Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den kommunala äldreomsorgen för invandrare. Riktlinjer för äldreomsorg, rehabilitering samt hälso- och sjukvård för äldre invandrare
Kommunerna skall kunna erbjuda alla medborgare en god vård och omsorg. Språkets betydelse och att vård och omsorg ibland bör erbjudas på individens modersmål är viktigt för våra äldre invandrare.
Vid årsskiftet 1999/2000 bodde i Sverige 39 625 ålderspensionärer med finsk bakgrund. Enligt prognos kommer deras antal stiga till ca 70 000 fram till år 2020. När det gäller andra etniska grupper vet man att utvecklingen går åt samma håll. Antalet äldre invandrare kommer att öka markant under de kommande årtiondena. Många äldre invandrare har bristfälliga kunskaper i svenska språket. Många av dem har flyttat till Sverige under senare delen av livet och inte hunnit lära sig svenska. Vård på modersmålet är därför viktigt - inte minst därför att äldre kan förlora kunskaperna i det sist inlärda språket men behålla kunskaperna i modersmålet. Orsaker till detta är bl.a. olika demenssjukdomar och stroke. I många kommuner behövs redan i dag äldreomsorg i andra språk än svenska, rehabilitering samt hälso- och sjukvård för äldre. I många kommuner har man inrättat t.ex. egna avdelningar för äldre invandrare i samma språkgrupp samtidigt som olika privata alternativ har startats. Trots detta har endast några huvudmän anordnat hälso- och sjukvård för äldre på olika språk, och de resurser som man har av tvåspråkig personal utnyttjas inte till förmån för de äldre med en annan etnisk bakgrund. Samordning av kommunala resurser skulle avsevärt förbättra äldre invandrares situation utan att det kostar något extra för samhället. Det finns mycket positiva och samstämmiga erfarenheter från äldreboenden som erbjuder finskspråkig vård. De äldre som bor i dessa enheter har kunnat höja livskvalitet och de mår bättre både psykiskt och fysiskt jämfört med dem som bor i svenskspråkiga boendeformer. Vård på modersmålet har även inneburit lägre kostnader, eftersom de äldre som har blivit bemötta av personal som behärskar deras modersmål behöver mindre mediciner och omsorger. Detsamma måste ju gälla även andra språkgrupper.
Behovet av äldreomsorg, rehabilitering, hälso- och sjukvård på olika språk kommer att växa kraftigt redan under de närmaste åren, men tyvärr finns det inget som tyder på ökat intresse från kommuner och landsting att anordna detta. För att möjliggöra en god vård och omsorg för de äldre som hör till olika etniska grupper samt för att påskynda och underlätta utvecklingen av den, anser vi att regeringen bör göra en översyn för att upprätta riktlinjer för hur kommuner skall gå till väga för att anordna äldreomsorg och rehabilitering för äldre invandrare samt hur landstingen skall anordna hälso- och sjukvård för målgruppen i hela landet.
Stockholm den 4 oktober 2000
Paavo Vallius (s)
Mariann Ytterberg (s)
Sven-Erik Österberg (s)
Göran Magnusson (s)
Nikos Papadopoulos (s)