1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en samlad diskrimineringslag.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om satsning på ungdomars hälsa.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om uppdrag till Integrationsverket. 2
4.
1 Yrkande 1 hänvisat till KU.
2 Yrkande 3 hänvisat till SfU.
Motivering
Att unga människor särbehandlas på grund av sin ungdom är idag snarare
regel än undantag. Ibland går det så långt att man kan tala om
diskriminering på grund av ålder! Att en grupp diskrimineras enbart på
grund av ålder är naturligtvis inte godtagbart i dagens Sverige. Förslag
som slår mot ungdomar skall stoppas. Det kallas Ungdomsfrid.
Men det räcker inte med att jobba mot förslag som slår mot unga. Ett av de
största problemen idag är att det kommer alldeles för få förslag som aktivt
gynnar unga. Och de förslag som kommer går sällan eller aldrig till botten
med problemen. Istället för att se vad som är orsaken till ett problem, tittar
regeringen på symptomen och försöker dölja dem. Det håller inte. Det krävs
en helhetssyn, att man försöker förstå varför vi har problem och gör något åt
problemens grund, om vi skall kunna få Ungdomsfrid!
Gemensam diskrimineringslag
Olika grupper av människor diskrimineras av olika anledningar. Det kan
handla om hudfärg, kön, sexuell läggning, ålder o.s.v. Oavsett varför en
människa diskrimineras är det lika oacceptabelt. Detta måste motarbetas.
En samlad diskrimineringslag vore ett bra sätt att få ett helhetsgrepp om
dessa problem. Ålder bör då ingå i denna diskrimineringslag. Vi ser att
ålder är en av anledningarna till diskriminering. Det senaste exemplet är
då man i Norrköping inte vill tillåta ungdomar under 15 år att vistas i stan
på kvällen.
Ungdomars hälsa
Idag satsas inte tillräckligt på ungas hälsosituation. Det fattas pengar till
skolhälsovården, vilket leder till att unga människor inte har någon att
vända sig till på sin arbetsplats. När det varken finns skolsköterska eller
skolpsykolog, vart skall unga då vända sig för att få professionell hjälp?
Till sina kamrater?
Även i andra fall av sjuk- och hälsovård underprioriteras unga och deras
sjukdomar. Det finns bland annat väldigt lite forskning kring ätstörningar, och
det finns ännu ingen forskning som kan visa på hur de resurser som samhället
lägger ner på sjukdomen faller ut. Anorexi, bulimi och "megarexi" (en vilja
att uppnå den perfekta kroppen med hård träning och eventuellt anabola
steroider) måste få de resurser sjukdomarna kräver. Det är helt oacceptabelt
att det än idag inte finns tillräckligt med vårdplatser eller tillräcklig
kunskap
ute i landet för att behandla dessa sjukdomar.
Unga människor skall orka att ta ansvar för sig själva. För att införa
Ungdomsfrid på hälsoområdet måste staten se över anslagen till vård och
forskning kring ungas hälsa.
Ungdomars arbetsmiljö - utbildning
För att unga skall engagera sig i samhället måste vi se till att de har en så
pass bra arbetsmiljö att de kan engagera sig på sin fritid. För de flesta är
så inte fallet idag. För i välfärdslandet Sverige vaknar många unga på
morgnarna med huvudvärk, ont i magen och olustkänslor för att gå till en
miljö som ingen vuxen människa skulle acceptera. Sparkar, slag,
okvädingsord och hot om våld är i dagens skola en verklighet för många
elever. Vilken vuxen människa skulle orka engagera sig på sin fritid efter
en sådan dag? Vilken vuxen människa skulle acceptera att på sin
arbetsplats bli kallad hora, flata eller bögjävel? Svaret är ingen, för i de
vuxnas värld är detta inte tillåtet. I de vuxnas värld blundar man inte för
sådant som i skolan betraktas som pojkstreck och ungdomligt oförstånd.
Arbetsmiljölagen tillämpas i stor utsträckning redan i dag i skolan. Dock
gäller inte 6 kap. som berör samverkan mellan arbetstagare och
arbetsgivare. Det är angeläget att eleverna redan under de tidiga åren i
större utsträckning ges möjlighet att faktiskt vara delaktiga i att utforma
arbetsmiljön. Detta skulle kunna göras genom att se över 6 kap.
arbetsmiljölagen för att se vilka bestämmelser som bör kunna tillämpas i
skolan. Detta bör ges regeringen till känna.
Mycket viktig är skolan, de ungas arbetsplats, där en stor del av deras
värderingar grundas, för att sedan finnas med hela livet. Vi upplever idag att
skolan måste bli bättre på att skapa möjligheter för unga att, genom dialog
och reflektion, få sunda värderingar. Skolan får inte uteslutande handla om
inmatning av kunskap. Du ska som ung kunna känna att du blir tagen på
allvar och lyssnad på, att du får ta ansvar o.s.v.
Jämställdhet
I dagens samhälle hårdnar attityderna och klimatet blir råare. Vi hör om
gruppvåldtäkter, t.ex. den på Cypern förra sommaren där diskussionen
kring 18-årsgräns för charterresa genast drogs igång. Naturligtvis handlar
inte problemet om åldersgräns på charterresor eller inte. Du löser inte
heller problemet genom att införa en sådan. Nej, frågan är naturligtvis vad
det är som gör att dessa killar gör något så avskyvärt, att de tror att det är
okej att våldta en tjej? Utifrån den problemställningen bör vi angripa
problemet.
Kvinnor blir reducerade till sexiga objekt i tidningar som vänder sig till
män, och i tidningarna som riktar sig till tonårstjejer lärs ut hur de skall
leva
upp till bilden. Det är då man tycker att de unga tjejerna åtminstone i skolan
skulle finna en fristad från denna sexiga bild av dem, att unga killar
åtminstone i skolan skulle tvingas inse att tjejer är mer än sexiga objekt att
leva med, men så är inte verkligheten.
Verkligt inflytande
Många unga upplever idag att de inte kan påverka i vårt samhälle. De som
tror sig kunna påverka tror att de gör det bäst och effektivast vid sidan av
de politiska kanalerna. Man tror sig kunna påverka direkt, tron på
representativiteten är låg. Denna trend måste den politiska sfären hantera
och nyttja. Det engagemang som idag finns bland unga är viktigt att
kanalisera och tillvarata. Unga behöver känna att man lyssnar på dem och
att de tas på allvar. Unga nätverk, organisationer och individer behöver
finnas med som remissinstanser, i kommittéer m.m. Samtidigt krävs det
då att man finner nya sätt att jobba med remisser, kommittéer m.m. Att
skapa neutrala mötesplatser för unga och politiker är ett annat sätt att ta
ungas engagemang på allvar.
Unga människor måste få verkligt inflytande över beslut som fattas. Detta
inflytande kan man ge unga i skolan genom att inrätta lokala skolstyrelser. På
så sätt slussas unga på ett naturligt sätt in i demokratin, får vara med och
påverka och känna att de har riktig makt. Genom den riktiga makten tas det
verkliga ansvaret. Om du inte har möjlighet att reellt påverka skolan, hur ska
du då kunna tro att du kan påverka samhället? Ge unga en chans att känna att
de har verkligt inflytande på demokratin!
Vad gäller delaktigheten i samhället för alla ungdomar är det också
värdefullt att regeringen vill öka kunskapen om villkoren för flickor med
annan etnisk och kulturell bakgrund. Vi instämmer i detta, men vill framhålla
att många av de farhågor regeringen ger uttryck för också gäller pojkar med
samma bakgrund. Det har de senaste åren uppmärksammats att pojkar med
invandrarbakgrund ofta får svårigheter såväl med kulturell tillhörighet som
sin egen självbild. Ett uppdrag till Integrationsverket måste syfta till att öka
kunskaperna om alla ungdomar med annan etnisk och kulturell bakgrund och
hur deras ställning i samhället kan stärkas. Motsvarande uppdrag bör ges till
Skolverket mot bakgrund av de rapporter som uppmärksammats om
resultaten i skolan för elever med invandrarbakgrund.
Att satsa på ungdomar är en investering för framtiden, men även för nuet.
Inför Ungdomsfrid!