1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Folkhälsoinsitutet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om psykisk ohälsa.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om migrän.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förebyggande av självmord och att Nationella rådets program
bör få nationell status.
5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om allergi.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fibromyalgi och forskning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om elöverkänslighet.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om alkohol och andra droger.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det abortförebyggande arbetet.
4 Inledning
Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller
olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda
individers hälsa. En god hälsa för individen är en tillgång, en resurs, mera
än ett mål i sig, medan en god folkhälsa kan ses som ett mål för samhället.
Man brukar säga att det är viktigare att lägga liv till åren än år till livet.
En förutsättning för folkhälsoarbetet är att epidemiologiska studier utförs.
Vanliga sådana gäller sjuklighet och dödlighet. Men ett meningsfullt
folkhälsoarbete kräver också andra uppgifter som kan vara svårare både att
finna och att mäta. En typ av värdefulla data är uppgifter om faktorer som
påverkar hälsan t.ex. sociala och ekonomiska.
Folkhälsoarbete förekommer på olika nivåer såväl nationellt och lokalt
som inom föreningar och inom förhoppningsvis all hälso- och sjukvård. Man
arbetar inom sjukvården inte bara med att bota utan ofta även med att hjälpa
den enskilde att klara en svår eller kronisk sjukdom och motverka försämring
i hälsotillståndet. Exempel på kliniker som har betydande inslag av sådan
verksamhet är de onkologiska klinikerna som vårdar cancersjuka patienter.
5 Intressekonflikter
En komplikation i arbetet med folkhälsa är att det kan förekomma
intressemotsättningar. Samhället kan t.ex. genom lagar och andra
bestämmelser införa regler i hälsofrämjande syfte, vilket av enskilda
individer kan ses som ett intrång i valfriheten. Som exempel kan nämnas
regleringen av rökning. Många personer, inte minst de med allergiska
besvär, ser detta som mycket positivt, medan det finns de som ser
restriktionerna som inskränkningar av den personliga friheten.
Det förekommer naturligtvis också regleringar av helt annat slag, t.ex.
ekonomiska, där hälsosamma produkter genom subventioner kan säljas till ett
lägre pris än andra mindre nyttiga produkter.
Det förebyggande arbetet måste ses i ett långt perspektiv. Effekterna blir
större med tiden. Förebyggande åtgärder har även psykologiska, sociala och
ekonomiska effekter. De psykologiska effekterna kan även vara av negativ art
såsom ökad oro eller besvikelse över livsstilsförändringar. De som lyckats i
sina föresatser kan däremot uppleva ett ökat välbefinnande.
Livsstilsförändringar kan också ha betydande indirekta effekter genom att
personer i den nära omgivningen påverkas.
Grundläggande begrepp inom förebyggande arbete är primär, sekundär och
tertiär prevention. Man skiljer mellan hälsofrämjande insatser för att undvika
sjukdom, s.k. primärprevention, och insatser för tidig upptäckt av sjukdom
s.k. sekundärprevention. Tertiär prevention betyder insatser för att förhindra
att en sjukdom återkommer eller förvärras. Kristdemokraterna anser att för att
uppnå en så god hälsa för hela befolkningen som möjligt krävs arbete på alla
dessa nivåer. Det är utomordentligt viktigt att sjukvården tillsammans med
andra aktörer arbetar med folkhälsoarbetet på ett enhetligt sätt vilket ger
legitimitet åt folkhälsoarbetet. Sjukvården kan släcka en brand men också
förebygga att en ny uppstår!
6 Hälsoekonomi
Hälsoekonomi och utvärdering av metoder har med krympande
ekonomiska resurser fått allt större betydelse. Relationen mellan den
förväntade nyttan (beräknat i pengar) av en åtgärd och kostnaden för
denna beskrivs i olika analyser. Inom hälsoekonomin är det dock viktigt
att även väga in andra effekter, som inte alltid kan mätas i ekonomiska
termer. Detta gör att intresset för så kallade cost-effectiveness-analyser är
stort. I sådana analyser görs värderingar som mäts i enheter såsom
räddade liv, minskad sjukskrivning och fler levnadsår. Många
sjukvårdsinsatser kan ge både förlängt liv och ökad livskvalitet, varför
man söker väga samman dessa mått i så kallade kvalitetsvunna levnadsår,
cost-utility-analyser.
Det som brukar kallas den epidemiologiska paradoxen innebär att de flesta
som får t.ex. en hjärtinfarkt kommer från den stora delen av befolkningen som
har måttligt förhöjda riskvärden, inte från gruppen med höga riksvärden.
Detta beror på att antalet individer i den förstnämnda gruppen är betydligt fler
än i riskgruppen. Det har mot den bakgrunden visat sig vara mer effektivt att
inrikta förebyggande arbete mot befolkningen i helhet än mot
högriskgruppen. För oss Kristdemokrater känns det dock angeläget att påpeka
alla människors lika värde och då blir det naturligt att även satsa på
förebyggande insatser för en enda individ.
7 Folkhälsa
Vikten av ett förebyggande folkhälsoarbete uppmärksammas allt mer
både nationellt och internationellt. Allt större resurser satsas på att
kartlägga orsaker till sjukdomar och ohälsa. Genom forskning och studier
ökar kunskapen kontinuerligt om de olika sambanden och vad som kan
göras för att öka hälsa och livskvalitet.
Vid allt folkhälsoarbete är det viktigt att man utgår från en helhetssyn på
människan och hälsan som begrepp. I vid bemärkelse handlar hälsa om ett
fysiskt, psykiskt, socialt och andligt tillstånd av välbefinnande.
Arbete för en förbättrad folkhälsa måste präglas av uthållighet. Resultaten
kan oftast inte avläsas förrän flera år efteråt. Akuta insatser kan inte ersätta
långsiktiga. Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor har
betydelse för hälsoutvecklingen. Även i tider av försämrad samhällsekonomi
måste folkhälsoarbetet värnas eftersom det gynnar både folkhälsan och
samhällsekonomin på sikt. Idag kan vi avläsa 1990-talets ekonomiska kris
både i utslagna människor, långvariga sjukskrivningar och fler
långtidsinskrivna socialbidragstagare.
Den höga arbetslösheten drabbar redan svaga grupper hårdast, vilket
innebär ökad risk för psykiska problem, högre vårdkonsumtion och
förtidspensionering. Arbetslöshet tenderar också att öka alkohol- och
drogkonsumtionen.
Folkhälsoarbetet står inför många utmaningar i framtiden. Samtidigt som
många åkommor kan botas eller motverkas uppkommer nya som vi ännu inte
har något botemedel för. Ett sådant exempel är hiv/aids som utgör ett stort
hot. Det bekräftar att folkhälsoarbetet måste ges ökad betydelse både på det
nationella och internationella planet.
7.1 Folkhälsoinstitutet
Kristdemokraterna anser att avsatta resurser måste utnyttjas optimalt och
därför måste arbetet organiseras på ett sätt som inte medför onödigt
dubbelarbete. På det nationella planet är ett stort antal aktörer inblandade
i olika delar av folkhälsoarbetet. Det rör sig om allt ifrån forskning till
ideellt arbete. På det regionala och lokala planet förekommer ett
omfattande arbete med forskning, studier, enkätundersökningar,
hälsoinformation m.m. De sammantagna resurserna är avsevärda. Fråga är
om resurserna används på optimalt sätt eller om det förekommer
parallellarbete utan samverkan. På den nationella nivån föreslår
regeringen en förändring av Folkhälsoinstitutet. Myndigheten ska enbart
ha en stabsfunktion. Vi välkomnar förslaget, men anser inte att den
föreslagna förändringen är tillräcklig. Vi anser att Folkhälsoinstitutet
enbart ska koncentrera sig på centrala nationella funktioner som
informations- och kunskapscentrum med uppgift att bistå regionala och
lokala aktörer. Kompetensen på olika plan skulle kunna utnyttjas bättre
genom att låta Folkhälsoinstitutet fungera som en nationell koordinator.
Vi ställer oss också tveksamma till att Alkoholinstitutet helt avvecklas. Vi
tror att en enhet för alkohol och droger med avgränsade uppgifter på ett
effektivt sätt skulle motverka en utveckling som blir allt mer
problematisk. Detta kan ske i nära samverkan med Folkhälsoinstitutet.
Liknande tankar har framförts i Statskontorets rapport (1998:22)
"Samordning mot droger".
8 Icke-materiella behov
8.1 Psykisk ohälsa
I en internationell jämförelse är den fysiska hälsan i Sverige god medan
den psykiska tenderar försämras. Vår höga materiella levnadsstandard till
trots rapporteras återkommande om ökad psykisk ohälsa i befolkningen,
särskilt bland ungdomar. Detta är oroväckande. Kristdemokraterna anser
att dessa larmrapporter måste tas på största allvar varför regeringen
snarast bör lägga fram förslag till åtgärder.
8.2 Stress
Sjukskrivningar med stress som orsak ökar konstant. En hög
arbetsbelastning är en förklaring, även arbetslösa kan känna stress, stress
över att inte få arbeta när man vill. Negativ stress följer inte sällan en hög
arbetsbelastning och begränsade möjligheter att påverka sin situation,
d.v.s. makt och inflytande till förändring saknas. Flera yrkeskategorier
uppvisar tydlig ohälsa på grund av detta. En av dessa grupper är
vårdpersonalen. Där uppvisar alltfler ohälsa relaterad till
arbetssituationen. Detta måste särskilt uppmärksammas.
På många håll är arbetsmiljön i skolan bristfällig. För stora klasser med få
lärare, mobbning och andra faktorer bidrar på flera håll till att skapa en dålig
skolmiljö. Om detta kombineras med långa dagar för eleverna med långa
vistelser borta från hemmet, ökar riskerna för stress. Arbetet för en god
skolmiljö och möjligheterna för elever att arbeta enskilt eller i mindre grupper
måste utökas.
En familjepolitik, som siktar på att barnen får en trygg och harmonisk
uppväxt där föräldrar och barn får mer tid med varandra, kan motverka
stressymptom. Folkhälsokommittén skriver i sitt delbetänkande: "Även i skol-
åldern är föräldrarnas insatser avgörande för barnens hälsa." Det bekräftar
Kristdemokraternas uppfattning att det är genom att stödja föräldrarna som
man bäst hjälper barnen, inte genom styrda bidrag. Regeringens förslag om
maxtaxa går i fel riktning.
Kristdemokraterna förespråkar istället att ansvar och resurser ges till
föräldrarna. Vi anser att föräldrarna ska anförtros att själva utforma sin
vardag
och kunna välja den barnomsorgsform som de anser bäst. Barnomsorgskontot
som Kristdemokraterna föreslår ger föräldrarna denna valmöjlighet.
Läkaren Christina Doctare är författare till boken Hjärnstress - kan det
drabba mig. Hon menar att hjärnstress är ett samhällsproblem, inte något som
den enskilde kan lastas för. Det ökade tempot och ständiga krav på lönsamhet
som genomsyrar samhället tillsammans med minskad kontroll över den egna
livssituationen resulterar i en ohållbar situation. När människan försätts i ett
liv i ständig press upphör empatin och kreativiteten. Samhällets strukturer är
viktiga för människors hälsa. Det beslut som fattas påverkar den enskildes
vardag. Utgångspunkten i besluten måste vara omtanken om den enskilda
människans bästa. Kristdemokraterna vill bygga ett samhälle där respekt,
medmänsklighet, trivsel och mer tid för varandra är honnörsord. Ett varmt
samhällsklimat bidrar till att människor känner sammanhang och delaktighet.
8.3 Utsatta grupper
Den totala hälsan i Sverige har förbättrats under en lång tidsperiod.
Medellivslängden har ökat och levnadsvanor förbättrats. Detta gäller dock
inte alla grupper. För barn och ungdomar är trenden den motsatta.
Hälsotillståndet ser olika ut mellan män och kvinnor, olika sociala
grupper och regioner. Försämrat hälsotillstånd har även konstaterats i
vissa samhällsgrupper bl.a. på grund av arbetslöshet, utslagning och dålig
ekonomi. Det finns även skillnader mellan olika yrkeskategorier.
Skillnader kan konstateras redan från födseln i form av ökad andel
spädbarnsdödlighet, barn med tillväxthämning eller låg födelsevikt.
Skillnad i dödsrisk mellan yrkesgrupper beträffande alkoholrelaterad
dödlighet är väl belagd. Till och med skillnader mellan olika
bostadsområden i större tätorter har kunnat noteras. Kristdemokraterna
anser att hälsopolitiska hänsyn ska vara en naturlig del i
samhällsplaneringen.
8.4 Migrän
I Sverige lider cirka 1 miljon människor av migrän eller annan svår
huvudvärk t ex Hortons huvudvärk. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor.
Var femte kvinna och var åttonde man beräknas lida av sjukdomen. Av
skolbarn mellan 7 och 15 år visar undersökningar på att mellan 4 och 6
procent lider av migrän. Många lider i skolan och blir mobbade på grund
av sin svåra återkommande huvudvärk.
Migrän bör tas upp i det nationella folkhälsoprogrammet. Inom EU finns
utredningar som visar att de socioekonomiska kostnaderna för migrän kostar
EU länderna ca 240 miljarder kronor. Det finns således mycket att göra för att
minska kostnader och lidande på detta område.
Kunskap och information är ofta bristfällig. Många sjukskrivningar på
grund av migrän kan förebyggas om individuellt anpassad rehabilitering sätts
in i god tid. Landstingen bör upparbeta strategier och organisation för att
möta behoven och sprida information om sjukdomen och vilka möjligheter
som finns att bota eller lindra besvären.
8.5 Förebyggande av självmord
Under de senaste åren har antalet personer som avlider på grund av
självmord minskat något. Antalet självmordsförsök är fortfarande stort.
Självmord är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år.
Tendensen med ökad psykisk ohälsa bland ungdomar är oroande och bör
uppmärksammas.
Resurser för att följa upp patienter som nyligen gjort ett självmordsförsök
och de som går med självmordstankar är mycket angelägna.
Självmordshandlingar har flera orsaker. Förluster av olika slag är den
vanligaste utlösande faktorn. En känsla av ensamhet, hopplöshet och
vilsenhet är gemensamt för de flesta som försökt ta sitt liv. Den känslan finns
kvar även efter självmordsförsöket.
Efter ett misslyckat självmordsförsök uppstår ett tillstånd av skuldkänslor
och besvikelse, även en rädsla inför hur omgivningen ska uppfatta det
inträffade. Vårdpersonalens möjlighet att ge närhet, värme och omtanke är
viktig. Anpassad utbildning av vårdpersonal liksom tid för patienten är
betydelsefulla delar för en lyckad behandling. Uppföljning med
återkommande kontakter är avgörande för att motverka att självmordsförsök
upprepas.
Vi kristdemokrater anser att det förebyggande arbetet även på detta
område ska inriktas på att människor inte hamnar i denna krissituation.
Människors behov av gemenskap, närhet och sammanhang kan inte ersättas
av samhällsinsatser. Små, nära gemenskaper där människor kan leva i
trygghet, värme och tillit verkar förebyggande och motverkar risken, särskilt i
tonåren, att fastna i en upplevelse av utanförskap och meningslöshet, som kan
utgöra grogrund för självmordstankar.
Nationella rådet för självmordsprevention har tagit fram ett program för att
motverka självmord. Vi kristdemokrater anser att programmet ska få nationell
status.
8.6 Allergi
Allergi och annan överkänslighet har ökat markant de senaste decennierna
i den industrialiserade världen. Antalet personer som drabbas av allergier
fortsätter öka både i Sverige och i övriga världen. Allergierna drabbar
hälften av de unga, 40 % av barnen i 12-13-årsåldern och var fjärde
sjuåring. När vuxna själva får ange om de har något allergiskt besvär
svarar nästan 43 % av kvinnorna ja, mot drygt 35 % av männen.
Skillnaden är ännu tydligare för "annan överkänslighet". Nära 21 % av
kvinnorna anser att de har sådana symptom, vilket är 70 % högre än för
männen.
Av dessa siffror kan den slutsatsen dras att detta rör sig om en
folksjukdom. Enligt beräkningar uppgår samhällskostnaderna för allergier och
annan överkänslighet till minst 5,6 miljarder kronor/år. För att komma till
rätta med problemen har några landsting och kommuner antagit program för
allergianpassning, vilket är utmärkt.
Kristdemokraterna anser att forskning, utbildning och information måste få
ökade resurser för att vända trenden. Orsaker till överkänslighetsreaktioner
och allergier är flera. Problem med inomhusmiljön har på senare år hamnat i
fokus. Byggnadsrelaterade problem som mögel, dålig ventilation och hög
luftfuktighet är vanliga exempel. Det krävs upprättande av sammanhängande
strategier på olika områden liksom konkreta handlingsplaner.
Skola och förskola är områden där det förekommer stora allergiproblem.
Antalet elever med allergiska problem har fördubblats under de senaste 20
åren. För många av de drabbade medför detta att de får svårare att
tillgodogöra sig undervisningen.
Vi anser att en utredning bör tillsättas som får till uppgift att sammanställa
vad som gjorts och vad som kan göras för att förebygga allergier bland skol-
elever.
8.7 Fibromyalgi
Mellan 100 000 och 200 000 svenskar lider av fibromyalgi. 80-90 % av
de drabbade är kvinnor. Sjukdomen definierades 1981 av amerikanska
reumatologsällskapet. Fibromyalgi är i huvudsak en kvinnosjukdom, med
oklara orsaker och förlopp. Detta har bidragit till att sjukdomen inte fått
särskilt stor uppmärksamhet vare sig bland reumatologer eller andra
forskare i landet. Det är ett stort bekymmer särskilt som många drabbas
mycket svårt av symptomen som, förutom värk, stelhet, trötthet och
muskelutmattning, kan bestå av ett otal störningar i immunförsvar, nerv-
och hormonsystem.
Fibromyalgi beräknas kosta samhället närmare 7 miljarder kronor per år
enligt en studie från Linköpings universitet. Lägger man till andra kroniska
värktillstånd dubbleras summan. Cirka 85 % av dessa kostnader är indirekta
och består av sjukskrivningar och förtidspensioner.
Staten har ett övergripande ansvar för forskning och det behövs
extraordinära åtgärder för att få igång forskningen. Tills sjukdomens orsaker
och samband kartlagts måste insatser vidtas för att lindra besvären hos de
svårast drabbade för att ge dem ett drägligt liv.
8.8 Elöverkänslighet
Varje människa är unik och reagerar därför olika på olika miljöer. I detta
teknologiskt moderna samhälle omger vi oss med mycket ny teknik som
riskerar att skapa problem i vår miljö och för oss själva. Alla reaktioner är
inte vetenskapligt bevisade, men människor med symptom ska mötas och
behandlas med respekt. Vilka konsekvenser som den nya tekniken medför
känner vi inte till fullt ut.
På senare år har en ny grupp människor som lider av elöverkänslighet
uppmärksammats. Symptomen är så allvarliga att de inte enbart medför
personligt lidande utan också får konsekvenser för den drabbades familj.
Överkänsligheten kan innebära flyttning till icke-elektrifierade miljöer och
omöjlighet att återgå till befintligt arbete. Karolinska Sjukhuset i Stockholm
lämnade under 1998 en rapport om hälsosituationen i Stockholms län. I
rapporten bedöms 1,5 % av invånarna i länet vara elöverkänsliga.
Kristdemokraterna anser att problemet med elöverkänslighet bör
kartläggas ytterligare. Forskningen på området måste följas så att nödvändiga
åtgärder kan vidtas.
8.9 Tobakens skadeverkningar
Tobaksrökning tillsammans med alkoholmissbruk tillhör de största
folkhälsoproblemen. Samtidigt är det också det mest påverkbara
hälsoproblemet. Vart tionde dödsfall har ett samband med tobak.
Tobaksanvändning fördubblar risken för hjärtinfarkt och för att avlida i
hjärtsjukdom. Redan rökning av 1-5 cigarretter per dag fördubblar risken
för hjärtinfarkt hos kvinnor. Risken för de yngre är ännu större. Nästan
alla fall av hjärtinfarkt före 50-årsåldern drabbar rökare. Sambandet
mellan rökning och lungcancer är starkt. 2 500 personer dör årligen av
lungcancer, över 85 % av dessa på grund av rökning. Tidig rökdebut och
hög konsumtion relaterar till risken för skador.
Inte enbart rökaren utsätts för risker. Omgivningen påverkas också av så
kallad passiv rökning. Sidoröken innehåller dubbelt så mycket koloxid, tre
gånger mer benspyren och ca 70 gånger mer ammoniak än vad den som röker
får i sig. Även cancerframkallande ämnen finns i mycket höga
koncentrationer i tobakens sidorök.
Tidigare lagändringar på tobaksområdet har varit värdefulla, men enbart
lagstiftning är inte tillräckligt. Det fordras också att arbetet för ett
rökfritt
samhälle bedrivs på flera plan. Riksdagen bör också fatta beslut om förbud
mot tobaksautomater. Kristdemokraterna anser att arbetet med att undanröja
riskerna för passiv rökning måste intensifieras. Vi anser också att restauranger
ska vara rökfria.
8.10 Alkohol och andra droger
Undersökningar och rapporter visar att alltfler ungdomar konsumerar
mycket alkohol och prövar narkotika. Vid en undersökning i Stockholm
av 9 000 elever i årskurs nio och gymnasiets årskurs två framkom att var
fjärde 17-åring någon gång har prövat narkotika och mer än var fjärde
niondeklassare regelbundet dricker sig berusad. Sedan motsvarande
undersökning gjordes för fyra år sedan har siffrorna ökat markant. Detta
visar att tillgången på droger och alkohol har ökat. Ett växande problem
är tillverkning och smuggling av illegal sprit. På olika vägar når droger
och svartsprit ut även till ungdomar. Att motåtgärder måste sättas in
snarast är uppenbart annars riskerar vi att många unga människor blir
utslagna redan i tidiga år.
Ett allvarligt problem är att alkoholdebuten går allt längre ner i åldrarna.
Alkoholdebut vid 10-13 års ålder är numera inte ovanligt. Dessa barn riskerar
att bli storkonsumenter längre fram i livet. Mer än 175 000 barn under 18 år
uppskattas växa upp i hem där minst en förälder har alkoholproblem. 100 till
200 barn föds med skador som orsakats av mödrarnas alkoholproblem. I en
inte färdigutvecklad kropp är risken för bestående skador stora. Huvudfrågan
som borde ägnas mer uppmärksamhet är varför ett barn börjar bruka alkohol.
Vi Kristdemokrater ser med stort allvar på denna utveckling och anser att det
fordras kraftfulla åtgärder för att vända trenden.
Nationella folkhälsokommittén lyfter också i sitt delbetänkande fram att
man nu kan konstatera att kvinnor och män påverkas olika fysiskt sett vid
alkoholkonsumtion, något som hittills i stor utsträckning förbisetts av
alkoholforskare och i samband med information.
Alkoholen är ett stort medicinskt och socialt problem och är orsak till
många sjukdomar och skador genom direkt påverkan eller som utlösande
faktor till våld. Vid tre av fyra våldsbrott är alkohol den utlösande faktorn.
Diskussioner om våldsprevention måste även innefatta alkoholpolitiken.
Varje år avlider mellan 5 000 och 6 000 personer till följd av
alkoholrelaterade sjukdomar eller skador. I trafiken omkommer varje år minst
125 alkoholpåverkade personer, såväl förare som andra. Cirka 10 % av
patienterna inom den slutna vården lider av alkoholrelaterade sjukdomar. Att
detta medför stora kostnader för sjukvården är uppenbart. Beräkningar tyder
på att de totala samhällskostnaderna uppgår till mellan 50 och 100 miljarder
kronor.
Alkoholpolitiken i Sverige står nu inför ännu större utmaningar än tidigare
inte minst med tanke på den uppluckring som skett genom riksdagsbeslut om
lördagsöppna systembutiker och EU-anpassade införselkvoter. Vi
kristdemokrater har motsatt oss lördagsöppna systembutiker och anser att
regeringen vid förhandlingarna om införselkvoterna skulle ha hävdat
folkhälsoskälen. Ökade införselkvoter har inte inneburit att den illegala
alkoholen försvunnit och på flera orter där man har lördagsöppna
systembutiker har ökad våld i hemmen konstaterats. Vi förväntar oss att detta
vägs in vid omprövningen av lördagsöppet våren 2001.
Beslut om EU-anpassade införselkvoter är fattat och frågan blir istället hur
vi på bästa sätt kan hantera det faktum vi står inför ett stort inflöde av legal
alkohol över våra gränser. Regeringen avsätter i budgetpropositionen en
större summa till åtgärder på olika nivåer, vilket vi välkomnar.
ANT-undervisningen i skolorna får inte sättas på undantag utan ges högre
prioritet.
De ideella organisationerna och deras kunskap måste tas tillvara på bättre
sätt. Bidragen till nykterhetsorganisationerna måste förändras och hanteras på
det sätt som nu gäller för idrottsrörelsen.
Det är viktigt att inte skilja på socialpolitik och kriminalpolitik, eftersom
dessa hänger samman. Narkotikabekämpning måste bedrivas lokalt, nationell
och internationellt. Ökad rörlighet över nationsgränserna ökar också
möjligheten till större inflöde av droger. Därför behövs mer resurser till tull
och polis samt bra samarbete över nationsgränserna.
I Sverige är uppslutningen bred kring målet att skapa ett narkotikafritt
Sverige. Bruk av narkotika är ett brott mot rådande normer, vilka är djupt
förankrade hos det svenska folket. Vissa länder har under senare år prövat att
avkriminalisera innehav för eget bruk, att medge allmän läkarförskrivning till
missbrukaren och/eller tillåta en öppen försäljning. Liknande förslag har även
framförts i vårt land. Dessa förslag strider både mot FN:s
narkotikakonventioner och vetenskap och beprövad erfarenhet.
Kristdemokraterna anser att ingen kraft får sparas i arbetet för ett
narkotikafritt samhälle.
8.11 Det abortförebyggande arbetet
I Sverige genomförs drygt 30 000 aborter årligen. En studie om orsaker
till abort genomfördes under våren 2000 av barnmorskorna Margareta
Larsson och Gunilla Anebom. Underlaget till studien utgörs av svaren
från 518 kvinnor som genomgick abort i Uppsala, Örebro och Västerås.
32 % av dessa uppgav att det låg ekonomiska skäl bakom. Utan att dra
några definitiva slutsatser av studien kan dock konstateras att samhället
bör göra mer för att motverka att abort ses som den enda utvägen.
Ungdomsmottagningarna har en viktig roll i det abortförebyggande arbetet.
Det abortförebyggande arbetet ska präglas av djup och bred information av
välutbildad personal.
I några län och regioner har man subventionerat preventivmedel till
ungdomar med gott resultat. Sexualundervisningen måste fördjupas, där
ansvarstagandet för den egna sexualiteten och partnern måste betonas.
Konfliktsituationen vid en abort måste lyftas fram. Alla problem kan inte
lösas med subventionerade preventivmedel. Risken för sexuellt överförbara
sjukdomar kvarstår.
Det är viktigt att förebygga aborter. Abort är alltid förenat med stora
problem och det föreligger både medicinska risker och psykisk påfrestning
med etiska implikationer.
8.12 Samlevnadskriser
Antalet separationer är stort i Sverige. Under rubriker som "Separationer
hotar folkhälsan" och "Samhället blundar för samlevnadskrisen" lyfts
problemet med de många familjesplittringarna fram från kvalificerat håll.
I Sverige ingås varje år drygt 30 000 äktenskap. Av dessa kommer mer än
50 % att spricka. Siffran för samboförhållandena är ännu högre.
Relationsproblem i familjen utgör ett av vår tids största men minst
uppmärksammade hot mot folkhälsan. Samstämmig forskning visar att
vår hälsa och livskvalitet inte i första hand beror på vår inkomst, vår
arbetsmiljö och våra vänner. Det mest betydelsefulla är hur vi har det i
familjen och i våra sociala relationer.
Frånskilda män drabbas mer ofta av både fysiska och psykiska besvär. Den
genomsnittliga levnadsåldern för dessa är tio år kortare än för gifta och
sammanboende män. Ser man till ensamstående mammor så röker dessa
dubbelt så mycket, äter mer lugnande medel, är tröttare och oftare sjukskrivna
än gifta och sammanboende kvinnor. 45 000 barn får varje år vara med om en
separation och för 10 000 av dem är det andra gången. Vart fjärde barn
kommer inom några år att helt förlora kontakten med sin pappa. Behovet av
förebyggande insatser framhålls som viktigt i många sammanhang, men på
detta viktiga område återstår mycket att göra.
Sverige behöver fungerande familjer. Satsningar på äktenskapets och
parförhållandets friskvård bör ingå i folkhälsoarbetet. Det kan ske genom att
starta forsknings- och utvecklingsprojekt om hur man vårdar relationer och lär
sig hantera konfliktsituationer i en parrelation. Familjerådgivningen bör
byggas ut och omfatta även förebyggande relationsvård.
Kristdemokraterna ser även positivt på familjerådslag och vill därför
rekommendera att denna goda modell används ute i kommunerna.
9 Avslutning
Både kommuner och landsting har ansvar för folkhälsan, liksom
myndigheter och organisationer.
Många olika åtgärder som på nationell eller lokal nivå planeras och
genomförs påverkar medborgarnas vardag. Exempel på områden som har
betydelse för folkhälsan är boendemiljö, trafikmiljö och arbetsmarknad.
Vidare har alkohol och tobakspolitik och det social välfärdssystemet stor
betydelse. Detta gör samverkan mellan olika nationella organ och
myndigheter viktigt i den övergripande samhällsplaneringen. Men även på
kommunal nivå är samarbetet inom t ex kommunala förvaltningar en
förutsättning för planering utifrån människors behov och villkor. Samverkan
mellan kommun, landsting och andra aktörer ökar möjligheterna till
samordning både av kunskaper och resurser. Det förbättrar innevånarnas
möjligheter till stöd och service. Även i hälsoarbetet i skolan, på
arbetsplatsen
eller vårdcentralen är helhetsperspektivet viktigt och samarbetet på olika
nivåer och över yrkesgränser nödvändigt. Speciellt värdefullt är samarbetet
inom det team med företrädare för olika kompetenser som man inrättat på
många arbetsplatser.
Avslutningsvis vill vi Kristdemokrater betona vikten av att se och värdera
även mindre förbättringar av hälsoläget såväl för den enskilde som för
samhället. Bättre livskvalitet kan vara svårt att mäta i pengar, arbetsinsats
osv.
Men för den enskilde kan det vara ovärderligt.