Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:1 Sjukvårdsförmåner för år 2001 200 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen för år 2001 14 437 000 000 kr.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:7 Socialstyrelsen för år 2001 372 077 000 kr.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:8 Medicinalstyrelsen för år 2001 104 500 000 kr.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:9 Stimulansbidrag till psykiatrin för år 2001 240 000 000 kr.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:1 insatser mot hiv/aids för år 2001 76 000 000 kronor utöver vad regeringen föreslagit.
7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:4 Folkhälsoinstitutet för år 2001 96 275 000 kr.
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder för år 2001 43 554 000 kr.
9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder för år 2001 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
10. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001 anvisa medel till anslag 14:9 Alkoholinspektionen.
11. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001 anvisa medel till anslag 14:10 Alkoholsortimentsnämnden.
12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:12 Stimulansbidrag till lokalt folkhälsoarbete för år 2001 29 000 000 kr.
13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder 2 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:5 Bidrag till handikapporganisationer för år 2001 1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
15. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001 anvisa medel till anslag 16:6 Alternativ telefoni.
16. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001 anvisa medel till anslag 16:7 Bilstöd.
17. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning för år 2001 1 250 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
18. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001 anvisa medel till anslag 16:10 Handikappombudsmannen.
19. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:11 Bostadsstöd till funktionshindrade för år 2001 100 000 000 kr.
20. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:12 Hjälpmedelsgaranti för år 2001 248 476 000 kr.
21. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 9 politikområde 18:2 Statens institutionsstyrelse för år 2001 554 233 000 kr.
22. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att anslaget under utgiftsområde 9 politikområde 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa skall disponeras av Socialstyrelsen.
Hälso- och sjukvårdspolitik
Vi anser att regeringens satsningar på en förbättrad tandvårdsförsäkring är otillräckliga och vill redan från år 2001 förstärka tandvårdsförsäkringen med 300 miljoner kronor årligen.
Våra förslag på läkemedelsområdet medför sammantaget en kraftig successiv minskning av kostnaderna under åren fram över, samtidigt som skyddet för de mest utsatta förbättras.
Tillsyn och kvalitetskontroll på sjukvårdens område är av central betydelse för att garantera patienternas säkerhet och välfärd. Vi har föreslagit en ytterligare förstärkning av den oberoende tillsynen på området, genom inrättande av en särskild medicinalstyrelse. Medicinalstyrelsen skall utnyttja resurser som finns i nuvarande Socialstyrelsen, som redan har en organisation uppbyggd för tillsynen.
Budgetmedel skall därför överföras från Socialstyrelsen till ett nytt anslag. Överföringen beräknas till 104.500.000 kronor, vilket enligt riksdagens utredningstjänst år 1999 motsvarade Socialstyrelsens tillsynskostnader exklusive social tillsyn.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd bevaras som en självständig myndighet för prövning av frågor om felbehandling m.m.
Vi har i vår motion 2000/01:So5 av Chris Heister m.fl. (m) med anledning av den nationella handlingsplanen för sjukvården utvecklat bakgrunden till varför vi föreslår ett särskilt stimulansbidrag till psykiatrin. Vi menar att skälen för ett stimulansbidrag i enlighet med vårt tidigare förslag kvarstår. Bidragets omfattning, som ursprungligen var 300 miljoner kronor, bör dock korrigeras med hänsyn till anslaget för personliga ombud. För år 2001 vill vi således anvisa 240 miljoner kronor för stimulansbidraget. Därutöver anvisas redan enligt regeringens förslag 60 miljoner kronor över anslaget för personliga ombud.
Folkhälsa
Vi anser att satsningarna på arbetet mot hiv/aids måste öka i stället för att stagnera eller urholkas. Vi vill därför satsa ytterligare 76 miljoner kronor årligen för att bl.a. kunna säkerställa ett fortsatt kraftfullt hivpreventivt arbete. Det är av mycket stor betydelse att delar av anslagen öronmärks för arbete i storstadsregionerna där problematiken är som störst. De närmare detaljerna kring våra förslag framgår av vår kommittémotion 2000/01:So282 av Chris Heister m.fl. (m) om hiv/aids.
Sverige har hittills haft en god förmåga att överföra vetenskapliga resultat till diagnostiska metoder och kommersiellt framgångsrika läkemedel. Det finns dock tecken på att vi nu riskerar tappa mark i detta avseende. För att Sverige även fortsättningsvis skall ligga i forskningsfronten vill vi därför, efter amerikansk förebild, skapa vad vi kallar ett svenskt "National Institute of Health". Institutet skall kraftsamla och möjliggöra ny tvärvetenskaplig forskning, men också fördjupa forskningen inom olika discipliner med anknytning till hälsa och sjukvård i vid mening. En närmare beskrivning återfinns i vår forskningspolitiska motion.
Medel till institutet bör anvisas under utgiftsområde 16. För detta ändamål bör medel frigöras i första hand från forskningspolitiken men även från andra anslag under utgiftsområde 9. Det kan t.ex. bli aktuellt att överföra medel från anslagen för bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, från Smittskyddsinstitutet samt från Institutet för psykosocial medicin. Statens beredning för medicinsk metodik, som anvisas medel under hälso- och sjukvårdspolitik, kan också komma att beröras.
Långsiktigt sett ligger den stora potentialen för förbättrad hälsa i nya landvinningar på bl.a. det medicinska området. Vad beträffar Folkhälsoinstitutet menar vi därför att det statliga engagemanget kraftigt bör minska till förmån för regionalt och lokalt folkhälsoarbete. Anslaget till Folkhälsoinstitutet bör därför successivt sänkas; under år 2001 med 24 miljoner kronor. Inriktningen bör vara att Folkhälsoinstitutet är helt avvecklat vid utgången av år 2002.
För att stimulera framväxten av ytterligare regionalt och lokalt folkhälsoarbete - som bättre än Folkhälsoinstitutet kan tillfredsställa de behov som finns - vill vi under åren 2001 och 2002 anslå 29 miljoner kronor årligen i form av ett stimulansbidrag.
Alkoholinspektionen har ända sedan den påbörjade sin verksamhet blivit utsatt för omfattande kritik både i Sverige och från EU-organ. Samma skäl som motiverade avskaffandet av tillståndskravet vid partihandel har enligt vår uppfattning bäring även på systemet för tillverkningstillstånd från Alkoholinspektionen. En samordning bör även här kunna sökas i första hand med skattekontrollen.
Flertalet frågor kring partihandel och tillverkning av alkohol borde alltså kunna hanteras av Riksskatteverket och av skattemyndigheterna. För servering av alkohol finns redan en lokal och regional tillsyn, och det saknas enligt vår uppfattning behov av central normgivning utöver befintliga lagar och förordningar på serveringsområdet. Alkoholinspektionen är därigenom en onödig myndighet som bör avskaffas.
Med ett avvecklat detaljhandelsmonopol för Systembolaget blir det också naturligt att lägga ned Alkoholsortimentsnämnden, vars uppgift är att pröva frågor om vilka varor som skall få finnas med i detaljhandelsmonopolets sortiment. I ett avreglerat system skulle varje butik få ta hem de varor som just deras kunder efterfrågar. Ett utrymme öppnas såväl för specialiserade butiker med ett brett sortiment som för enklare handlare med bara de populäraste produkterna. Samtidigt som mångfalden på varje försäljningsställe kanske avtar något, växer det totala produktutrymmet och möjligheterna att i liten skala prova nya produkter på marknaden.
Missbruk av alkohol är utan tvekan ett av våra allra största samhällsproblem. De nya förutsättningarna för alkoholpolitiken - bl.a. öppna gränser och ett nytt konsumtionsmönster - kan bara hanteras med en väl underbyggd och hos folkets flertal förankrad alkoholpolitik. Vi moderater har sedan länge hävdat att det bästa sättet att få ett naturligare och mer avspänt förhållande till alkohol är genom upplysning och information. Som vi tidigare påpekat finns det här anledning att handla snabbt, om vi inte helt skall tappa kontrollen över utvecklingen.
Regeringen avsätter nu medel för genomförande av den nationella handlingsplanen för alkoholpolitiken. Regeringens handlingsplan kommer enligt uppgift att omfatta bl.a. åtgärder som syftar till ansvarsfulla och måttfulla alkoholvanor och omedelbar hjälp åt dem som har alkoholproblem. Vi står bakom denna inriktning samtidigt som vi är kritiska mot arbetssättet med storskaliga handlingsplaner samt mot att åtgärderna är alltför senkomna.
Vi anser dessutom att ytterligare medel måste tillskjutas för att arbetet skall få tillräckligt genomslag. Detta bör finansieras genom att bidragen till nykterhetsrörelsen minskar. En sådan minskning ligger f.ö. väl i linje med våra önskemål om en mera saklig och väl avvägd informationsverksamhet på alkoholområdet, som inte fokuserar på att skuldbelägga eller hindra normal konsumtion. För den typen av informationsinsatser kan nykterhetsrörelsen naturligtvis söka anslag på projektbasis.
Funktionshindrade
Sammantaget satsar stat, kommuner och landsting uppemot 45 miljarder kronor årligen på olika former av stöd till funktionshindrade. Vi har försvarat de funktionshindrades situation även i tider av mycket ansträngd ekonomi. Den närmare inriktningen av vår politik framgår av vår kommittémotion 2000/01:So299 av Chris Heister m.fl. (m). Stödet till funktionshindrade skall vara mångsidigt och anpassas till den enskildes särskilda förutsättningar. Den funktionshindrade skall ha möjlighet att påverka sin egen situation, t.ex. genom att kunna välja vårdpersonal, omsorgsform och hjälpmedel.
Under anslaget för bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder fördelas en lång rad bidrag till olika verksamheter som underlättar tillvaron för många funktionshindrade. Det handlar t.ex. om rikstolktjänst, bidrag till hjälpmedelsutställningar, bidrag till ledarhundar m.m. Dessutom får handikapporganisationerna under detta anslag ett bidrag till sina rekreationsanläggningar. Vi förordar att stödet till dessa anläggningar höjs med 2 miljoner kronor. Skälet till vårt förslag är att vi anser att det är centralt att funktionshindrade och deras anhöriga ges goda möjligheter till rekreation vid anläggningar som är särskilt anpassade för specifika funktionshinder.
Vi har i andra motioner ingående beskrivit den konsekventa nedrustning som den nuvarande regeringen har genomfört vad beträffar personlig assistans. Vi har sedan länge krävt att personer som i dag har personlig assistans och fyller 65 år skall få fortsatt rätt till detta stöd även efter att pensionsåldern uppnåtts. Vi noterar med tillfredsställelse att regeringen nu föreslår att en sådan rätt införs.
Vi vill dock anslå ytterligare 1.250 miljoner kronor för statlig assistansersättning, jämfört med vad regeringen föreslår. Med dessa extra resurser återför vi det ekonomiska ansvaret för assistansersättningens första tjugo timmar till staten. Vidare anser vi att rätten till personlig assistent även under skoltid och vid vistelse på dagcenter skall återinföras samt att schabloniseringen av assistansersättningen skall slopas.
Vad gäller assistansersättningen finns det i dag brister i beräkningen av denna. Men vi är av den mycket bestämda uppfattningen att en förändring av ersättningen måste ske i samråd med handikapporganisationerna. Inom handikapprörelsen finns i dag förslag och idéer på hur assistansersättningen kan förändras på ett rimligt och bra sätt. Detta bör regeringen ta till sig i det fortsatta arbetet.
I detta sammanhang vill vi också upprepa vårt tidigare krav på att rätten till avlösning för person som har funktionshindrad anhörig skall skrivas in i socialtjänstlagens § 6. Mot bakgrund av att rätten till avlösning har inneburit en stor hjälp för särskilt föräldrar till funktionshindrade barn som inte omfattas av LSS, anser vi att en sådan rätt bör finnas.
I samband med riksdagens behandling av diskrimineringslagarna framförde vi förslaget att slå ihop flera olika ombudsmannaverksamheter till en enda myndighet. Förslaget gällde Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen, Ombudsmannen mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning samt Jämställdhetsombudsmannen. Vi står fast vid detta förslag. Den nya myndigheten bör lämpligen tilldelas anslag under utgiftsområde 14. Det anslag som anvisas där bör innefatta särskilda medel för kartläggning av hur kommunerna följer upp FN:s standardregler för funktionshindrade. Således skall något anslag till Handikappombudsmannen inte tilldelas under utgiftsområde 9.
Vi vill även införa ett nytt anslag för bostadsstöd till funktionshindrade. Kortfattat kan här nämnas att vi anser att det är orimligt att funktionshindrade skall tvingas söka socialbidrag för att kunna bo kvar i sina handikappanpassade lägenheter. För att undvika ett ökat socialbidragsberoende och för att underlätta för kommunerna ekonomiskt, anser vi att ett särskilt bostadsstöd för funktionshindrade bör inrättas.
En av de grundläggande förutsättningarna för att funktionshindrade skall ges en reell möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt är en god tillgång till olika slag av hjälpmedel. Vi har under ett flertal år föreslagit att en hjälpmedelsgaranti skall införas.
Den konkreta utformningen av hjälpmedelsgarantin måste bli föremål för särskild utredning där noggranna analyser och avvägningar görs. Enligt vår uppfattning finns dock redan nu anledning att pröva införandet av en statlig hjälpmedelsgaranti, omfattande de hjälpmedel som i dagsläget finansieras med statliga anslag. Det gäller i första hand bilstödet och s.k. alternativ telefoni (f.d. anslaget för texttelefoner).
De särskilda anslagen till bilstöd och alternativ telefoni bör därför överföras till ett nytt anslag betecknat statlig hjälpmedelsgaranti. Kostnaden för hjälpmedelsgarantin kommer att rymmas inom nuvarande ramar. Mycket talar dessutom för att garantin i längden kommer att minska det offentligas kostnader, samtidigt som utbudet av hjälpmedel och valfriheten ökar.
Regeringen har föreslagit vissa resursförstärkningar vad beträffar bidrag till handikapporganisationer. Socialdemokraternas politik för bidragsgivningen missgynnar dock alla de organisationer som företräder personer med små och ovanliga handikapp eller som väljer alternativa organisationsformer, t.ex. i form av nätverk.
Vår uppfattning är att alla organisationer - även de som representerar mycket små grupper av handikappade eller som väljer att inte samordna sin verksamhet inom ett större kollektiv - skall ha rimliga möjligheter att arbeta som självständiga organisationer. Vi vill därför tillföra ytterligare medel till anslaget för bidrag till handikapporganisationer. Dessa extra medel skall riktas särskilt till mindre handikapporganisationer som arbetar oberoende av de stora samarbetsorganen inom handikapprörelsen.
Socialtjänst
Verksamheten vid Statens institutionsstyrelse fungerar sedan en tid inte tillfredsställande. Särskilt kösituationen är allvarlig, även om köerna har minskat successivt under sommaren. De långa köerna medför omfattande risker såväl för de unga som väntar på plats som för personal och omgivning.
Köerna beror till stor del på att den nya påföljden sluten ungdomsvård tränger ut andra nödvändiga placeringar. Situationen är enligt vår uppfattning inte hållbar. Den slutna ungdomsvården bör enligt vår uppfattning överföras till kriminalvården. Förutom att detta ger möjlighet till en bättre fungerande verksamhet vid Statens institutionsstyrelse, ligger detta också i linje med ett samlat ansvar för verkställande av samtliga påföljder vid brott.
Överföringen innebär att anslaget till Statens institutionsstyrelse kan minskas med 50 miljoner kronor. Eftersom anslaget för år 2001 enligt riksdagens utredningstjänst innehåller 60 miljoner kronor för sluten ungdomsvård, medför det i praktiken en förstärkning av Statens institutionsstyrelses övriga verksamhet med 10 miljoner kronor.
Vi anser det angeläget att Statens institutionsstyrelse nu genomför nödvändiga strukturåtgärder för att i framtiden kunna leva upp till det ansvar man har fått. Detta är viktigt inte minst med hänsyn till Institutionsstyrelsens monopolställning gentemot kommunerna. Om förbättringar inte sker inom en snar framtid måste frågan om Statens institutionsstyrelses monopolställning tas upp till ny prövning.
Vad beträffar anslaget för utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa anser vi i enlighet med vad vi tidigare anfört att anslaget bör disponeras av Socialstyrelsen.
Stockholm den 5 oktober 2000
Chris Heister (m)
Leif Carlson (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Lars Elinderson (m)
Henrik Westman (m)
Göran Lindblad (m)
Maud Ekendahl (m)
Bertil Persson (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Margareta Cederfelt (m)