Motion till riksdagen
2000/01:So441
av Staaf-Igelström, Lisbeth (s)

Maxtaxa och förbehållsbelopp inom äldreomsorgen


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om maxtaxa och förbehållsbelopp inom äldre- och
handikappomsorgen.
Maxtaxa inom äldreomsorgen
Den svenska ekonomin fortsätter att utvecklas mycket gynnsamt och
tillväxten bedöms öka både i år och nästa år. Arbetslösheten sjunker i
snabb takt och målet att den öppna arbetslösheten ska ligga på fyra
procent har så gott som uppnåtts. Grunden för en offensiv och
framtidsinriktad politik är just en stark ekonomi och detta märks på ett
positivt sätt i årets budgetproposition.
Riksdagen har fastställt nationella mål för äldrepolitiken. Målen är att äldre
ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag.
De ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. De äldre ska
självklart bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. Vi
anser att det är mycket bra mål och att dessa bidrar till att stärka den
enskildes
inflytande över sin egen livssituation.
När det gäller situationen för dagens pensionärer så har det stora flertalet
det mycket bra och de når upp till det nationella målet för äldrepolitiken. Men
tyvärr finns det grupper inom pensionärskollektivet som inte har det så bra
och som inte når upp till det nationella målet. Vi tänker då främst på de
pensionärer som har de lägsta pensionerna. I årets budgetproposition så tas
steg i rätt riktning för denna grupp genom höjning av bostadstillägget och att
den tillfälliga höjningen av pensionstillskottet bibehålls samt att
förbättringar
i tandvården för de äldre sker.
Detta är som sagt steg i rätt riktning men vi anser att ytterligare steg måste
tas. Det gäller bland annat att ekonomiska förbättringar måste ske för de
pensionärer som har den lägsta inkomsten, och vidare så saknar vi ett förslag
om så kallad maxtaxa.
Det är i dag alldeles för stora skillnader i avgift mellan kommunerna och
det finns alldeles för många taxekonstruktioner inom äldre- och
handikappomsorgen. Vidare anser vi att det är tveksamt om den nivå på
förbehållsbeloppet som många kommuner har bestämt ger våra äldre och
handikappade en skälig levnadsnivå utifrån socialtjänstlagens bestämmelser.
En grupp som ofta glöms bort i dessa sammanhang är yngre handikappade,
under 65 år, som ofta har ett större behov av hjälp och stöd för att kunna
umgås med sina jämnåriga än man har som ålderspensionär. Behovet av att ha
kvar pengar till övriga utgifter efter att avgifterna betalats är också oftast
större för denna grupp. Därför finns det anledning att diskutera om det inte
borde finnas olika nivåer på förbehållsbeloppen. Utifrån detta så anser vi att
en så kallad maxtaxa och miniminivåer för förbehållsbeloppen bör införas.

Stockholm den 3 oktober 2000
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Lennart Axelsson (s)