1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inflytande över vardagen - som en hälsobringande faktor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kost och risken för sjuklighet i dag och folkhälsoutvecklingen
på längre sikt.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den positiva effekt som fysisk aktivitet innebär för både kropp
och själ.
Motiv till våra förslag
Folkhälsa är ett begrepp som förändrats över tiden. Vid 1800-talets början
var den en s.k. sanitär fråga - det var före de stora naturvetenskapliga
upptäckterna. Man hade insett att sjukdomar spred sig epidemiskt och
försökte genom olika sanitära åtgärder och insatser i bostäder, skolor
m.m. begränsa epidemierna. Upptäckten av vaccination mot smittkoppor
och senare av bakterier ledde till en effektiv begränsning av flera
infektionssjukdomar och i takt med den snabba utvecklingen inom
medicin och teknik växte en modern, industriell folkhälsovetenskap fram.
Teknik och medicin förväntades kunna lösa alla hälsoproblem. Under en
tid trodde forskare t.o.m. att det var möjligt att utrota allt mänskligt elände
och ohälsa. Den s.k. postindustriella folkhälsovetenskapen byggdes upp
bl.a. inom WHO:s ram och handlar om att vidga synen på hälsa. Så här
lyder t.ex. WHO:s hälsodefinition: "Hälsa är ett tillstånd av komplett
välbefinnande i fysiskt, psykiskt och socialt hänseende och icke enbart
avsaknad av sjukdom eller svaghet." (WHO 1946)
Aaron Antonovsky, medicinsk sociolog med världsrykte, hävdade i
motsats till den traditionella hälso- och stressforskningen att ohälsa och
stress
är allestädes närvarande. Antonovskys slutsats blev att kaos och stress är
naturliga tillstånd och att den intressanta frågan därför borde vara varför vi
överhuvudtaget överlever. Frågor om vad som orsakar hälsa är mer väsentliga
att ställa än vad som orsakar sjukdom. Han skapade två begrepp som avgör
hur vi uppfattar hälsan - allmänna motståndsresurser och känslan för
sammanhang. De tre huvudkomponenterna för att bygga upp hälsa anser
Antonovsky vara begriplighet, hanteringsbarhet och meningsfullhet.
Människan måste förstå sin tillvaro och också bli förstådd, hon måste uppleva
att hon bemästrar sin situation, och djupast och viktigast: hon måste se
mening i sin existens och på så sätt vara motiverad för en fortsättning.
Dagens folhälsovetenskap borde bygga och inrikta sig på att mobilisera
och främja människans hälsoresurser d.v.s. att ge förutsättningar för individen
att skapa ökad hälsa. Detta kommer med säkerhet att innebära att
hälsobegreppet får en förskjutning mot det subjektivt upplevda välbefinnandet
och att det traditionella hälsobegreppet får ge vika för livskvalitetsbegreppet.
Vi moderater stöder dessa idéer och anser därför att de resonemang som
bl.a. framkommer i Nationella folkhälsokommitténs delbetänkanden är
felaktiga. Här är det staten och samhället som skall skapa hälsa åt
medborgarna. Sådana attityder och beslut berövar människan hennes
förutsättningar att bygga upp sin hälsa och därmed sina möjligheter till ett liv
med begriplighet, hanteringsbarhet och meningsfullhet. Här vill samhället gå
in och bestämma över den enskilda människans liv och beröva henne
egenmakten. Men det kan inte ändra människors livsstil. Det kan bara den
enskilda människan åstadkomma för sig själv. Att inte lyfta fram
egenmaktens betydelse för hälsan anser vi vara både okunnigt och omodernt.
All forskning visar vidare att ett gott självförtroende skapar förutsättningar
för
ett hälsosamt liv. Därutöver ser vi det som självklart att familjen har ett
stort
ansvar för att påverka barnen till en hälsosam livsstil och ge dem kunskaper
om mat, motion, kost och hälsa. Skolan/förskolan måste sedan ta sin del av
ansvaret för att lära ut hur man bygger upp sin hälsa.
Vi anser därför att folkhälsoarbetet i högre grad än i dag skall riktas in på
att möjliggöra för svenskarna att ta ansvar för sin egen och sin familjs hälsa.
Det innebär att samhällets roll blir annorlunda än idag.
Detta synsätt blir naturligt när man ser hur det nuvarande
sjukdomspanoramat förändras. En rad medicinska, fysiologiska och sociala
fakta visar nämligen att ökningen av antalet sjukdomar som
belastningssjukdomar, psykiska besvär, åldersdiabetes, benskörhet är
betydande. Dessa tillstånd kräver långa sjukskrivningar och förorsakar stora
kostnader och stort lidande. Den nya forskningen visar att bristande fysisk
aktivitet och felaktig kost svarar för en betydande del av de multifaktoriella
orsakerna till dessa sjukdomar. På samma sätt kan vi se hur barns allt mer
stillasittande vardag och sämre kost skapat en totalt ny situation med
överviktiga och samtidigt undernärda flickor och pojkar. Sambandet mellan
kost och motion är inte heller självklart för alla. Regelbunden fysisk aktivitet
ger bättre förutsättningar för ett balanserat närings- och energiintag och
minskad risk för brist i mineral- och vitaminstatus.
Ett nytt hot mot hälsan, som nästan dagligen presenteras i medierna, är den
s.k. utbrändheten dvs. ett tillstånd som handlar om både mental och fysisk
utmattning. Det är inte bara mat och motion som hänger samman, så gör även
kropp och själ. En människa som tycker sig sakna möjlighet att påverka sin
situation hamnar lättare i utbrändhet.
Mat är medicin
Maten är egentligen vår viktigaste "medicin" och kan vara både bra och
dålig sådan. Allt vi äter påverkar oss och vårt immunsystem, något som
allt färre verkar känna till.
Begrepp som Street food, Take away och snabbmat är allmänt accepterade
i vår matkultur idag. Det har blivit en livsstil som genom att allt för ofta
vara
hänvisad till detta kosthåll allvarligt kan komma att skada vår hälsa.
Vuxendiabetes är en av våra snabbast växande folksjukdomar. Orsaken är
våra dåliga matvanor och bristande motion.
Det är inte bara i USA och Kanada som medelvikten ökar på ett dramatiskt
vis. Så sker också här i Sverige. 300.000 människor i Sverige är drabbade av
diabetes. Av dessa lider ca 90 procent av diabetes typ 2, det som i dagligt tal
kallas vuxendiabetes. Enligt forskare är sjukdomen en tickande bomb. Man
antar att antalet vuxendiabetiker riskerar att fördubblas inom de närmast 10-
15 åren. Dessutom har sjukdomen börjat debutera vid allt lägre åldrar. I dag
vet vi att 25 procent av dem som drabbas av hjärtattack har diabetes.
Vi äter för att kunna fungera, känna oss vitala och få energi. Dagens mat
ger dock alltför ofta inte den energi vi behöver och vill ha. I genomsnitt
består
nämligen två tredjedelar av vårt energiintag av s.k. tomma kalorier. Dagens
snabba utveckling inom mat och matproduktion gör att både unga och gamla
behöver lära sig mer om sambandet mellan det vi äter och hur vi mår.
Matens och måltidens existentiella betydelse har ofta underskattats i
Sverige. Hur viktig maten/ätandet är har många erfarit då de drabbats av
bulimi eller anorexi. Visserligen har begrepp som matkultur och matlust fått
nytt intresse men alltför många är fortfarande rädda för maten och känner
ångest inför alla nya produkter. Med ökad kunskap skulle denna ångest kunna
övergå i matlust. Hur olika uppfattning det "etablerade" samhället och
gemene man har i frågor om kost och ätande framgår av en undersökning som
genomfördes av Livsmedelsverket år 1998. Forskare visade sig nämligen vara
"rädda" för att människor åt fel d.v.s. för fet och sötad kost med
hjärtinfarkter
och fetma som resultat.
Motion ger hälsa
I det moderna samhället finns en paradox när det gäller fysisk aktivitet. Å
ena sidan minskar den fysiska aktiviteten i vardagen. Å andra sidan ökar
kunskapen om den fysiska aktivitetens betydelse för att må bra och
undvika en rad sjukdomstillstånd.
Även om forskare inte anser sig kunna presentera helt riktiga resultat om
hur svenska folket motionerar, anser man att ca en tredjedel av befolkningen
motionerar regelbundet och allt mer, medan den övriga delen av befolkningen
tenderar att röra sig allt mindre.
Vi vet att en minskad sjuklighet vid aktivering inte inträffar omedelbart
utan på sikt. Däremot vet vi att fysisk aktivitet och rätt kost ger snabba
positiva effekter för individens självuppfattning, välbefinnande och därmed
självförtroende, något som ger hälsospiraler. På sikt kommer dock ökad
fysisk aktivitet att ge sänkt sjuklighet.
Andra effektiva insatser är att kommunerna i högre grad än i dag bör
planera för trafiksäkra miljöer för lek, promenad till skolan och cykling m.m.
Detta skulle uppmuntra barns naturliga aktiviteter. I dag vågar många
föräldrar inte låta sin barn leka ute, än mindre gå till skolan.
Skolan har en viktig uppgift i att även tillfredsställa elevens inneboende
rörelselusta. Forskning visar att fysisk aktivitet är en förutsättning för
allsidig
mental och kroppslig utveckling. I dag är antalet gymnastiktimmar för få. Vi
anser att eleverna bör ges möjlighet att ha minst en halvtimmes fysisk
aktivitet varje dag. Den behöver inte enbart ske i en gymnastiksal utan just
handla om rörelse. Dessa aktiviteter bör sedan kompletteras med
gymnastikundervisning åtminstone två gånger per vecka under hela skoltiden.
I dag saknas fortfarande svenska studier som visar på långtidseffekten av
fysisk aktivitet i skolan och hur den får bäst resultat. Därför behövs mer
forskning inom en rad olika områden som biomedicinska effekter av fysisk
aktivitet och dess betydelse för inlärning, elevers kroppsuppfattning samt
integrering av fysisk aktivitet med andra skolämnen m.fl. områden. Det
handlar således om forskning både genom forskningsråden och vid olika
institutioner.
En ny attityd till hälsa, den som vi anser vara det viktigaste, som innebär
att den enskilde kan påverka sitt hälsoläge genom egna aktiviteter och
handlingar är ett första steg mot nytt och mer hälsoinriktat beteende. Det är
dags att våga erkänna att det faktiskt går att "springa från sin hjärtinfarkt".