Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inflytande över vardagen - som en hälsobringande faktor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kost och risken för sjuklighet i dag och folkhälsoutvecklingen på längre sikt.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den positiva effekt som fysisk aktivitet innebär för både kropp och själ.
Motiv till våra förslag
Folkhälsa är ett begrepp som förändrats över tiden. Vid 1800-talets början var den en s.k. sanitär fråga - det var före de stora naturvetenskapliga upptäckterna. Man hade insett att sjukdomar spred sig epidemiskt och försökte genom olika sanitära åtgärder och insatser i bostäder, skolor m.m. begränsa epidemierna. Upptäckten av vaccination mot smittkoppor och senare av bakterier ledde till en effektiv begränsning av flera infektionssjukdomar och i takt med den snabba utvecklingen inom medicin och teknik växte en modern, industriell folkhälsovetenskap fram. Teknik och medicin förväntades kunna lösa alla hälsoproblem. Under en tid trodde forskare t.o.m. att det var möjligt att utrota allt mänskligt elände och ohälsa. Den s.k. postindustriella folkhälsovetenskapen byggdes upp bl.a. inom WHO:s ram och handlar om att vidga synen på hälsa. Så här lyder t.ex. WHO:s hälsodefinition: "Hälsa är ett tillstånd av komplett välbefinnande i fysiskt, psykiskt och socialt hänseende och icke enbart avsaknad av sjukdom eller svaghet." (WHO 1946)
Aaron Antonovsky, medicinsk sociolog med världsrykte, hävdade i motsats till den traditionella hälso- och stressforskningen att ohälsa och stress är allestädes närvarande. Antonovskys slutsats blev att kaos och stress är naturliga tillstånd och att den intressanta frågan därför borde vara varför vi överhuvudtaget överlever. Frågor om vad som orsakar hälsa är mer väsentliga att ställa än vad som orsakar sjukdom. Han skapade två begrepp som avgör hur vi uppfattar hälsan - allmänna motståndsresurser och känslan för sammanhang. De tre huvudkomponenterna för att bygga upp hälsa anser Antonovsky vara begriplighet, hanteringsbarhet och meningsfullhet. Människan måste förstå sin tillvaro och också bli förstådd, hon måste uppleva att hon bemästrar sin situation, och djupast och viktigast: hon måste se mening i sin existens och på så sätt vara motiverad för en fortsättning.
Dagens folhälsovetenskap borde bygga och inrikta sig på att mobilisera och främja människans hälsoresurser d.v.s. att ge förutsättningar för individen att skapa ökad hälsa. Detta kommer med säkerhet att innebära att hälsobegreppet får en förskjutning mot det subjektivt upplevda välbefinnandet och att det traditionella hälsobegreppet får ge vika för livskvalitetsbegreppet.
Vi moderater stöder dessa idéer och anser därför att de resonemang som bl.a. framkommer i Nationella folkhälsokommitténs delbetänkanden är felaktiga. Här är det staten och samhället som skall skapa hälsa åt medborgarna. Sådana attityder och beslut berövar människan hennes förutsättningar att bygga upp sin hälsa och därmed sina möjligheter till ett liv med begriplighet, hanteringsbarhet och meningsfullhet. Här vill samhället gå in och bestämma över den enskilda människans liv och beröva henne egenmakten. Men det kan inte ändra människors livsstil. Det kan bara den enskilda människan åstadkomma för sig själv. Att inte lyfta fram egenmaktens betydelse för hälsan anser vi vara både okunnigt och omodernt. All forskning visar vidare att ett gott självförtroende skapar förutsättningar för ett hälsosamt liv. Därutöver ser vi det som självklart att familjen har ett stort ansvar för att påverka barnen till en hälsosam livsstil och ge dem kunskaper om mat, motion, kost och hälsa. Skolan/förskolan måste sedan ta sin del av ansvaret för att lära ut hur man bygger upp sin hälsa.
Vi anser därför att folkhälsoarbetet i högre grad än i dag skall riktas in på att möjliggöra för svenskarna att ta ansvar för sin egen och sin familjs hälsa. Det innebär att samhällets roll blir annorlunda än idag.
Detta synsätt blir naturligt när man ser hur det nuvarande sjukdomspanoramat förändras. En rad medicinska, fysiologiska och sociala fakta visar nämligen att ökningen av antalet sjukdomar som belastningssjukdomar, psykiska besvär, åldersdiabetes, benskörhet är betydande. Dessa tillstånd kräver långa sjukskrivningar och förorsakar stora kostnader och stort lidande. Den nya forskningen visar att bristande fysisk aktivitet och felaktig kost svarar för en betydande del av de multifaktoriella orsakerna till dessa sjukdomar. På samma sätt kan vi se hur barns allt mer stillasittande vardag och sämre kost skapat en totalt ny situation med överviktiga och samtidigt undernärda flickor och pojkar. Sambandet mellan kost och motion är inte heller självklart för alla. Regelbunden fysisk aktivitet ger bättre förutsättningar för ett balanserat närings- och energiintag och minskad risk för brist i mineral- och vitaminstatus.
Ett nytt hot mot hälsan, som nästan dagligen presenteras i medierna, är den s.k. utbrändheten dvs. ett tillstånd som handlar om både mental och fysisk utmattning. Det är inte bara mat och motion som hänger samman, så gör även kropp och själ. En människa som tycker sig sakna möjlighet att påverka sin situation hamnar lättare i utbrändhet.
Mat är medicin
Maten är egentligen vår viktigaste "medicin" och kan vara både bra och dålig sådan. Allt vi äter påverkar oss och vårt immunsystem, något som allt färre verkar känna till.
Begrepp som Street food, Take away och snabbmat är allmänt accepterade i vår matkultur idag. Det har blivit en livsstil som genom att allt för ofta vara hänvisad till detta kosthåll allvarligt kan komma att skada vår hälsa.
Vuxendiabetes är en av våra snabbast växande folksjukdomar. Orsaken är våra dåliga matvanor och bristande motion.
Det är inte bara i USA och Kanada som medelvikten ökar på ett dramatiskt vis. Så sker också här i Sverige. 300.000 människor i Sverige är drabbade av diabetes. Av dessa lider ca 90 procent av diabetes typ 2, det som i dagligt tal kallas vuxendiabetes. Enligt forskare är sjukdomen en tickande bomb. Man antar att antalet vuxendiabetiker riskerar att fördubblas inom de närmast 10- 15 åren. Dessutom har sjukdomen börjat debutera vid allt lägre åldrar. I dag vet vi att 25 procent av dem som drabbas av hjärtattack har diabetes.
Vi äter för att kunna fungera, känna oss vitala och få energi. Dagens mat ger dock alltför ofta inte den energi vi behöver och vill ha. I genomsnitt består nämligen två tredjedelar av vårt energiintag av s.k. tomma kalorier. Dagens snabba utveckling inom mat och matproduktion gör att både unga och gamla behöver lära sig mer om sambandet mellan det vi äter och hur vi mår.
Matens och måltidens existentiella betydelse har ofta underskattats i Sverige. Hur viktig maten/ätandet är har många erfarit då de drabbats av bulimi eller anorexi. Visserligen har begrepp som matkultur och matlust fått nytt intresse men alltför många är fortfarande rädda för maten och känner ångest inför alla nya produkter. Med ökad kunskap skulle denna ångest kunna övergå i matlust. Hur olika uppfattning det "etablerade" samhället och gemene man har i frågor om kost och ätande framgår av en undersökning som genomfördes av Livsmedelsverket år 1998. Forskare visade sig nämligen vara "rädda" för att människor åt fel d.v.s. för fet och sötad kost med hjärtinfarkter och fetma som resultat.
Motion ger hälsa
I det moderna samhället finns en paradox när det gäller fysisk aktivitet. Å ena sidan minskar den fysiska aktiviteten i vardagen. Å andra sidan ökar kunskapen om den fysiska aktivitetens betydelse för att må bra och undvika en rad sjukdomstillstånd.
Även om forskare inte anser sig kunna presentera helt riktiga resultat om hur svenska folket motionerar, anser man att ca en tredjedel av befolkningen motionerar regelbundet och allt mer, medan den övriga delen av befolkningen tenderar att röra sig allt mindre.
Vi vet att en minskad sjuklighet vid aktivering inte inträffar omedelbart utan på sikt. Däremot vet vi att fysisk aktivitet och rätt kost ger snabba positiva effekter för individens självuppfattning, välbefinnande och därmed självförtroende, något som ger hälsospiraler. På sikt kommer dock ökad fysisk aktivitet att ge sänkt sjuklighet.
Andra effektiva insatser är att kommunerna i högre grad än i dag bör planera för trafiksäkra miljöer för lek, promenad till skolan och cykling m.m. Detta skulle uppmuntra barns naturliga aktiviteter. I dag vågar många föräldrar inte låta sin barn leka ute, än mindre gå till skolan.
Skolan har en viktig uppgift i att även tillfredsställa elevens inneboende rörelselusta. Forskning visar att fysisk aktivitet är en förutsättning för allsidig mental och kroppslig utveckling. I dag är antalet gymnastiktimmar för få. Vi anser att eleverna bör ges möjlighet att ha minst en halvtimmes fysisk aktivitet varje dag. Den behöver inte enbart ske i en gymnastiksal utan just handla om rörelse. Dessa aktiviteter bör sedan kompletteras med gymnastikundervisning åtminstone två gånger per vecka under hela skoltiden.
I dag saknas fortfarande svenska studier som visar på långtidseffekten av fysisk aktivitet i skolan och hur den får bäst resultat. Därför behövs mer forskning inom en rad olika områden som biomedicinska effekter av fysisk aktivitet och dess betydelse för inlärning, elevers kroppsuppfattning samt integrering av fysisk aktivitet med andra skolämnen m.fl. områden. Det handlar således om forskning både genom forskningsråden och vid olika institutioner.
En ny attityd till hälsa, den som vi anser vara det viktigaste, som innebär att den enskilde kan påverka sitt hälsoläge genom egna aktiviteter och handlingar är ett första steg mot nytt och mer hälsoinriktat beteende. Det är dags att våga erkänna att det faktiskt går att "springa från sin hjärtinfarkt".
Stockholm den 4 oktober 2000
Birgitta Wistrand (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)