Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Motivering
En av de viktigaste reformerna inom handikappområdet är
införandet av begreppet personlig assistans. Det har gett
många funktionshindrade en möjlighet att delta i
samhällslivet på ett helt annat sätt än tidigare. För att göra en
bra reform ännu bättre så måste vi se till att minimera den
inbyggda konflikt som flera huvudmän innebär.
I dag gör försäkringskassan, som representant för staten, en bedömning av
behov utifrån sina aspekter och regler samtidigt som kommunen gör sin,
utifrån andra aspekter, och någonstans mitt emellan finns den som båda är till
för att stötta. För att undvika denna konflikt borde reglerna samordnas och
utgångspunkten för ett beslut om insats borde alltid utgå från den enskildes
totala behov av hjälp och stöd. Kommunernas anställda är erfarna och duktiga
på att bedöma behovet av hjälpinsatser och skulle säkerligen i samråd med
försäkringskassan kunna fastslå ett sådant totalt behov.
När det gäller finansieringen finns det mycket som talar för att det skulle
vara bra med ett totalt statligt kostnadsansvar. De många gånger stora
kostnader som enskilda ärenden för med sig innebär stora ekonomiska
påfrestningar för framförallt små kommuner. Det kan aldrig vara riktigt att en
enskild människa, som av någon anledning är hänvisad till samhällets stöd för
att kunna delta i dess gemenskap, skall behöva känna att man bär skulden till
att resurserna inte räcker till för andra verksamheter i kommunen. Detta kan
tyvärr bli följden när lokala medier redovisar orsaker till att hårt ansträngda
kommunala budgetar överskrids. Ett statligt kostnadsansvar tillsammans med
en utökad möjlighet till personlig assistans i olika former av kollektivboende
skulle också ge möjlighet till bättre lösningar för både de personliga
assistenterna och de funktionshindrade, genom samverkan mellan olika
offentliga och privata vårdgivare. Idag försvåras denna samverkan av ständiga
frågetecken runt kostnadsansvaret vilket i slutänden alltid drabbar den som
behöver stödet.