Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att utreda ett utvecklat tandvårdsstöd.
Tandvårdsreformen
Tandvårdsreformen trädde i kraft den 1 januari 1999. Det reformerade
tandvårdsstödet är uppdelat i två delar, dels tandvård som administreras
av försäkringskassorna (tandvårdsförsäkringen), dels tandvård som
administreras av landstingen (s k landstingsvård). Vidare innebar
reformen att prissättningen blev fri, etableringskontrollen upphörde,
garantireglerna för omgörning av protetiska arbeten ändrades och
möjligheten att erbjuda abonnemangstandvård infördes.
Reformeringen av tandvårdsstödet har i allt väsentligt varit lyckosam. Den
negativa tandhälsotrenden har brutits, och de allra flesta aktörer i
Tandvårdssverige förefaller anse att principerna i stödet är bra. Det tillskott
som nu regeringen aviserar i budgetpropositionen för åtgärder inom
tandvården är glädjande och kommer att kunna förbättra situationen
ytterligare.
Trots detta kan Riksförsäkringsverket i rapporten Tandvårdsstödet.
Utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet - 1999, det första året,
konstatera att 15 % av den vuxna befolkningen uppger att de inte har råd att
besöka tandläkaren även om de skulle behöva det. En stor andel övriga anser
även att tandvårdskostnaden är en mycket stor belastning på
familjeekonomin.
Det långsiktiga målet bör vara att även tandvården innefattas i sjukvårdens
avgiftssystem och jämställs med annan hälso- och sjukvård.