Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den kommunala äldreomsorgen för den finsktalande minoriteten.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rehabilitering samt hälso- och sjukvården för de finsktalande äldre.
Riktlinjer för äldreomsorg, rehabilitering samt hälso- och sjukvård för finsktalande äldre
I riksdagens minoritetspolitiska beslut 1999-12-02 begränsas den lagstadgade rätten till äldreomsorg på finska till fem kommuner inom det finska förvaltningsområdet. I propositionen Nationella minoriteter i Sverige (prop. 1998/99:143) konstateras att kommunerna skall kunna erbjuda alla medborgare en god vård och omsorg. Vidare framhålls språkets betydelse och att vård och omsorg ibland bör erbjudas på individens modersmål.
Vid årsskiftet 1999/2000 bodde i Sverige 39 625 ålderspensionärer med finsk bakgrund. Enligt prognos kommer deras antal att stiga till ca 70 000 fram till år 2020. Finsktalande äldre bor i hela landet och de flesta är bosatta utanför det finska förvaltningsområdet.
Många finsktalande äldre har bristfälliga kunskaper i svenska språket. Vård på modersmålet är därför viktigt, inte minst därför att äldre kan förlora kunskaperna i det sist inlärda språket, men behåller kunskaperna i modersmålet. I många kommuner behövs redan i dag finskspråkig äldreomsorg, rehabilitering samt hälso- och sjukvård för äldre. I de flesta av dessa finns tillgång till finskspråkig vårdpersonal. Trots detta har endast några huvudmän anordnat finskspråkig äldreomsorg eller hälso- och sjukvård på finska. Det finns mycket positiva och samstämmiga erfarenheter från äldreboenden som erbjuder finskspråkig vård. De äldre som bor i dessa enheter har kunnat höja livskvaliteten och de mår bättre både psykiskt och fysiskt jämfört med dem som bor på svenskspråkiga boendeformer. Vård på modersmålet har även inneburit lägre kostnader eftersom behovet av mediciner och omsorg för de äldre som har blivit bemötta av personal som behärskar deras modersmål har minskat.
Behovet av finskspråkig äldreomsorg, rehabilitering, hälso- och sjukvård kommer att växa kraftigt redan under de närmaste åren, men tyvärr finns det inget som tyder på ökat intresse från kommuner och landsting att anordna detta. För att möjliggöra en god vård och omsorg för de äldre, som hör till den finskspråkiga nationella minoriteten, samt för att påskynda och underlätta utvecklingen av den, anser vi att regeringen bör upprätta riktlinjer för hur kommuner skall gå till väga för att anordna äldreomsorg och rehabilitering för finsktalande äldre. Det är också viktigt att landstingen skall anordna hälso- och sjukvård för målgruppen i hela landet.
Stockholm den 3 oktober 2000
Paavo Vallius (s)
Sinikka Bohlin (s)
Raimo Pärssinen (s)
Mariann Ytterberg (s)