1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se
över hur reklamen runt spelandet kan begränsas.1
2. Riksdagen begär att regeringen i sina direktiv till AB Svenska Spel tar in
kravet på att bolaget skall verka för att allmänheten informeras om
spelandets skadeverkningar.
3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommission
med uppgift att belysa de negativa konsekvenserna av spel om pengar.
4.
1 Yrkande 1 hänvisat till KrU.
Inledning
Svenska folket tycks gilla spänningen med spel om pengar. Under hela
1990-talet har bruttoomsättningen stadigt ökat. Enbart under år 1999
spelade svenska folket för drygt 31 miljarder kronor på bl a Oddset,
Trisslotter, V 75 och Bingolotto. Intresset och viljan att satsa mer verkar
inte avta.
Vad ligger bakom det ökade intresset för spel om pengar? De
bakomliggande orsakerna är förmodligen komplexa och kan bero på en
mängd olika samverkande faktorer som exempelvis:
- Tillgänglighet. I dag finns möjligheter att dygnet om köpa olika
spelprodukter i vilken kiosk, tobakshandel och matvarubutik som helst i
Sverige. Spel om pengar finns också tillgängliga via Internet, ett globalt
medium som många har tillgång till. Datorn kommer förmodligen att
utkonkurreras av annan teknik: mobiltelefonen och digital television.
Dessa två media har större spridning än datorer, har större kapacitet och är
billigare för konsumenten. Framtidens vadslagning kommer att lämna
kiosker och butiker och göra sitt intåg på allvar in i varje svenskt hem.
- Utbud. Utbudet av olika spelprodukter har aldrig varit större än idag.
Konsumenten har idag ett 30-tal olika produkter att välja bland, spelformer
som passar varje plånbok, intresse och tillfälle.
- Vinstnivåer. Vinstnivåerna, pengarna tillbaks till spelarna, ökar stadigt.
Införandet av jackpot är ett annat sätt att höja vinstnivåerna och intresset
för att spela.
- Ökad konkurrens på spelmarknaden. Antalet spelbolag som konkurrerar på
en allt mer global spelmarknad växer.
- Reklam. Spelbolagen lägger ner enorma summor, ca 1,5 miljoner kronor
per dag, på att marknadsföra sina produkter och företag. Reklamen för spel
syns överallt: i alla media, TV, tidningar, reklampelare etc. Det är
nödvändigt att begränsa reklamen kring spelandet, inte minst med tanke på
de unga som genom den intensiva reklam som nu förekommer rekryteras
till spelare. Det behövs en utredning om hur spelreklamen kan begränsas.
Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
- Avsaknad av direktiv. AB Svenska Spel saknar direktiv om hur bolaget ska
informera om de negativa skadeverkningar spelandet åsamkar den enskilde
och samhället. Regeringen bör därför ge Svenska Spel direktiv liknande de
som Systembolaget har när det gäller informationen om alkoholdrycker
och deras skadeverkningar. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.
- Samarbetet mellan idrottsrörelsen och spelbranschen. Exemplet
Bingolotto är det tydligaste. Konjunkturer verkar inte spela någon roll för
spelutvecklandet. Oavsett konjunktur tenderar svensken att spela mer.
En spelmarknad under ständig utredning?
Utvecklingen inom spelmarknaden har också resulterat i att statliga
utredningar om spelmarknaden och frågan om lagstiftningen som reglerar
spel duggar allt tätare. Riksdagen ska inom kort fatta beslut i viktiga
frågor utifrån två statliga utredningar. Den ena, Föreningslivet på spel-
och lotterimarknaden (SOU 2000:9), handlar om föreningslivet. I korthet
har utredaren fått i uppdrag att lämna förslag till hur föreningslivets
ställning ska stärkas på den svenska spel- och lotterimarknaden.
Riksdagen har också ett betänkande som rör spel att ta beslut om:
Lotterilagen. Från Tombola till Internet - en översyn av
lotterilagstiftningen (SOU 2000:50). Uppdraget innefattar för
spelmarknaden och staten viktiga frågor, som om lotterilagen behöver
anpassas till EG-rätten, om det finns behov av och möjlighet att förhindra
spel via Internet m.m. från utlandet samt att anpassa lotterilagen till ny
teknik. Med tanke på den snabba teknikutvecklingen, konkurrensen och
intresset för spel kommer troligen statliga utredningar om spel att komma
allt tätare.
Spelberoende
Spel om pengar har en baksida, en sida som inte är fullt så glamourös som
vinnarcirkeln på Solvalla eller kasinomiljön i Sundsvall kan vara. Ökande
insatser, växande skulder och försummade anhöriga är bara några av de
följder som är typiska för spelare som passerat gränsen och inte kan sluta
spela. Det kallas för spelberoende. Det finns inga entydiga belägg för att
spelberoende är ett växande problem i Sverige. Att spelberoende alltid
funnits finns det många belägg för, men omfattningen är inte tydlig.
Problemet uppmärksammas ständigt i olika media. Varje statlig utredning
om spel nämner spelberoende som en allvarlig negativ konsekvens som
en följd av spel om pengar. Behandlingshem som vänder sig till
spelberoende har etablerats, självhjälpsgrupper finns på ett antal orter runt
om i landet och Folkhälsoinstitutet har fått särskilda medel för att bedriva
preventionsarbete för att minska förekomsten av spelberoende.
Hur stort är problemet spelberoende i
Sverige?
På uppdrag av Socialdepartementet genomför professor emeritus Sten
Rönnberg en omfattande undersökning av förekomsten av spelberoende i
Sverige (Gambling and problem gambling in Sweden. Report No. 2 Of
The National Institute Of Public Health Series On Gambling. 1999). Fas 1
i denna studie är klar. Data för fas 2 beräknas vara insamlade i oktober
2000. Det viktigaste syftet med studien är att ta reda på omfattningen av
spelrelaterade problem i Sverige och därmed ge en grund för fortsatta
undersökningar om utvecklingen av problemen i framtiden. Ett annat mål
är att identifiera de slags spel som medför de största problemen. Ett
slumpmässigt urval av personer boende i Sverige och i åldern 15-74 år
(urvalet var 9 917 personer, varav 7139 personer, d.v.s. 72 procent
svarade) intervjuades mellan november 1997 och februari 1998 om vilka
slags spel de hade spelat, vilka summor de hade gett ut på spel och vilka
spelrelaterade problem de hade upplevt. Resultaten av studien är viktiga
för att dokumentera de effekter spelandet i Sverige medför och studien
utgör ett viktigt underlag för framtida undersökningar, liksom politik, på
spelområdet.
Fas 2 av studien som består av djupintervjuer med ett stort urval spelare
med problem och en lika stor slumpmässigt uttagen grupp från befolkningen
kan väntas ytterligare belysa de frågor som rests i denna undersökning.
Några huvudresultat ur undersökningen, fas 1
Hela 95 procent av befolkningen uppgav sig någon gång ha satsat pengar
på spel. Detta höga deltagande i någon form av spel är högre än det man
funnit i motsvarande studier i USA, men är jämförbart med de höga tal
för att någon gång har prövat att spela som kommit fram i undersökningar
från Australien, Nya Zeeland och Kanada.
Mellan 147 706 (2,3 procent) och 199 082 (3,1 procent) personer, 15-74
år, boende i Sverige 1997 kan klassificeras som "har varit problemspelare
någon gång i sitt liv". Ytterligare mellan 61 009 (0,95 procent) och 93 119
(1,45 procent) personer, 15-74 år, kan klassificeras som "sannolika
patologiska spelare någon gång i sitt liv".
Mellan 70 642 (1,1 procent) och 109 174 (1,7 procent) personer, 15-74 år,
som bodde i Sverige 1997 kan klassificeras som "akuta problemspelare" och
ytterligare mellan 25 688 (0,4 procent) och 51 376 (0,8 procent) kan klassas
som "troliga patologiska spelare".
I de lagliga formerna av spel överväger problem bland dem som under det
senaste året spelat på restaurangkasinon, tips, hästar, automatspel eller bingo.
Spelproblem är också vanliga i flera slag av illegala spel, däribland kortspel
(utanför restaurangkasinon), förströelsespel och olika skicklighetsspel.
Enligt undersökningen är en spelare som någon gång haft spelproblem
med större sannolikhet man, under 45 år, född utomlands, bor i storstad, är
ogift eller bor med minderåriga i sitt hushåll. Problemspelare är med större
sannolikhet också mer lågutbildade än spelare utan problem.
I Sverige är den ålder i vilken spelare med problem har börjat spela låg
jämfört med en del andra länder. Man kan alltså misstänka att avsaknaden av
åldersgränser samt att de åldersgränser för spel som finns är dåligt
respekterade särskilt drabbar ungdomar som utvecklar spelberoende.
Några slutsatser
Skillnaden i spel avspeglar sig även i vilken samhällsklass man tillhör.
Hushåll med låga inkomster spenderar tre gånger så mycket av sin
disponibla inkomst på spel som höginkomsttagaren.
Andelen kvinnor som får problem på grund av sina spelvanor är lägre än
männen. En tänkbar förklaring är att män exponeras av fler könsspecifika
spelformer.
Trots kunskapen om problematiken kring spelandet fattade riksdagen i
december 1999 beslut om att etablera fyra kasinon med internationella regler i
Göteborg, Malmö, Sundsvall och Stockholm. Det första öppnas snart
Sundsvall.
Vilka är de negativa konsekvenserna av spel
om pengar?
Att spel har en intäktssida är uppenbart. Statskassan tjänar pengar som
kan användas till olika ändamål. Folkrörelser med olika inriktning får från
spel ett välbehövligt tillskott till sina aktiviteter, media av olika slag drar
ekonomisk nytta av spel om pengar, ombuden i kiosker och butiker tjänar
på spel och reklamindustrin tjänar pengar på reklamen. Spelandets
positiva effekter är enkla att finna. Men hur är det med de negativa
konsekvenserna? I Sverige finns ingen bra utredning som belyser de
negativa konsekvenserna av spel i ett brett ekonomiskt och socialt
samhällsperspektiv. Det finns inte heller någon studie om skillnaden
mellan kvinnors och mäns spelande om pengar. Det finns underlag för en
sådan på olika håll, exempelvis professor Sten Rönnbergs forskning och
den pågående konsekvensbeskrivningen som görs med anledning av
introduktionen av kasinon av internationellt slag i Sverige, men ingen
samlad utredning som skulle kunna vara riksdagen till hjälp vid
beslutfattande. Internationellt finns ett antal olika rapporter som försöker
sig på den svåra uppgiften. De två bästa exemplen kommer från USA
(Gambling Impact and Behavior Study. Report to the National Gambling
Impact Study Commission, 1999) och Australien (Australia's Gambling
Industries. Inquiry Report no. 10, 1999). En liknande studie behöver
göras utifrån svenska förhållanden.
Med anledning av detta föreslår vi att en parlamentarisk kommission
tillsätts med representanter från samtliga partier i riksdagen. Kommissionen
ska utreda de ekonomiska och sociala konsekvenserna av spel samt belysa
skillnaderna i kvinnligt och manligt beteende. Kommissionen ska också få till
uppgift att föreslå olika insatser för att förebygga negativa effekter av spel,
både på individ- och samhällsnivå.
Under kommitténs arbete bör inga ytterligare kasinon med internationella
regler för spel få etableras i landet. Behovet av en kommission bör riksdagen
ge regeringen till känna.