Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening behovet av stöd
och hjälp till vuxna barn till alkoholister enligt vad i motionen anförs om
en avgiftsfri kontakt med kurator eller psykolog.
Motivering
I Sverige finns ca 300 000 alkoholister. Det finns också ett stort antal
högkonsumenter av alkohol som genom sitt drickande åsamkar barn och
anhöriga lidande.
Ett stort antal barn till alkoholister får aldrig bekräftelse eller stöd i sin
situation. Många barn upplever att hela vuxenvälden sviker och att ingen går
att lita på. De flesta barn till alkoholister får själva lära sig att bearbeta
och
hantera konsekvenser av en eller av båda föräldrarnas drickande.
Det paradoxala är att många barn till alkoholister gör allt för att ingen ska
förstå att någon förälder dricker och ändå ständigt väntar på att någon vuxen
ska genomskåda försvaret och ge stöd och hjälp. Små barn kan ägna mycket
stor tid åt att fantisera om hur det skulle vara om pappa/mamma inte drack
eller hur livet skulle vara med en annan pappa och mamma.
De allra flesta barn älskar sina föräldrar. De allra flesta barn försöker också
att skydda sina föräldrar från omgivningens reaktioner och berättar inte om
föräldrarnas alkoholmissbruk förrän i vuxen ålder. Många vill inte berätta alls
för att skuld och skamkänslorna är så starka.
Många barn till alkoholister besitter egenskaper som är karakteristiska för
alkoholister. Det kan vara tankebesatthet och kontrollförlust, oförmåga att
uttrycka känslor, svårigheter att uthärda motgångar och besvikelser,
känslomässig omognad, en överdriven ängslan för mänskliga kontakter, dålig
självkänsla, ett storslaget beteende, en känsla av isolering, perfektionism, en
osäkerhet inför auktoriteter. Till detta kommer att de ständigt har
skuldkänslor.
Familjen kan svara genom att: vara förnekande, vara beskyddande, tycka
synd om den som dricker, bli generad och undvika situationer där alkohol
finns, förändra roller inom familjen, ta över ansvaret, känna skuld, känna oro,
känna rädsla, ljuga, hysa falska förhoppningar, pendla mellan besvikelser och
lyckokänslor, bli förvirrade, känna ilska, känna hopplöshet, ömka sig själv, ha
samvetskval och uppleva en ständig förtvivlan.
Om man tittar på de mest vanliga karakteristiska dragen hos vuxna barn till
alkoholister är det inte svårt att se sambanden med de drag som föräldrarna
uppvisade. Många kan berätta om den dåliga självkänslan som för många
beskrivs på ett liknande sätt. Vissa barn har tur genom att andra vuxna kan
tillgodose delar av grundläggande behov. Det kan dock aldrig ersätta
föräldrarnas omsorg och kärlek. Oavsett om vi vill det eller inte så är
föräldrar
de starkaste och viktigaste förebilderna för sina barn. Under hela ett barns liv
finns föräldrars beteenden, attityder, värderingar, förmåga och grad av
bekräftelse med i barnens liv som en stark ledstjärna.
Många barn till alkoholister blir själva alkoholister medan andra söker sig
till alkoholister, bildar familj och för beteendena vidare. Genom att lyssna på
barn till alkoholister som blivit vuxna går det att se gemensamma mönster,
beteenden, reaktioner och livsmönster.
När dessa barn i vuxen ålder söker hjälp för olika krämpor är det av högsta
vikt att sjukvård, psykiatri, socialtjänst och andra instanser har kunskap om
alkoholismens konsekvenser för både små och vuxna barn.
Tankesättet måste vara holistiskt med förmåga att kunna se bakom de
symptom som gör att patienten har sökt hjälp. Det hjälper inte att sjukskriva
för t.ex. utbrändhet, ge lugnande tabletter och tro att problemet är löst.
För att hitta en hållbar lösning behövs det hjälp för barnet med att förstå
sin situation och sin historia för att sedan med öppna ögon kunna ta itu med
sin situation. Samhället har ett särskilt ansvar för denna grupp människor, ett
ansvar som det på ett bättre sätt borde uppfylla. Ofta har stöden och
behandlingsinsatserna för deras föräldrar uteblivit eller varit verkningslösa.
Därtill har staten tillhandahållit alkoholen. För att rättfärdiga detta bör
vuxna
barn till alkoholister ges möjlighet till avgiftsfri kurators- eller
psykologkontakt. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.