Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjlighet till auktorisering för teckenspråkstolkar.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rätten till tolk för döva, dövblinda och hörselskadade skall fastställas i lag. 3. 1 Yrkande 1 hänvisat till NU.
Rätt till tolk
Ett viktigt steg för att skapa ett tillgängligt samhälle för de döva och gravt hörselskadade är att ge dem en laglig rätt till teckenspråkstolk. Det är viktigt att även de som har dolda funktionshinder får en sådan hjälp att samhället blir tillgängligt för dem.
Tidigare har inte tiden ansetts vara mogen för att tolkservicen skulle finnas i en rättighetslag eftersom bristen på tolkar då var stor. Idag är läget annorlunda. I takt med antalet tolkar som utbildar sig, anser vi att behovet av tolk måste kunna tillgodoses.
Fast behovet är stort och det nu finns ett ökat antal tolkar, kommer det alarmerande signaler om att det inte finns tjänster för nyutbildade tolkar. Samtidigt kommer det information om att allt fler döva inte får tolk när de behöver det och att det inte beror på tolkbrist utan på att tolk för döva inte är prioriterat när landstingen har det ekonomiskt ansträngt. Vi anser att tiden nu måste vara mogen för att införa en rättighetslag som garanterar rätten till tolk för döva, dövblinda och hörselskadade och föreslår att regeringen återkommer med ett sådant förslag.
Auktoriserade teckenspråkstolkar
Varför finns ingen auktorisation av teckenspråkstolkar?
I Sverige finns sedan 1976 en auktorisation av tolkar i talade språk, Kammarkollegiet är utfärdande myndighet.
Teckenspråket har alltsedan 1981 status som officiellt erkänt modersmål i Sverige (se prop. 1980/81:100 bil. 12, UbU 1980/81:25 och riksdagsskrivelse 1980/81:332) och är därför jämställt med andra modersmål i vilka tolkauktorisation sedan länge är möjlig. Forskning om teckenspråket har funnits sedan början på 1970-talet och 1990 inrättades en professur i teckenspråk vid Stockholms universitet, där såväl hörande som döva forskare finns. Det råder alltså ingen tvekan om att teckenspråket är ett eget, själv- ständigt språk.
1989 års handikapputredning hade i sitt delbetänkande En väg till delaktighet och inflytande: tolk för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade (SOU 1991:97) ett konkret förslag till ändring i förordningen 1985:613, som skulle möjliggöra auktorisation av tolkar även i det svenska teckenspråket, "Tolkar och översättare får auktoriseras enligt denna förordning. Auktorisationen får avse ett eller flera främmande språk och det svenska teckenspråket." En ändring av förordningen skulle också göra det möjligt för auktoriserade teckenspråkstolkar att få bevis om "speciell kompetens" som dövblindtolk. Ändringsförslaget motiverades med att brukarna av teckenspråkstolkar och olika myndigheter sedan länge efterfrågat någon form av bevis på tolkens kompetens.
Enligt Sveriges Dövas Riksförbund vore det av stort värde om någon form av auktorisation av tolkarna kunde komma till stånd och utgöra den efterfrågade kvalitetsgarantin som kan tillförsäkra brukarna trygghet. Frågan om auktorisation har också stor betydelse för tolkarna själva som ett sätt att värna om yrkesetiken och respekten för den kompetens som tolkyrket kräver.
I proposition 1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade instämmer man i utredningens förslag om behovet av en auktorisation, men menar att formerna för auktorisation behöver beredas ytterligare. Från olika håll har behovet påtalats av att förverkliga tolkutredningens förslag. Idag, då alltfler döva använder teckenspråkstolk i alltfler sammanhang, ställs också krav på en kvalitetsgaranti i form av en auktorisation. Kammarkollegiet kan inte utfärda en auktorisation för teckenspråkstolkar så länge förordningen inte är ändrad.
Det finns uppenbarligen svårigheter idag att urskilja tolkars kompetens, och en modell för att komma till rätta med det problemet skulle kunna vara möjligheten till auktorisation för teckentolkar.
Stockholm den 2 oktober 2000
Thomas Julin (mp)
Marianne Samuelsson (mp)