Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fördelning av statsbidrag för tolktjänst.
Motivering
Den 1 januari 1994 trädde Handikappreformen i kraft för att
förbättra stöd och service för personer med funktionshinder.
En del av Handikappreformen var införandet av en ny
paragraf i hälso- och sjukvårdslagen där landstingets
skyldighet att erbjuda bl.a. tolktjänst för vardagstolkning för
barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade
tydliggjordes. En utvidgning av begreppet vardagstolkning
och ett statsbidrag till tolktjänstverksamheten ingick också i
reformen.
Statsbidraget var på 15 miljoner kr för år 1994 och ökade sedan med 15
miljoner kr per år för att från och med år 1998 vara på 75 miljoner kronor.
Bidraget fördelas utifrån invånarantalet den 31 december året före bidragsåret
och utbetalas kvartalsvis i efterskott till landstingen.
Vi har tidigare påtalat det orättvisa i att fördelningen utgick från
befolkningsunderlaget, när i själva verket antalet tolkanvändare är ojämnt
fördelat över landet. Som jämförelse nämndes bl.a. att befolkningen i Örebro
län då uppgick till 3,2 % medan antalet tolkanvändare i länet var drygt 18 %
av det totala antalet i landet.
Enligt riksdagsbeslut med anledning av regeringens budgetproposition år
1995 förändrades fördelningen från och med den 1 juli 1995 så att bidraget
till Örebro läns landsting, vad avser tolktjänsten, utgår med bidrag per
invånare som är 80 % högre än för riket i övrigt på grund av den högre
andelen tolkanvändare. Denna 80-procentiga uppräkning gäller fortfarande
och medför att Örebro läns landsting för år 2000 erhåller 5,4 % av det totala
statsbidraget på 75 miljoner kronor. Det ovan nämnda innebär visserligen att
Örebro läns landsting numera erhåller viss kompensation men denna står,
enligt vår uppfattning, fortfarande inte i rimlig proportion till antalet
brukare i
länet.
Skälet till att det i Örebro län och särskilt Örebro kommun bor ett stort
antal döva och tolkanvändare torde idag vara allmänt känt. Örebro har
kommit att bli något av ett centrum för döva i Sverige, främst beroende på att
här finns en sammanhållen utbildningskedja för döva och hörselskadade
alltifrån förskola till specialskola, riksgymnasium och möjligheter till
universitetsstudier. Trenden visar att allt fler döva och hörselskadade väljer
att flytta till och bosätta sig i Örebro!
Vår procentuella del av befolkningen totalt har dock sjunkit under senare
delen av 1990-talet, så att vi idag utgör endast 3,1 % av befolkningen. Detta
bidrar ytterligare till att förstärka orättvisan med ett befolkningsbaserat
fördelningssystem antalet invånare sjunker men antalet brukare ökar!
Några aktuella fakta och siffror kan visa på situationen i Örebro:
Örebro läns landsting utgör idag landets största tolkcentral med
sammanlagt 65 tjänster.
Utvecklingen av antalet tolkuppdrag, vardagstolkning, Örebro läns landsting
I ovanstående tabell visas att antalet tolkuppdrag i Örebro
län ökat med hela 64 % under 1990-talet. Tolkanvändarna
har under samma tid ökat med uppskattningsvis 25 % från ca
1 200 till ca 1 500, vilket torde innebära att
tolkmedvetenheten ökar snabbare än antalet brukare.
Utvecklingen av tolktid och uppdragstid totalt i timmar, 1997-1999
Tabell 2: (År 1997 1998 1999 )
Även ovanstående siffror visar att tolktjänsten i Örebro län
stadigt växer. Som jämförelse kan även vara av intresse att
studera hur stor del av landstingets kostnader som täcks av
statsbidraget. Här finns ingen aktuell statistik som visar
jämförelser med landet i övrigt, men för Örebro läns
landsting kan utvecklingen studeras i nedanstående tabell.
Statsbidragets andel av de totala kostnaderna, 1998 och
1999, ÖLL.
Ovan kan konstateras att statsbidragets andel av landstingets
kostnader för tolktjänsten har sjunkit de senaste åren och för
1999 endast utgör 32 %.
Socialstyrelsen hade under åren 1994 till 1997 regeringens uppdrag att
följa och utvädera Handikappreformen och under de åren insamlades statistik
över bl.a. tolkverksamheten som då kunde utgöra underlag för jämförelser
mellan landstingen. Någon sådan nationell statistik insamlad av statlig
myndighet finns dock inte att tillgå för åren därefter.
Av Socialstyrelsens senaste rapport, som utgör slutrapport om
uppföljningen av tolktjänstverksamheten för barndomsdöva, dövblinda,
vuxendöva och hörselskadade 1997:22, framgår bl.a. att antalet tolkuppdrag
per 1 000 invånare totalt i landet är 6. Högsta antal tolkuppdrag i förhållande
till befolkningsmängden 1996 har Örebro läns landsting med 24, d.v.s. 4
gånger så många uppdrag som riksgenomsnittet.
En mer rättvis fördelning skulle enligt vår mening vara att Örebro läns
landstings del av statsbidraget utgjorde mellan 15 % och 20 % av de 75
miljoner kronorna, vilket då bättre skulle motsvara antalet brukare i vårt län i
jämförelse med det totala antalet i landet. En bättre fördelningsprincip borde
enligt vår mening vara att bidraget fördelas utifrån antalet boende brukare
alternativt antalet beställda tolkuppdrag.