Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tryggheten och valfriheten i enlighet med LSS syfte.
Motivering
Målen och den allmänna inriktningen för samtliga LSS insatser (1993:387
lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) är att den enskilde
skall ha inflytande över de insatser som ges och att dessa skall anpassas
till den enskildes behov. En djupt förankrad grundsyn som har följt de
senaste årtiondenas samhälls- och omsorgsutveckling är att personer med
utvecklingsstörning och deras anhöriga skall ha inflytande och valfrihet
gällande stöd och service.
På flera håll i landet konkurrensutsätts och anbudsupphandlas verksamhet
och drift i såväl gruppbostäder, daglig verksamhet och kortidshem. I vissa
kommuner går den utvecklingen väldigt snabbt i dag. Växande vårdbolag
med vinstintressen riskerar att utarma innehållet i begreppen valfrihet -
inflytande - alternativ. Det är kommunernas ansvar att ange tydliga mål och
att ha en bra tillsyn över att kvaliteten upprätthålls. Beställarkompetensen har
brister på många håll. Oron är mycket stor bland dem verksamheten är till för.
Utgångspunkten måste vara att en gruppbostad betraktas som den
enskildes hem, där den enskilde garanteras den rättstryggheten att kunna
tacka nej till att få sitt personliga stöd konkurrensutsatt. Enligt vår mening
skall inte personalstödet anbudsupphandlas om inte den enskilde önskar det
och alltså gett sitt tillstånd.
För att valfrihet och inflytande skall råda måste den enskilde kunna tacka
nej om han eller hon är nöjd med den insats man redan har. Trygghet och
kontinuitet i den egna bostaden är viktigt för alla människor. För människor
med utvecklingsstörning eller andra funktionshinder inom LSS personkrets
hotas den tryggheten i grunden vart tredje år med rådande utveckling och
regelverk. Vi menar att åtgärder måste vidtas för att säkerställa tryggheten,
respekten och valfriheten enligt LSS syfte.