Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten att organisera ett stöd till familjer som adopterar barn enligt vad i motionen anförs om dessa familjers behov av att bearbeta de relationsproblem som kan uppstå efter adoptioner. Motivering
Samhällets stöd till adoptivbarn och adoptivföräldrar måste utökas. I dag inskränker sig samhällets engagemang till en förhandsgranskning av människor som önskar adoptera barn. När en adoption väl är genomförd lämnas barn och föräldrar på egen hand.
Min uppfattning är att ingen förälder som inte är absolut tvungen lämnar bort sitt barn. Att tvingas lämna bort och avstå från sitt barn kan skapa livslånga trauman för båda parter.
Även om adoptivföräldrar är väl insatta i både sin och det adopterade barnets särskilda situation så finns det ändå ett behov av råd, stöd och bistånd för dessa familjer. Många adoptivföräldrar har också en egen historia av mångårig barnlöshet som kan påverka familjen som grupp och i relation till barnet. Många adoptivföräldrar är kunniga och kloka och kan på ett bra sätt svara upp mot barnets behov. Det tidiga traumat kan dock vara så starkt att föräldrars kärlek och klokskap ändå inte räcker för att tillfredsställa barnets behov.
Många adoptivbarn vill i olika åldrar söka sina sina rötter och sin identitet. Denna process kan ibland vara svårare än för biologiska barn. Det finns över 40 000 utländska adoptivbarn i Sverige. Till detta får läggas ett antal svenskadopterade. Många adoptivfamiljer försöker, liksom biologiska familjer, att reda ut sina problem själva. För en del blir problemen till sist så stora att samhället måste ingripa med rätt stora insatser. Både för föräldrarna och barnet kan vägen tillbaka till varandra och till att bli en fungerande familj vara lång och svår. Ett gott stöd är viktigt också p.g.a. olika oönskade attityder från omgivningen som, för både vuxna och barn, kan vara svåra att hantera. Det skulle bespara barn och föräldrar mycket lidande om samhället kunde erbjuda kontinuerligt stöd till adoptivfamiljer. Det behövs därför göras en utredning över hur samhället kan stödja adopotionsfamiljerna. En utredning skulle också kunna pröva om ett sådant stöd kan organiseras av Nämnden för internationella adoptioner (NIA).
Stockholm den 1 oktober 2000
Yvonne Oscarsson (v)