Motion till riksdagen
2000/01:So445
av Karlsson, Sonia (s)

Vårdpersonalens kompetens


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ta till vara vårdpersonalens kompetens.
Motivering
Kommissionen för vård och omsorg avlämnade den 31 juli 1999 sin
slutrapport Den ljusnande framtid är vård.  Av rapporten framgår att
kommuner och landsting har stora rekryteringsbehov under de närmaste
tio åren, särskilt vad gäller omvårdnadspersonal och sjuksköterskor.
I överenskommelsen mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet om en
särskild satsning på vård och omsorg under perioden 2002-2004 nämndes
särskilt att en grundläggande förutsättning för en god kvalitet och
tillgänglighet i vården och omsorgen är att personalsituationen förbättras.
Förnyelsearbetet måste leda till att arbete inom vård och omsorg blir
attraktivt, bl.a. genom förändrad arbetsorganisation och ökat inflytande över
det egna arbetet.
Problemet är att många som arbetar inom vården i dag inte känner att deras
kompetens tas till vara. På senare tid har också olika tolkningar av
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, angående delegeringar, gjort
att t.ex. undersköterskor fråntagits arbetsuppgifter från den ena dagen till den
andra. De uppfattar att arbetsuppgifter ofta tas ifrån dem med hänvisning till
regelverket, helt utan grund. Vid enkäter som har gjorts bland
undersköterskor visar det sig att många har delegering på t.ex. bäddning,
blodtryck, puls- och temperaturtagning, som ingår i deras utbildning och inte
kräver delegering, det är i stället en arbetsledarfråga. Däremot behövs
delegering för blodgruppering, katetersättning, sondmatning och sondning
samt läkemedelshantering. Det skall då alltid framgå klart och tydligt vilken
arbetsuppgift som delegeras, vem som delegerar och till vem.
Många av dem som arbetar inom sjukvården i dag har lång erfarenhet.
Mångårig arbetslivserfarenhet inom vården har gett en stor
förtrogenhetskunskap. Dagens arbetsliv bygger på ett livslångt lärande och
leder till att man får en ökad kompetens inom sitt yrke. På många håll
används ett teambaserat arbetssätt som består t.ex. av läkare, sjuksköterska,
undersköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, sekreterare och tillgång till
kurator. Detta arbetssätt är väl utvecklat inom den lasarettsanslutna
hemsjukvården i Motala och Mjölby. Där värnar alla yrkesgrupper om detta
samarbete eftersom de anser att det bygger på både formell och reell
kompetens och kunskap, närhet, flexibilitet och helhetssyn. Detta inger i sin
tur trygghet, trovärdighet och inte minst en god och säker vård för patienten.
För att kunna rekrytera personal till vården i framtiden, men också för att
få behålla den kompetenta personal som i dag finns i vården och som har lång
yrkeserfarenhet, krävs att vi värdesätter den kompetens de besitter, både
tekniskt, medicinskt och omvårdnadsmässigt.  Detta kan exempelvis  ske
genom ett kompetensbevis, som visar de kunskaper och färdigheter som
personen i fråga har förvärvat genom mångårig yrkeserfarenhet och som kan
ligga till grund för delegationsbeslut.

Stockholm den 3 oktober 2000
Sonia Karlsson (s)
Berndt Sköldestig (s)