Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om barns situation i Sverige.
Barnafödandet har minskat kraftigt
En slående demografisk förändring under 1990-talet är de snabbt fallande
födelsetalen. Vid decenniets inledning uppvisade Sverige ett av de högsta
fruktsamhetstalen i Europa - 2,1 barn per kvinna - en nivå som bibehölls
fram till 1992. Sedan dess har barnafödandet minskat mycket kraftigt.
Fruktsamheten är i dag i genomsnitt ungefär 1,5 barn per kvinna, vilket är
den lägsta nivå som någonsin registrerats i vårt land.
Barn är ingen enhetlig grupp
Förskolebarnet lever under andra förutsättningar än tonåringen. Flickor
upplever sin situation annorlunda än pojkar. Barn och unga i storstaden
lever under andra villkor än barn i glesbygd
Hälsa är fortfarande socialt betingad och villkoren är inte jämlika. Barn
som lever under gynnsamma sociala och ekonomiska förhållanden har bättre
hälsa i nästan alla avseenden än de som har mer missgynnade uppväxtvillkor.
De allra flesta barn och unga har ett gott liv, särskilt i förhållande till barn
i
andra länder. De har vuxna som bryr sig om dem, en rik fritid och en vardag
där de för det mesta upplever att de bemöts med respekt för sina rättigheter.
Levnadsvillkoren är alltså generellt goda för barn och ungdomar. Men
välfärden har sprickor, 90-talet ökade klyftorna, alla barn och unga växer inte
upp under gynnsamma förhållanden.
Barns hälsa
Hoten mot barns hälsa och välfärd kan i dag sägas utgöras av allergier, en
allmänt ökad kroppsvikt, skador och dödlighet i trafikolyckor, miljöfaror
samt en ökad psykosomatisk ohälsa. Ytterligare en problembild handlar
om läs- och skrivsvårigheter, sen mognadsgrad eller det som brukar kallas
för neuropsykiatriska problem, vilket kan leda till utslagning i skolan.
De allra flesta barn och ungdomar svarar dock positivt på allmänna
enkätfrågor om trivsel hemma och i skolan och om de känner sig glada och
friska. Samtidigt är det större andelar barn och unga nu än på 80-talet som
uppger att de har olika psykosomatiska symptom och besvär.
Barns möjlighet att påverka
1989 beslöt FN om barnkonventionen, som nu är internationell lag. 191
länder har anslutit sig. Barnets rättigheter består av 54 artiklar. Där slås
fast att alla människor i hela världen under 18 år är barn. Vidare står att
ingen får diskrimineras och att barnens bästa ska sättas i främsta rummet.
Under hela 90-talet har ett ökat engagemang för barnkonventionen
noterats i hela samhället.
Enligt barnkonventionen ska barn ha rätt att framföra sin mening om allt
det som berör dem. Barn och ungdomar ska kunna påverka sin egen situation
genom demokrati, inflytande och engagemang inom de områden som berör
dem, t.ex. fritidsaktiviteter, skola och en trygg och säker skolväg.
Barn i skolan
I Unga Örnars "Dela Lika"-rapport visas att barnen i allmänhet förefaller
nöjda med sina liv. Rapporten visar dock att skolan är det område som
avviker mest. Här är betydligt fler barn tveksamma. Betydligt fler
kryssade "helt missnöjda" på frågan om skolan, än något annat område. I
barnkonventionen betonas barnens lika möjligheter till utbildning. Därför
måste den svenska skolan ge alla barn möjlighet att få sina behov
tillgodosedda. Men idag vet vi att det finns uppenbara brister på ett antal
skolor i kommunerna. Här finns stora möjligheter att ändra på
skevheterna med hjälp av de resurser som är aviserade i budgeten för
2001, om möjligheter till fler vuxna i skolan. Det kan vara elevassistenter,
psykologer, kuratorer, fritidspersonal, lärare - beroende på lokala krav.
Barnen i den gemensamma sektorn
Barnomsorg är en sektor där 1990-talet måste beskrivas som händelserikt.
Ansvaret för verksamheten har överförts från socialtjänstens till skolans
område. Sedan 1995 har kommunerna ett lagreglerat ansvar för att utan
dröjsmål tillhandahålla plats till barn vars föräldrar arbetar eller studerar.
Kommuner har anpassat sig till detta utökade ansvar, men många har
samtidigt infört bestämmelser som begränsar arbetslösas rätt till
barnomsorg. Därför välkomnar vi de aviserade förslagen om möjlighet för
arbetslösa att ha sina barn i förskolan.
År 1990 gick det i genomsnitt 13,8 barn per daghemsgrupp, i dag kallad
förskolegrupp, medan det 1998 gick i genomsnitt 16,6 barn per grupp i
förskolan. I hälften av alla förskolegrupper finns för närvarande 18 barn eller
fler. Under de senaste åren har en särskilt stor ökning skett av den
genomsnittliga gruppstorleken vid fritidshemmen - från 17,8 barn år 1990 till
29,4 barn 1998. Barntätheten per vuxen kan skilja sig betydligt mellan olika
kommuner.
Barnet och ekonomin
Barnfamiljernas ekonomi har urholkats och deras ekonomiska situation
har försämrats kraftigt under 90-talet. Inkomsterna har minskat till följd
av den arbetslöshet som fanns under 90-talet, samtidigt som ersättnings-
och bidragsnivåer minskades.
I slutet av 80-talet var den totala arbetslösheten ovanligt låg och ännu lägre
för barnhushåll. Då hade cirka 2 procent av barnen arbetslösa föräldrar. Den
mest dramatiska förändringen skedde mellan åren 1992 och 1993 då andelen
barn med arbetslös förälder fördubblades.
Dessutom är det dyra, påfrestande barnomsorgskostnader för
barnfamiljerna, och det skiljer mycket mellan kommuner om hur höga
avgifter man tar ut. Denna orättvisa aviseras nu i budgeten kunna ändras med
hjälp av den så kallade maxtaxan.
Barnen och den nya tekniken
Dator finns i dag i mer än vartannat barns hem. Internetuppkopplingar
kommer att fortsätta öka dramatiskt. Det är positivt, men dessa
förändringar leder till ett mer intensivt, hektiskt tempo i samhället.
Nutidens vardagstillvaro för de flesta barn och ungdomar präglas av
många intryck från bildmedia och av ett stort antal kontakter under dagen
när man vistas i olika grupper och sammanhang.
Övergången till informationssamhället förändrar inriktningen för de ungas
framtidsdrömmar. Ökade psykosomatiska symptom hos ungdomar kan till
viss del ses som en reaktion på en mer stressad livssituation. Barn sitter allt
längre framför datorn och spelar också ofta väldigt våldsamma spel -
åtminstone gör pojkar det. Det är mycket stor skillnad mellan pojkars och
flickors användning av datorer. Trots att skolan ska bryta könsmönstret, trots
att föräldrar vill hjälpa fram sina flickar till att ta för sig mer i IT-världen
så är
det svårt på grund av de kommersiella krafterna som bevarar och förstärker
könskillnaderna. Därför behövs riktade insatser, om teknik och IT, för flickor
i förskolan och skolan. Samhället måste på alla nivåer verka för att få en
mindre könsuppdelad arbetsmarknad. Att flickor söker sig till tekniska linjer i
gymnasiet och att förebilder för flickor lyfts fram på ett tidigt stadium är
viktigt.