Kunskap på högskolenivå om internationella adoptioner
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillsätta en utredning med uppgift att utreda hur införande
av kunskap om internationella adoptioner på högskolenivå kan ske på
bästa sätt.
Motivering
Internationella adoptioner har förekommit i Sverige under ett femtiotal år.
Det finns idag cirka fyrtio tusen internationellt adopterade personer i
Sverige. Av olika anledningar har deras biologiska, geografiska och
kulturella band brutits och de "börjar om" och växer upp i andra familjer i
ett nytt land och på en ny kontinent.
Som fenomen och kunskapsområde betraktat är internationella adoptioner
fortfarande relativt nytt i vårt samhälle. De erfarenheter som finns har i
första
hand gjorts av de adopterade själva och deras familjer, men också av andra
personer som har haft kontakt med adopterade personer, antingen privat eller
genom professionella kontakter.
FN:s kommitté för barnens rättigheter uttalade i januari 1993 i sin
granskning av Sveriges första rapport efter ratificeringen av
barnkonventionen följande: "Kommittén rekommenderar också att åtgärder
vidtas för att närmare övervaka situationen för utländska barn i
adoptivfamiljer i Sverige."
Internationella adoptioner som företeelse i vårt samhälle är idag ett faktum
och allt tyder på att de kommer att finnas även framgent. Mot denna bakgrund
menar bland annat NIA (Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor),
att det är viktigt att professionella utövare som kommer i kontakt med barn
får en vetenskaplig kunskapsgrund i denna fråga. Detta skulle på sikt kunna
leda till att underlätta socialisationsvillkoren för utlandsadopterade barn i
Sverige. Därmed skulle både samhället och de adopterade besparas onödiga
bekymmer och kostnader.
Regeringen bör därför tillsätta en utredning med uppgift att utreda hur
införandet av kunskap om internationella adoptioner på högskolenivå kan ske
på bästa sätt.