen kultur på grund av att de är ensamma om sitt sätt att
kommunicera förstår i allmänhet inte hörande personer. Det fungerar inte att
översätta från svenska. Att uppleva sin kultur gör man bäst på sitt eget språk.
Döva behöver teater gjord för teckenspråk, likaså film på teckenspråk.
Simultantolkning av talad teater till teckenspråk fungerar inte så bra. Man
måste hela tiden se på den som tolkar.
Teckenspråket är sedan 1981 officiellt erkänt modersmål i Sverige och är
därför jämställt med andra modersmål, i vilka tolkauktorisation sedan länge är
möjlig. Brukare och olika myndigheter har efterfrågat något bevis på tolkens
kompetens, även beträffande teckenspråkstolkar. Regeringen föreslog själv
auktorisation av teckenspråkstolkar redan 1992, men trots det saknas
auktorisation idag. Allt fler döva använder teckenspråkstolk i allt fler
sammanhang. Därför är det viktigt att kunna tillhandahålla en kvalitetsgaranti
i form av en auktorisation.
Döva hävdar att teckenspråkets ställning som modersmål ändock inte ger
ovillkorlig rätt till tolk. De menar att det hade varit bättre om teckenspråket
hade omfattats av lagen om minoritetsspråk. Deras erfarenhet är att tolkar inte
anställs på grund av det ekonomiska läget, och att döva därför inte kan få
tolkning när det behövs. Snarare tycker man att utvecklingen är den motsatta:
man får tolkhjälp mindre ofta nu än tidigare. Kristdemokraterna yrkar att man
låter undersöka hur det förhåller sig och om det går att rättighetslagstifta om
tolk.
Hörselskadade
En del har en grav hörselnedsättning från födelsen men kan
lära sig tala. De flesta hörselskadade har en förvärvad skada,
en del sent i livet. De kan få det mycket svårt, eftersom de
inte har något annat språk eller någon annan kultur än den
talade. Dessutom har hörande mycket svårt att sätta sig in i
hur en hörselskada fungerar.
Hörselskadade är överrepresenterade bland dem med förtidspension. Var
femte förtidspensionerad är hörselskadad. Arbetslinjen gäller som grund för
arbetsmarknadspolitiska insatser. Tidiga insatser anses vara viktigast. Trots
det har hörselskadade begränsade möjligheter att få vägledningsstöd. Det
anses att möjligheterna försämrats sedan arbetsgivaren ålades ansvar för
anpassning och rehabilitering. Idag kan anställda hörselskadade inte få
vägledningsstöd, råd eller stöd vid något av de arbetsmarknadsinstitut, som
har särskilda resurser för hörselskadade, om inte arbetsgivaren eller
försäkringskassan står för kostnaden. Detta bör åtgärdas.
Mycket av samhället är hörselmässigt inte tillgängligt. Bakgrundsljuden är
många. Äldre personer har svårt att höra radio- och TV-program med
störande bakgrundsljud. Detta bör tas upp vid förhandlingarna om nytt radio-
TV-avtal nästa år. Åldern 65+ utgör en stor lyssnargrupp för radio och TV.
Rehabilitering av barn
med hjärnskada
Det finns ca 750 barn i Sverige med förvärvad hjärnskada,
knappt hälften efter trauma. Restsymptomen återfinns hos
hälften och är främst av kognitiv karaktär
(minnessvårigheter, problem med koncentration och
uthållighet, inlärningssvårigheter, brister i omdöme) samt
personlighetsmässiga avvikelser. Dessa restsymptom är lika
vanliga som motoriska avvikelser. Det föreligger stora
brister beträffande dessa barns rehabiliteringsmöjligheter.
Endast hälften av de 40 svårast skadade har fått någon
rehabilitering.
Man har spekulerat om huruvida detta kan bero på att vuxna är sjukskrivna
och får hjälp av försäkringskassan att finna rehabilitering. De har också ofta
en arbetsgivare, som är angelägen om en snabb rehabilitering. Det är därför
viktigt att denna grupp barn uppmärksammas.
Bidrag till
handikapporganisationer
Tidigare rådde en snedfördelning av bidragen till
handikapporganisationer beroende på att nya organisationer
tillkommit. Dit hörde demensförbundet, som fick ungefär
hälften av bidraget/medlem jämfört med andra
organisationer. Regeringen uppdrog då åt Socialstyrelsen att
göra en ny fördelningsnyckel och betala ut medel. Frågan
underställdes aldrig riksdagen för avgörande trots en utbredd
önskan om detta.
Riksdagen har därför via handikapporganisationerna fått reda på hur
fördelningen av bidragen skett. Fler organisationer får bidrag, dels ett
basbidrag/organisation, dels ett bidrag/medlem. Organisationsbidraget är
tydligen inte så dåligt tilltaget. Enligt "handikapplanen" anslogs ytterligare
28
miljoner kr/år för bidragen. Resterande medel fördelades per medlem. Detta
gör att de gamla förbunden med mycken social verksamhet får betydligt
mindre pengar. Framför allt gäller det Föreningen Sveriges Dövblinda,
Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund. De får extra
bidrag för att de fyller åtaganden som annars staten måste fylla, t.ex. SDR:s
teckenspråksavdelning, dövförbundens verksamhet med sociala frågor och
äldrefrågor.
Kristdemokraterna yrkar att regeringen lämnar en redogörelse till
riksdagen om fördelningen av dessa organisationsbidrag.
Hjälpmedel
Landstingen ska enligt 3a § hälso-och sjukvårdslagen
erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade. Detta fungerar
olika väl i olika landsting. I en del landsting råder mycket
långa väntetider för hjälpmedel. En del ger gratis
hjälpmedel, t.o.m. en hörapparat för vardera örat gratis,
medan andra kan ta ut stora avgifter.
Barn behöver hjälpmedel för att deras utveckling ska stimuleras. De kan
behöva hjälpmedel för lek i syfte att träna funktioner eller anpassning av
leksaker för att de ska kunna leka som andra barn. Barn har egna behov av
fritidsverksamhet. Barn kan behöva hjälpmedel både i skolan och på fritiden.
Här är hjälpmedelscentralernas praxis mycket olika. Hjälpmedel för
utveckling beviljas inte numera. Trehjuliga cyklar som tidigare betraktades
som "förflyttningsmedel" betecknas nu som "fritidshjälpmedel". Många barn
tvingas därför använda rullstol, fast de skulle kunna cykla. Elever som får ett
hjälpmedel i skolan, t.ex. dator, får inte motsvarande för användning i
hemmet, trots att behovet är lika stort där. Digitala läroböcker för användning
i datorbaserade hjälpmedel saknas i stor utsträckning för rörelsehindrade
elever.
En utredning ser på de handikappades ekonomiska situation enligt beslut i
riksdagen i samband med "handikapplanen". Avgifter för hjälpmedel bör tas
med där.
Bilstöd
Bilstöd kan ges till en person med funktionshinder i
arbetsför ålder eller till en förälder till ett handikappat barn.
Behovet är större än resurserna. Anslaget minskades 1997
varefter man delat ut pengar så långt de räckt varje år.
10 § i förordningen om bilstöd: "1. Om en förälder till ett handikappat barn
får ytterligare ett handikappat barn, får man ej med hjälp av bilstöd byta till
större bil om det inte gått sju år sedan sist. 2. Om föräldern själv är
handikappad och fått bilstöd kan nytt bilstöd ej beviljas för byte eller köp av
ny bil för ett handikappat barn."
Paragrafen bör kompletteras med orden "eller väsentligt förändrade
förhållanden".
Enligt 5 § krävs att man kör bilen själv, om man fyllt 18 år (med vissa
undantag) för att få bilstöd. Det innebär att den som kan köra själv får bilstöd
även om det bara gäller fritidsresor, medan den som har personlig assistent
inte kan få stödet. Snarare fördyrar det för samhället i form av färdtjänst och
längre arbetstid för assistenten. Kanske behövs det två assistenter för färd
med allmänna kommunikationsmedel. Riksrevisionsverket föreslog åtgärder
för att få till stånd en mer allsidig bedömning av den funktionshindrades
behov och även alternativa lösningar. Regeringen har inte ännu kommit med
något förslag.
Färdtjänst
Färdtjänsten är det ämne som väcker mest klagomål. Den
nya lagen om färdtjänst har varit i kraft sedan den 1 januari
1998. Syftet var att färdtjänst inte skulle ses som bistånd,
utan som komplettering till allmänna kommunikationer. Man
hoppades samtidigt att förändringen skulle påskynda
handikappanpassningen av kollektivtrafiken. De förväntade
effekterna har inte synts till.
Om färdtjänsten ska vara en komplettering till kollektivtrafiken, ska
förhållandena vara likvärdiga för resandet. Det innebär följande:
- färdtjänst som håller samma standard som kollektivtrafiken på orten bör
kosta som kollektivtrafik
- färdtjänst som håller samma standard som egen bil, bör kosta som egen
bil, d.v.s. till samma pris som den statliga milersättningen för resor
- färdtjänst med kollektivtrafikstandard måste hålla utsatta tider
- färdtjänst med bilstandard måste vara tillgänglig dygnet runt
- antalet tillåtna resor per månad bör vara olika obegränsat som för alla
andra trafikanter
- det måste gå att ta med ledsagare eller barn i taxin
- man måste kunna använda färdtjänst för de syften man önskar och t.ex.
göra uppehåll under resan eller göra resor utanför den egna kommunen.
Funktionshindrade ska inte hindras från att göra vad alla andra gör.
Tills färdtjänsten fungerar som komplement till
kollektivtrafiken, bör den betraktas som bistånd. Så fungerar
den i praktiken. Men eftersom den formellt inte är bistånd,
kan brukaren inte överklaga beslut som socialtjänsten fattat i
ärendet. Under sådana förhållanden bör besluten kunna
överklagas hos annan myndighet. Handikappombudsmannen
kan vara den instansen. Idag klagar många brukare på
framför allt den ytterst dåliga flexibiliteten i färdtjänsten.
Studerande på annan ort än hemorten får inte pendla med färdtjänst.
Eftersom andra studerande kan använda kollektiva transportmedel, är det
rimligt att funktionshindrade studerande bör kunna använda färdtjänst utan att
behöva skriva sig på studieorten. Idag är detta inte möjligt.
I "handikapplanen" anges igen, att Vägverket har i uppdrag att göra en
översyn av hur färdtjänsten fungerar. Många väntar på resultatet.
Samtidigt är det viktigt att handikappanpassningen av kollektivtrafiken
fortsätter. Riksdagen har beslutat att den anpassningen ska vara klar år 2010.
Byggnation
Nybyggnation garanterar ej tillgänglighet. Byggherren är
ytterst kvalitetsansvarig. Men det är inte alltid som
kontrollplaner upprättas, fast det är rekommenderat. Det
finns inte längre några riktlinjer för byggherren om olika
handikappåtgärder. Tidigare fanns utarbetade checklistor.
Nya plan- och byggnadslagen har försämrat möjligheterna
för handikappråd att fungera som remissinstans vid
byggnation.
Kravet på tillgänglighet finns kvar i lagstiftningen, men nu åligger
kontrollansvaret byggherren med krav på intyg från sakkunnig om att
bestämmelserna är uppfyllda. Regler saknas för krav på den sakkunnige.
Byggnadsnämnden har ingen skyldighet att granska efterlevnaden av
tillgänglighetskraven i samband med bygglovs givande. Efter att ha sett flera
exempel på nybyggnation, där tillgängligheten bevisligen har kommit på
undantag, är det vår uppfattning att det bör ställas krav på tillgänglighet i
samband med att bygglov ges.
Personlig assistans
Personlig assistans enligt LSS och LASS har betytt mycket
för svårt handikappade personer. Men reformen har
inskränkts genom besparingar i statsbudgeten. Man
schabloniserade assistansersättningen vilket medförde ett
lönetak för assistenten. Det drabbade de handikappade som
bildat kooperativ. Ersättningen är nu 178 kr/tim. Har
personen mycket omfattande assistansbehov kan han eller
hon ansöka om förhöjd ersättning. Men den åtföljande
granskningen upplevs integritetskränkande. Lönen är alltså
låg. I många fall kan assistenten få en arbetslöshetsersättning
som är högre. Det medverkar till stor genomströmning av
assistenter. För närvarande är det ett stort bekymmer att
överhuvudtaget få tag i assistenter, åtminstone i storstäderna.
Kristdemokraterna har hela tiden kritiserat det faktum att man förlorar
rätten till personlig assistent vid 65 års ålder. Regeringen tar nu, sent
omsider,
bort 65- årsgränsen. Samtidigt föreslår man i en särskild proposition att
antalet LSS-timmar inte får utökas efter 65 års ålder utom i mycket
övertygande fall, vilket ska bedömas noggrant varje gång. Men många
handikappande sjukdomar förvärras med tiden. Den som drabbats av polio för
många år sedan kan nu få s.k. postpoliosyndrom som innebär att musklerna
helt enkelt slitits ut. Kristdemokraterna anser att om man tillhör personkretsen
ska LSS-rättigheten gälla fullt ut.
Medborgarrättsrörelsen för handikappade, Independant Living, påpekar att
det regeringen anger i propositionen 2000/01:5 Personlig assistans till
personer över 65 år som kostnad för reformen, samtidigt ger en besparing i
kommunerna. Den sammanlagda kostnaden skulle alltså inte bli så stor som
regeringen anger.
Tillämpningen av LSS i kommunerna ger bekymmer för många.
Exempelvis har kommuner nekat att vara uppdragstagare åt handikappade
med LSS. Regeringen bör göra en översyn av hur LSS fungerar kommunalt.
En utredning pågår om stöd enligt SoL. Eftersom dessa två lagar griper in i
varandra borde en gemensam utredning undersöka effekten av stöd enligt de
båda lagarna.
Barn och LSS
Riksförsäkringsverket rekommenderar i sina allmänna råd
att personlig assistans till barn endast ska medges om barnets
omvårdnadsbehov är minst 12 timmar per dygn. Dessutom
måste barnet ha flera funktionshinder samtidigt. Detta
medför att strängare krav på omvårdnadsbehov gäller vid
bedömning av behov av personlig assistans till barn än till
vuxna. Samtidigt har socialministern sagt, som svar på en
kristdemokratisk fråga, att formuleringen "omfattande
omvårdnadsbehov" är oklar, att det för närvarande inte finns
någon vägledande regeringsrättsdom i denna fråga, och att
rekommendationen är ett led i verkets uppgift att driva fram
rättspraxis. Ett överklagande har vunnit i kammarrätten men
förlorat i regeringsrätten.
Vid riksdagens behandling 1996 förutsatte man att barn och vuxna skulle
bedömas lika. Det är därför nödvändigt att genom ett tillägg i LSS förtydliga
lagstiftarens avsikt med följande lydelse: "Samma bedömning av
omvårdnadsbehovet skall göras då det gäller en ansökan från ett barn som
från en vuxen person."
Psykiskt
funktionshindrade och
LSS
Psykiskt funktionshindrade hamnar idag till stora delar
utanför LSS. Psykiatriutredningen menade att ca 20.000
psykiskt funktionshindrade hade behov av LSS-insatser för
att klara eget boende.Ytterligare 20.000 personer i gruppen
hade enligt utredningen behov av insatser vad gäller daglig
social verksamhet. I början på det här året hade endast 2 300
personer erhållit LSS-insatser.
Socialstyrelsen har därför ansett att regeringen bör överväga att göra en
översyn av hur LSS-lagstiftningen fungerar för psykiskt funktionshindrade.
Översynen borde gälla både hur insatserna är preciserade med tanke på
målgruppens behov och personkretsens avgränsning. Dock verkar inte
departementet planera någon sådan översyn.
Socialstyrelsen såg i sin utvärdering att många handläggare ansåg LSS
svårtillämpbar på gruppen. Man beviljar därför insatser enligt socialtjänsten
vilket innebär att psykiskt funktionshindrade får insatser med sämre kvalitet.
Ett skäl till det uteblivna stödet anses vara lagstiftningens formulering:
"betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande
stödbehov". Detta tolkas som att eftersom personen kan gå ur sängen, har han
inte detta stödbehov. Många orkar inte förklara att man inte förmår komma ur
sängen på grund av psykiskt hinder. Tyvärr har regeringsrätten tolkat
begreppet "hjälp med grundläggande behov" som att den som endast behöver
motiverande insatser för att klara daglig livsföring inte har rätt till
personlig
assistans. Detta utesluter i hög grad psykiskt funktionshindrade från att få
sådan insats.
I handlingsplanen för handikappolitiken aviserades en särskild utredare,
som skulle se över insatsen råd och stöd. Utredaren bör också få i uppdrag att
se över LSS tillämpning på psykiskt funktionshindrade.
Stöd enligt
socialtjänstlagen
Regeringen konstaterar själv i budgetpropositionen att det
råder oklarheter vid bedömning, om beslut ska tas enligt SoL
eller LSS. För brukaren utgör det stor skillnad, vilket
regeringen själv beskriver. Vid stöd enligt LSS ska brukaren
ha inflytande över hur stödet utformas och eventuellt val av
personlig assistent. Stöd enligt LSS ger betydligt bättre
livskvalitet.
Rätten till ekonomiskt bistånd har ersatts av rätt till försörjningsstöd. Den
enskilde har inte rätt till försörjningsstöd för höga merkostnader som
funktionhindret kan medföra, t.ex. för bostad, bil och ledarhund.
Kristdemokraterna anser att personligt stöd, där bl.a. avlösning ingår, ska
finnas som en rättighet. Vi föreslår att till 16 § SoL lägga "personligt stöd".
Inte heller skulle det lagtekniskt medföra några svårigheter att föreskriva att
det i funktionshindrades skäliga levnadsnivå skall ingå även höga
merkostnader på grund av funktionshindret.
Stöd enligt SoL upplevs osäkert, eftersom det kan försvinna med
budgetläget i kommunen. Det förekommer att man avgiftsbelägger
verksamhet enligt SoL för personligt stöd.
En särskild utredare har till uppgift att göra en översyn av vissa frågor
rörande SoL. Bl.a. analyseras för- och nackdelar med blandningen av
rättigheter för den enskilde och skyldigheter för kommunen. Denna utredning
har stor betydelse för många enskilda. Så långt Kristdemokraterna vet är
utredningen ej färdig. I så fall bör den ges ett tempo, som motsvarar dess
betydelse. Om utredningen ej skulle redogöra för den samlade effekten av
LSS och SoL på personligt stöd, bör en särskild utredning klarlägga detta.
Vid behandlingen i riksdagen av handlingsplanen för handikappolitiken
beslöts att de handikappades ekonomiska situation skulle utredas.
Domstolstrots
Utredningar och vittnesmål talar om att beslut om stöd inte
verkställs. Från och med 1 juli i år kan länsstyrelsen utdöma
vite om en kommun inte verkställer beslut om stöd.
Kristdemokraterna tyckte det var viktigt med
sanktionsmöjligheter och stödde förslaget, även om vi fann
förslaget behäftat med brister.