Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om vikten av att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att
kartlägga och föreslå åtgärder mot diskriminering av psykisk ohälsa.
Motivering
Länge har det i samhället funnits en skillnad i synsätt och
attityder vad gäller synen på psykisk ohälsa jämfört med
kroppslig sjukdom. Psykisk ohälsa har setts som Guds straff,
konsekvenser av moraliskt förkastligt beteende, bevis på
mental underlägsenhet m.m. Det har även funnits kroppsliga
sjukdomar, som har fått genomgå samma
"reningsprocedurer" när det gällt att få bort
vanföreställningar och vidskepelse.
Attityder och synsätt tar lång tid att ändra. När det gäller synen på psykisk
ohälsa har de senaste årtiondena en förändring börjat ske. Dock finns i
samhällets strukturer en mängd olika system, lagar regleringar etc. som
fortfarande understöder och konserverar ett föråldrat synsätt på psykisk
ohälsa.
Tydligast syns detta när det gäller skillnaderna i samhällets ekonomiska
stöd till behandling av kroppslig sjukdom respektive behandling av psykisk
ohälsa. Men även i lagtext och andra typer av regleringar kan skillnader i
synsätt komma till uttryck. T.ex. har legitimerade psykologer, som arbetar
privat inte blivit anslutna till försäkringskassan, varför det kan bli dyrt att
gå i
samtal hos en privatpraktiserande psykolog.
En nationell arbetsgrupp bör därför tillsättas, med syfte att kartlägga och
analysera hur samhället genom olika regelsystem konserverar ett
diskriminerande synsätt på psykisk ohälsa. Arbetsgruppens uppgift bör också
vara att föreslå åtgärder för att uppnå ett jämställt synsätt på kroppslig
sjukdom och psykisk ohälsa.