Motion till riksdagen
2000/01:So483
av Vallius, Paavo (s)

Riktlinjer för äldreomsorg, m.m. för äldre invandrare


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den kommunala äldreomsorgen för invandrare.
Riktlinjer för äldreomsorg, rehabilitering samt
hälso- och sjukvård för äldre invandrare
Kommunerna skall kunna erbjuda alla medborgare en god vård och
omsorg. Språkets betydelse och att vård och omsorg ibland bör erbjudas
på individens modersmål är viktigt för våra äldre invandrare.
Vid årsskiftet 1999/2000 bodde i Sverige 39 625 ålderspensionärer med
finsk bakgrund. Enligt prognos kommer deras antal stiga till ca 70 000 fram
till år 2020. När det gäller andra etniska grupper vet man att utvecklingen går
åt samma håll. Antalet äldre invandrare kommer att öka markant under de
kommande årtiondena. Många äldre invandrare har bristfälliga kunskaper i
svenska språket. Många av dem har flyttat till Sverige under senare delen av
livet och inte hunnit lära sig svenska. Vård på modersmålet är därför viktigt -
inte minst därför att äldre kan förlora kunskaperna i det sist inlärda språket
men behålla kunskaperna i modersmålet. Orsaker till detta är bl.a. olika
demenssjukdomar och stroke. I många kommuner behövs redan i dag
äldreomsorg i andra språk än svenska, rehabilitering samt hälso- och sjukvård
för äldre. I många kommuner har man inrättat t.ex. egna avdelningar för äldre
invandrare i samma språkgrupp samtidigt som olika privata alternativ har
startats. Trots detta har endast några huvudmän anordnat hälso- och sjukvård
för äldre på olika språk, och de resurser som man har av tvåspråkig personal
utnyttjas inte till förmån för de äldre med en annan etnisk bakgrund.
Samordning av kommunala resurser skulle avsevärt förbättra äldre
invandrares situation utan att det kostar något extra för samhället. Det finns
mycket positiva och samstämmiga erfarenheter från äldreboenden som
erbjuder finskspråkig vård. De äldre som bor i dessa enheter har kunnat höja
livskvalitet och de mår bättre både psykiskt och fysiskt jämfört med dem som
bor i svenskspråkiga boendeformer. Vård på modersmålet har även inneburit
lägre kostnader, eftersom de äldre som har blivit bemötta av personal som
behärskar deras modersmål behöver mindre mediciner och omsorger.
Detsamma måste ju gälla även andra språkgrupper.
Behovet av äldreomsorg, rehabilitering, hälso- och sjukvård på olika språk
kommer att växa kraftigt redan under de närmaste åren, men tyvärr finns det
inget som tyder på ökat intresse från kommuner och landsting att anordna
detta. För att möjliggöra en god vård och omsorg för de äldre som hör till
olika etniska grupper samt för att påskynda och underlätta utvecklingen av
den, anser vi att regeringen bör göra en översyn för att  upprätta riktlinjer
för
hur kommuner skall gå till väga för att anordna äldreomsorg och
rehabilitering för äldre invandrare samt hur landstingen skall anordna hälso-
och sjukvård för målgruppen i hela landet.

Stockholm den 4 oktober 2000
Paavo Vallius (s)
Mariann Ytterberg (s)
Sven-Erik Österberg (s)
Göran Magnusson (s)
Nikos Papadopoulos (s)