Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utreda ett utvecklat tandvårdsstöd. Tandvårdsreformen
Tandvårdsreformen trädde i kraft den 1 januari 1999. Det reformerade tandvårdsstödet är uppdelat i två delar, dels tandvård som administreras av försäkringskassorna (tandvårdsförsäkringen), dels tandvård som administreras av landstingen (s k landstingsvård). Vidare innebar reformen att prissättningen blev fri, etableringskontrollen upphörde, garantireglerna för omgörning av protetiska arbeten ändrades och möjligheten att erbjuda abonnemangstandvård infördes.
Reformeringen av tandvårdsstödet har i allt väsentligt varit lyckosam. Den negativa tandhälsotrenden har brutits, och de allra flesta aktörer i Tandvårdssverige förefaller anse att principerna i stödet är bra. Det tillskott som nu regeringen aviserar i budgetpropositionen för åtgärder inom tandvården är glädjande och kommer att kunna förbättra situationen ytterligare.
Trots detta kan Riksförsäkringsverket i rapporten Tandvårdsstödet. Utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet - 1999, det första året, konstatera att 15 % av den vuxna befolkningen uppger att de inte har råd att besöka tandläkaren även om de skulle behöva det. En stor andel övriga anser även att tandvårdskostnaden är en mycket stor belastning på familjeekonomin.
Det långsiktiga målet bör vara att även tandvården innefattas i sjukvårdens avgiftssystem och jämställs med annan hälso- och sjukvård.
Stockholm den 4 oktober 2000
Lena Sandlin-Hedman (s)
Laila Bäck (s)
Carin Lundberg (s)