1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 13:1 Sjukvårdsförmåner för år 2001 200
000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen för
år 2001 14 437 000 000 kr.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 13:7 Socialstyrelsen för år 2001 372 077
000 kr.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 13:8 Medicinalstyrelsen för år 2001 104
500 000 kr.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 13:9 Stimulansbidrag till psykiatrin för år
2001 240 000 000 kr.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 14:1 insatser mot hiv/aids för år 2001
76 000 000 kronor utöver vad regeringen föreslagit.
7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 14:4 Folkhälsoinstitutet för år 2001 96
275 000 kr.
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder för år
2001
43 554 000 kr.
9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska
åtgärder för år 2001 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
10. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001 anvisa medel till
anslag 14:9 Alkoholinspektionen.
11. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001 anvisa medel till
anslag 14:10 Alkoholsortimentsnämnden.
12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 14:12 Stimulansbidrag till lokalt
folkhälsoarbete för år 2001 29 000 000 kr.
13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 16:4 Bidrag till viss verksamhet för
personer med funktionshinder 2 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit.
14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 16:5 Bidrag till handikapporganisationer
för år 2001 1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
15. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001 anvisa medel till
anslag 16:6 Alternativ telefoni.
16. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001 anvisa medel till
anslag 16:7 Bilstöd.
17. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning för år 2001 1 250 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit.
18. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001 anvisa medel till
anslag 16:10 Handikappombudsmannen.
19. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 16:11 Bostadsstöd till funktionshindrade
för år 2001 100 000 000 kr.
20. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 16:12 Hjälpmedelsgaranti för år 2001
248 476 000 kr.
21. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 9 politikområde 18:2 Statens institutionsstyrelse för år
2001
554 233 000 kr.
22. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen att anslaget
under utgiftsområde 9 politikområde 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder
för hemlösa skall disponeras av Socialstyrelsen.
Hälso- och sjukvårdspolitik
Vi anser att regeringens satsningar på en förbättrad tandvårdsförsäkring är
otillräckliga och vill redan från år 2001 förstärka tandvårdsförsäkringen
med 300 miljoner kronor årligen.
Våra förslag på läkemedelsområdet medför sammantaget en kraftig
successiv minskning av kostnaderna under åren fram över, samtidigt som
skyddet för de mest utsatta förbättras.
Tillsyn och kvalitetskontroll på sjukvårdens område är av central betydelse
för att garantera patienternas säkerhet och välfärd. Vi har föreslagit en
ytterligare förstärkning av den oberoende tillsynen på området, genom
inrättande av en särskild medicinalstyrelse. Medicinalstyrelsen skall utnyttja
resurser som finns i nuvarande Socialstyrelsen, som redan har en organisation
uppbyggd för tillsynen.
Budgetmedel skall därför överföras från Socialstyrelsen till ett nytt anslag.
Överföringen beräknas till 104.500.000 kronor, vilket enligt riksdagens
utredningstjänst år 1999 motsvarade Socialstyrelsens tillsynskostnader
exklusive social tillsyn.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd bevaras som en självständig
myndighet för prövning av frågor om felbehandling m.m.
Vi har i vår motion 2000/01:So5 av Chris Heister m.fl. (m) med anledning
av den nationella handlingsplanen för sjukvården utvecklat bakgrunden till
varför vi föreslår ett särskilt stimulansbidrag till psykiatrin. Vi menar att
skälen för ett stimulansbidrag i enlighet med vårt tidigare förslag kvarstår.
Bidragets omfattning, som ursprungligen var 300 miljoner kronor, bör dock
korrigeras med hänsyn till anslaget för personliga ombud. För år 2001 vill vi
således anvisa 240 miljoner kronor för stimulansbidraget. Därutöver anvisas
redan enligt regeringens förslag 60 miljoner kronor över anslaget för
personliga ombud.
Folkhälsa
Vi anser att satsningarna på arbetet mot hiv/aids måste öka i stället för att
stagnera eller urholkas. Vi vill därför satsa ytterligare 76 miljoner kronor
årligen för att bl.a. kunna säkerställa ett fortsatt kraftfullt hivpreventivt
arbete. Det är av mycket stor betydelse att delar av anslagen öronmärks
för arbete i storstadsregionerna där problematiken är som störst. De
närmare detaljerna kring våra förslag framgår av vår kommittémotion
2000/01:So282 av Chris Heister m.fl. (m) om hiv/aids.
Sverige har hittills haft en god förmåga att överföra vetenskapliga resultat
till diagnostiska metoder och kommersiellt framgångsrika läkemedel. Det
finns dock tecken på att vi nu riskerar tappa mark i detta avseende. För att
Sverige även fortsättningsvis skall ligga i forskningsfronten vill vi därför,
efter amerikansk förebild, skapa vad vi kallar ett svenskt "National Institute
of Health". Institutet skall kraftsamla och möjliggöra ny tvärvetenskaplig
forskning, men också fördjupa forskningen inom olika discipliner med
anknytning till hälsa och sjukvård i vid mening. En närmare beskrivning
återfinns i vår forskningspolitiska motion.
Medel till institutet bör anvisas under utgiftsområde 16. För detta ändamål
bör medel frigöras i första hand från forskningspolitiken men även från andra
anslag under utgiftsområde 9. Det kan t.ex. bli aktuellt att överföra medel från
anslagen för bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, från
Smittskyddsinstitutet samt från Institutet för psykosocial medicin. Statens
beredning för medicinsk metodik, som anvisas medel under hälso- och
sjukvårdspolitik, kan också komma att beröras.
Långsiktigt sett ligger den stora potentialen för förbättrad hälsa i nya
landvinningar på bl.a. det medicinska området. Vad beträffar
Folkhälsoinstitutet menar vi därför att det statliga engagemanget kraftigt bör
minska till förmån för regionalt och lokalt folkhälsoarbete. Anslaget till
Folkhälsoinstitutet bör därför successivt sänkas; under år 2001 med 24
miljoner kronor. Inriktningen bör vara att Folkhälsoinstitutet är helt avvecklat
vid utgången av år 2002.
För att stimulera framväxten av ytterligare regionalt och lokalt
folkhälsoarbete - som bättre än Folkhälsoinstitutet kan tillfredsställa de behov
som finns - vill vi under åren 2001 och 2002 anslå 29 miljoner kronor årligen
i form av ett stimulansbidrag.
Alkoholinspektionen har ända sedan den påbörjade sin verksamhet blivit
utsatt för omfattande kritik både i Sverige och från EU-organ. Samma skäl
som motiverade avskaffandet av tillståndskravet vid partihandel har enligt vår
uppfattning bäring även på systemet för tillverkningstillstånd från
Alkoholinspektionen. En samordning bör även här kunna sökas i första hand
med skattekontrollen.
Flertalet frågor kring partihandel och tillverkning av alkohol borde alltså
kunna hanteras av Riksskatteverket och av skattemyndigheterna. För
servering av alkohol finns redan en lokal och regional tillsyn, och det saknas
enligt vår uppfattning behov av central normgivning utöver befintliga lagar
och förordningar på serveringsområdet. Alkoholinspektionen är därigenom en
onödig myndighet som bör avskaffas.
Med ett avvecklat detaljhandelsmonopol för Systembolaget blir det också
naturligt att lägga ned Alkoholsortimentsnämnden, vars uppgift är att pröva
frågor om vilka varor som skall få finnas med i detaljhandelsmonopolets
sortiment. I ett avreglerat system skulle varje butik få ta hem de varor som
just deras kunder efterfrågar. Ett utrymme öppnas såväl för specialiserade
butiker med ett brett sortiment som för enklare handlare med bara de
populäraste produkterna. Samtidigt som mångfalden på varje
försäljningsställe kanske avtar något, växer det totala produktutrymmet och
möjligheterna att i liten skala prova nya produkter på marknaden.
Missbruk av alkohol är utan tvekan ett av våra allra största
samhällsproblem. De nya förutsättningarna för alkoholpolitiken - bl.a. öppna
gränser och ett nytt konsumtionsmönster - kan bara hanteras med en väl
underbyggd och hos folkets flertal förankrad alkoholpolitik. Vi moderater har
sedan länge hävdat att det bästa sättet att få ett naturligare och mer avspänt
förhållande till alkohol är genom upplysning och information. Som vi tidigare
påpekat finns det här anledning att handla snabbt, om vi inte helt skall tappa
kontrollen över utvecklingen.
Regeringen avsätter nu medel för genomförande av den nationella
handlingsplanen för alkoholpolitiken. Regeringens handlingsplan kommer
enligt uppgift att omfatta bl.a. åtgärder som syftar till ansvarsfulla och
måttfulla alkoholvanor och omedelbar hjälp åt dem som har alkoholproblem.
Vi står bakom denna inriktning samtidigt som vi är kritiska mot arbetssättet
med storskaliga handlingsplaner samt mot att åtgärderna är alltför senkomna.
Vi anser dessutom att ytterligare medel måste tillskjutas för att arbetet
skall få tillräckligt genomslag. Detta bör finansieras genom att bidragen till
nykterhetsrörelsen minskar. En sådan minskning ligger f.ö. väl i linje med
våra önskemål om en mera saklig och väl avvägd informationsverksamhet på
alkoholområdet, som inte fokuserar på att skuldbelägga eller hindra normal
konsumtion. För den typen av informationsinsatser kan nykterhetsrörelsen
naturligtvis söka anslag på projektbasis.
Funktionshindrade
Sammantaget satsar stat, kommuner och landsting uppemot 45 miljarder
kronor årligen på olika former av stöd till funktionshindrade. Vi har
försvarat de funktionshindrades situation även i tider av mycket ansträngd
ekonomi. Den närmare inriktningen av vår politik framgår av vår
kommittémotion 2000/01:So299 av Chris Heister m.fl. (m). Stödet till
funktionshindrade skall vara mångsidigt och anpassas till den enskildes
särskilda förutsättningar. Den funktionshindrade skall ha möjlighet att
påverka sin egen situation, t.ex. genom att kunna välja vårdpersonal,
omsorgsform och hjälpmedel.
Under anslaget för bidrag till viss verksamhet för personer med
funktionshinder fördelas en lång rad bidrag till olika verksamheter som
underlättar tillvaron för många funktionshindrade. Det handlar t.ex. om
rikstolktjänst, bidrag till hjälpmedelsutställningar, bidrag till ledarhundar
m.m. Dessutom får handikapporganisationerna under detta anslag ett bidrag
till sina rekreationsanläggningar. Vi förordar att stödet till dessa
anläggningar
höjs med 2 miljoner kronor. Skälet till vårt förslag är att vi anser att det är
centralt att funktionshindrade och deras anhöriga ges goda möjligheter till
rekreation vid anläggningar som är särskilt anpassade för specifika
funktionshinder.
Vi har i andra motioner ingående beskrivit den konsekventa nedrustning
som den nuvarande regeringen har genomfört vad beträffar personlig
assistans. Vi har sedan länge krävt att personer som i dag har personlig
assistans och fyller 65 år skall få fortsatt rätt till detta stöd även efter att
pensionsåldern uppnåtts. Vi noterar med tillfredsställelse att regeringen nu
föreslår att en sådan rätt införs.
Vi vill dock anslå ytterligare 1.250 miljoner kronor för statlig
assistansersättning, jämfört med vad regeringen föreslår. Med dessa extra
resurser återför vi det ekonomiska ansvaret för assistansersättningens första
tjugo timmar till staten. Vidare anser vi att rätten till personlig assistent
även
under skoltid och vid vistelse på dagcenter skall återinföras samt att
schabloniseringen av assistansersättningen skall slopas.
Vad gäller assistansersättningen finns det i dag brister i beräkningen av
denna. Men vi är av den mycket bestämda uppfattningen att en förändring av
ersättningen måste ske i samråd med handikapporganisationerna. Inom
handikapprörelsen finns i dag förslag och idéer på hur assistansersättningen
kan förändras på ett rimligt och bra sätt. Detta bör regeringen ta till sig i
det
fortsatta arbetet.
I detta sammanhang vill vi också upprepa vårt tidigare krav på att rätten till
avlösning för person som har funktionshindrad anhörig skall skrivas in i
socialtjänstlagens § 6. Mot bakgrund av att rätten till avlösning har inneburit
en stor hjälp för särskilt föräldrar till funktionshindrade barn som inte
omfattas av LSS, anser vi att en sådan rätt bör finnas.
I samband med riksdagens behandling av diskrimineringslagarna
framförde vi förslaget att slå ihop flera olika ombudsmannaverksamheter till
en enda myndighet. Förslaget gällde Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering, Handikappombudsmannen, Ombudsmannen mot
diskriminering p.g.a. sexuell läggning samt Jämställdhetsombudsmannen. Vi
står fast vid detta förslag. Den nya myndigheten bör lämpligen tilldelas anslag
under utgiftsområde 14. Det anslag som anvisas där bör innefatta särskilda
medel för kartläggning av hur kommunerna följer upp FN:s standardregler för
funktionshindrade. Således skall något anslag till Handikappombudsmannen
inte tilldelas under utgiftsområde 9.
Vi vill även införa ett nytt anslag för bostadsstöd till funktionshindrade.
Kortfattat kan här nämnas att vi anser att det är orimligt att funktionshindrade
skall tvingas söka socialbidrag för att kunna bo kvar i sina
handikappanpassade lägenheter. För att undvika ett ökat
socialbidragsberoende och för att underlätta för kommunerna ekonomiskt,
anser vi att ett särskilt bostadsstöd för funktionshindrade bör inrättas.
En av de grundläggande förutsättningarna för att funktionshindrade skall
ges en reell möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt är en god
tillgång
till olika slag av hjälpmedel. Vi har under ett flertal år föreslagit att en
hjälpmedelsgaranti skall införas.
Den konkreta utformningen av hjälpmedelsgarantin måste bli föremål för
särskild utredning där noggranna analyser och avvägningar görs. Enligt vår
uppfattning finns dock redan nu anledning att pröva införandet av en statlig
hjälpmedelsgaranti, omfattande de hjälpmedel som i dagsläget finansieras
med statliga anslag. Det gäller i första hand bilstödet och s.k. alternativ
telefoni (f.d. anslaget för texttelefoner).
De särskilda anslagen till bilstöd och alternativ telefoni bör därför
överföras till ett nytt anslag betecknat statlig hjälpmedelsgaranti. Kostnaden
för hjälpmedelsgarantin kommer att rymmas inom nuvarande ramar. Mycket
talar dessutom för att garantin i längden kommer att minska det offentligas
kostnader, samtidigt som utbudet av hjälpmedel och valfriheten ökar.
Regeringen har föreslagit vissa resursförstärkningar vad beträffar bidrag
till handikapporganisationer. Socialdemokraternas politik för
bidragsgivningen missgynnar dock alla de organisationer som företräder
personer med små och ovanliga handikapp eller som väljer alternativa
organisationsformer, t.ex. i form av nätverk.
Vår uppfattning är att alla organisationer - även de som representerar
mycket små grupper av handikappade eller som väljer att inte samordna sin
verksamhet inom ett större kollektiv - skall ha rimliga möjligheter att arbeta
som självständiga organisationer. Vi vill därför tillföra ytterligare medel till
anslaget för bidrag till handikapporganisationer. Dessa extra medel skall
riktas särskilt till mindre handikapporganisationer som arbetar oberoende av
de stora samarbetsorganen inom handikapprörelsen.
Socialtjänst
Verksamheten vid Statens institutionsstyrelse fungerar sedan en tid inte
tillfredsställande. Särskilt kösituationen är allvarlig, även om köerna har
minskat successivt under sommaren. De långa köerna medför omfattande
risker såväl för de unga som väntar på plats som för personal och
omgivning.
Köerna beror till stor del på att den nya påföljden sluten ungdomsvård
tränger ut andra nödvändiga placeringar. Situationen är enligt vår uppfattning
inte hållbar. Den slutna ungdomsvården bör enligt vår uppfattning överföras
till kriminalvården. Förutom att detta ger möjlighet till en bättre fungerande
verksamhet vid Statens institutionsstyrelse, ligger detta också i linje med ett
samlat ansvar för verkställande av samtliga påföljder vid brott.
Överföringen innebär att anslaget till Statens institutionsstyrelse kan
minskas med 50 miljoner kronor. Eftersom anslaget för år 2001 enligt
riksdagens utredningstjänst innehåller 60 miljoner kronor för sluten
ungdomsvård, medför det i praktiken en förstärkning av Statens
institutionsstyrelses övriga verksamhet med 10 miljoner kronor.
Vi anser det angeläget att Statens institutionsstyrelse nu genomför
nödvändiga strukturåtgärder för att i framtiden kunna leva upp till det ansvar
man har fått. Detta är viktigt inte minst med hänsyn till Institutionsstyrelsens
monopolställning gentemot kommunerna. Om förbättringar inte sker inom en
snar framtid måste frågan om Statens institutionsstyrelses monopolställning
tas upp till ny prövning.
Vad beträffar anslaget för utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa anser
vi i enlighet med vad vi tidigare anfört att anslaget bör disponeras av
Socialstyrelsen.