1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att fosterdiagnostikens användande skall vila på
etiska överväganden med människovärdesprincipen som grund.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att denna grund
skall vara gemensam för alla olika former av fosterdiagnostik.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
fosterdiagnostik skall utföras i abortivt syfte endast vid allvarliga, snabbt
tillväxande, ärftliga sjukdomar som leder till tidig död utan möjlig bot
och behandling.
Principen om alla människors lika värde
Det demokratiska statsskicket utgår från principen om alla människors
lika värde. Detta värde bör genom demokratins institutioner upprätthållas
som okränkbart och likaledes omätbart - det vill säga oberoende av hur
hög intelligens man har, om man har alla funktioner eller lever upp till
vissa förväntningar och så vidare.
De grupper som försvarar avvikelser från principen om alla människors
lika värde gör det antingen genom att hävda att vissa individer har ett lägre
värde eller genom att hävda att vissa individer inte är att betrakta som
människor. Dessa båda tankegångar är att betrakta som ett hot mot principen
om alla människors lika värde och således i förlängningen ett hot mot det
demokratiska statsskicket.
Människovärdet skall inte graderas och det är emot demokratins
grundsanning att hävda att vissa individer har ett lägre värde - exempelvis
sjuka, funktionshindrade eller avvikande. Det är även oacceptabelt att gå runt
sanningen om alla människors lika värde genom att hävda att vissa människor
inte är att betrakta som människor.
Skadade fosters värde
Genom att exempelvis säga att "foster med den eller den skadan ska få
leva, medan foster med en annan skada bör aborteras" graderas olika
människors liv och värde olika. Att stå för principen om alla människors
lika värde och samtidigt försvara abort av de foster som har en viss skada,
kan endast ske genom att antingen hävda att dessa har ett lägre värde eller
genom att hävda att dessa individer inte är att betrakta som människor.
Samtidigt är bedömning som ligger till grund för beslut om abort till stora
delar subjektiv.
Idag överlåts hela beslutet om abort av ett foster med konstaterat
handikapp till föräldrarna. Den bedömning de gör utgår ifrån deras
omständigheter och preferenser. Vissa blivande föräldrar kanske anser att ett
barn som har Downs syndrom eller som kommer att få ett liv i rullstol
kommer att utsättas för ett så stort lidande att abort är att föredra medan de
som själva har Downs syndrom eller använder rullstol kan anse att deras liv är
värdefullt och att de har ett bra liv. Människovärdet är knutet till människans
existens - inte till hennes funktion, vad hon kan eller inte kan.
Handikapprörelsen och fosterdiagnostiken
Handikapprörelsen tar som helhet avstånd ifrån abortinriktad
fosterdiagnostik. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och
vuxna, FUB, säger bland annat med tanke på abort efter fosterdiagnostik:
"De av FUB:s medlemmar som är utvecklingsstörda känner sitt
människovärde kränkt och sin existens hotad. Av respekt och solidaritet
med den upplevelsen antog rörelsen 1986 ett principuttalande som tar
avstånd från abortinriktad fosterdiagnostik".
De Handikappades Riksförbund, DHR, säger i ett remissyttrande 1985 att
"barn är inte en vara man köper eller skaffar sig med konsumentgaranti,
kvalitetsbestämning eller bytesrätt. Barn har rätt till sitt eget liv när de
föds
med en skada eller sjukdom och det är samhällets och alla människors uppgift
att göra varje liv meningsfullt".
I Svensk Handikapptidskrift, medlemstidning för DHR, skriver Barbro
Gregorson: "Själva existensen av den utsorterande fosterdiagnostiken
reducerar människans värde och minskar toleransen för fysiskt och psykiskt
avvikande människor. Det gäller vare sig skadan uppstått i fosterstadiet, vid
förlossningen eller senare i livet. Även om fostret genomgår aldrig så många
tester så kan det skadas vid förlossningen, 2-åringen kan springa framför en
bil, 10-åringen kan cykla omkull utan hjälm och så vidare." Statistiken från
Socialstyrelsen visar tydligt att toleransen för vilka foster som ska få leva
sjunker.
Fosterdiagnostikens utveckling och signaler
Preimplantatorisk fosterdiagnostik, PDG, får enligt riksdagsbeslut endast
användas under vissa speciella omständigheter. Sjukdomarna - som
diagnosticeras och blir avgörande för om embryot implanteras i
livmodern eller ej - skall vara allvarliga, snabbt tillväxande, ärftliga
sjukdomar som leder till tidig död utan möjlig bot och behandling. Tidig
död bör tolkas som icke-livsduglig utanför moderlivet.
Kring användandet av fosterdiagnostik i övrigt finns inga sådana
begränsningar. Aborter beviljas av Socialstyrelsen efter den artonde
graviditetsveckan för bland annat kortvuxenhet (dvärg), Downs syndrom eller
om bara en hand fattas (se citat ovan från Svensk Handikapptidskrift 4/98).
Utvecklingen kring fosterdiagnostiken och dess teknik går framåt. Inte
minst genom forskningen kring DNA-molekylens uppbyggnad och vilka
gener som styr olika sjukdomar kommer i framtiden fler och fler sjukdomar
att kunna diagnosticeras redan i moderlivet. Metoder för fosterdiagnostik
utvecklas således alltmer, och kan erbjudas allt tidigare under graviditeten.
Genom denna utvidgade fosterdiagnostik signalerar samhället att barn med
handikapp ej bör födas.
Det går även att se en förändring i hur vedertagen fosterdiagnostik
används. Hittills har syftet med ultraljudsundersökningen kring 16-17:e
graviditetsveckan varit att fastställa hur långt graviditeten fortskridit och
att
fostret mår bra. Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen föreslås nu ultraljud
få syftet att upptäcka missbildningar och skador hos fostret. Utvecklingen
tycks således gå mot en allt mer abortinriktad fosterdiagnostik och mot en allt
snävare acceptans av barn med handikapp.
Vid flera av dessa diagnosticerade sjukdomar erbjuds idag inga andra
"botemedel" än abort. Men lösningen på funktionshindrades "lidande" är inte
abort utan handlar om politiska prioriteringar som att samhället i all sin
verksamhet tar hänsyn till personer med funktionshinder och att samhället
tillskriver även sina funktionshindrade medlemmar ett lika värde.
Etiska överväganden
Den roll fosterdiagnostik skall spela framöver måste utsättas för en
genomgående prövning. Inte minst inför de scenarier som är att vänta
inom en inte allt för avlägsen framtid, med de möjligheter och faror som
diagnostiken av ett fosters DNA-uppsättning ger.
I denna utveckling bör fosterdiagnostikens användande inte styras av
tekniska möjligheter utan av etiska överväganden med
människovärdesprincipen som grund. Likaså är det att förorda att
användandet av olika typer av fosterdiagnostik skall vila på en gemensam
etisk grund. Diskrepansen är stor mellan PDG - som endast får användas vid
allvarliga, snabbt tillväxande, ärftliga sjukdomar som leder till tidig död utan
möjlig bot och behandling - och annan abortinriktad fosterdiagnostik, som
används för att upptäcka sjukdomar och skador som är väl förenliga med ett
gott liv. Vi förordar därför att samma restriktiva syn på fosterdiagnostiken
som ligger till grund för användandet av PDG bör ligga till grund för all
fosterdiagnostik.