Motion till riksdagen
2000/01:So335
av Julin, Thomas (mp)

Insatser mot rökning


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en procentuell del av tobaksskatten avsätts för
förebyggande åtgärder, rökavvänjning och tillsyn.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om cigarettpriset.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tobaksvaror endast skall få säljas av den som innehar
särskilt tillstånd.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rökförbud på restauranger.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Alkoholinspektionen skall ombildas till alkohol- och
tobaksinspektionen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om gratis eller subventionerad rökavvänjning.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om neutrala cigarettpaket med stor synlig varningstext.
Inledning
Regeringen konstaterar i årets budgetproposition att rökningen fortsätter
att minska långsamt, att Sverige är det första landet i Europa som uppnått
WHO:s mål på tobaksområdet dvs att minst 80 procent av befolkningen
skall vara rökfri år 2000. Rökningen är mer utbredd bland kvinnor än
bland män. Under 1990-talet har rökningen minskat påtagligt bland
gravida kvinnor och bland småbarnsföräldrar. Någon tydlig minskning av
rökningen bland ungdomar kan dock inte skönjas. Den rökrelaterade
sjuklig- och dödligheten har minskat bland män men ökar fortfarande
bland kvinnor. Rökningen är fortfarande en orsak till ojämlikhet i hälsa
genom att den minskar mest i mer gynnade socialekonomiska grupper
men förblir utbredd i mindre gynnade grupper.
Även om vi är duktiga i Sverige så räknar man med att ca 8 000 svenskar
varje år dör på grund av rökningen. Det finns beräkningar som tyder på
att mellan 600 och 800 personer dör i Sverige på grund av passiv rökning.
Det kan jämföras med de omkring 500 människor som dödas i trafiken
under samma tidsperiod. Om man ser på de insatser som görs för att
minska trafikdöden så är de enorma i jämförelse med de mycket
blygsamma insatser som görs för att minska tobaksdöden. För att förbättra
trafiksäkerheten satsas det miljardbelopp och de närmaste åren gör man
dessutom årliga extra satsningar på 400 miljoner för att uppnå de delmål
man har för en nollvision när det gäller döda i trafiken. När det gäller
rökningen har Folkhälsoinstitutet 8 miljoner i sin budget och under en
treårsperiod har Folkhälsoinstitutet regeringens uppdrag att fördela
särskilda medel, 10 miljoner/år ur Allmänna arvsfonden till projekt som
syftar till att få ungdom att inte börja röka.
I den senaste budgeten förstärks det tobakspreventiva arbetet med en
engångssumma på 6 miljoner kronor. En summa som välkomnas även om
förväntningarna varit att en större och långsiktigare satsning skulle göras.
Trots att regeringen vid upprepade tillfällen beskriver tobaksrökningen
som den största enskilda folkhälsorisken så visar det sig inte i de kraftfulla
insatser som alla borde kunna förvänta sig. Den ekonomiska satsning regering
och riksdag gör är i förhållande till vad staten tar in i tobaksskatt och
jämfört
med tobaksindustrins satsning på marknadsföring av tobak, som Rök Fri
Generation beskriver det, "en fullständigt löjligt låg summa".
Det är kanske dags att ställa sig frågan, varför de krav som länge funnits på
åtgärder mot tobaksbruket ännu inte medfört krafttag mot rökningen. Vill inte
staten vara tillräckligt effektiv av rädsla att tappa en säker inkomstkälla,
eller
finns det andra motiv? Ord och handling stämmer inte överens.
Det behövs ett större intresse för tobaksfrågan, rejäla ekonomiska resurser
till de organisationer som arbetar med tobaksprevention, information och
kampanjer samt förbättrade regler för att vi i framtiden skall kunna tala om en
nollvision som mål.
Procentuell del av tobaksskatten
Statens satsning för att minska tobaksanvändningen bör ske genom att en
procentuell del av tobaksskatten årligen avsätts till förebyggande åtgärder,
rökavvänjning och tillsyn. En målsättning borde vara att den promille av
tobaksskatten som idag satsas åtminstone inom en snar framtid utökas till
en procent för att sedan byggas på i takt med att arbetet för ett tobaksfritt
samhälle utvecklas.
Cigarettpriset
Priset på cigaretter är ett viktigt och ibland avgörande styrmedel när det
gäller att få ungdomar att avstå från att röka. Därför måste det även
fortsättningsvis vara en hög nivå på tobaksskatten. Senast det gjordes en
höjning av tobaksskatten minskade försäljningen av cigaretter kraftigt.
Panik uppstod eftersom många trodde att det i huvudsak var smugglingen
som stod för minskningen av den legala cigarettförsäljningen. Paniken
ledde till att riksdagen sänkte tobaksskatten. Men höjningen av
tobaksskatten ledde faktiskt till att många slutade röka, de upplevde att
cigarettkostnaderna passerat smärtgränsen. På apoteken blev det en
märkbar ökning av försäljningen av nikotinpreparat, efter
skattesänkningen minskade åter försäljningen av nikotinpreparat. Vi anser
att det är viktigt att regeringen följer prisutvecklingen och genom
tobaksskatten reglerar priset på tobak så att priset åtminstone stiger i takt
med den övriga prisutvecklingen.
Tillstånd för tobaksförsäljning
Från Folkhälsoinstitutet har framförts förslag om licens för
tobaksförsäljning. Vi delar uppfattningen och ser stora fördelar med ett
tillstånd för tobaksförsäljning och föreslår därför att tobaksvaror endast
skall få säljas av den som innehar tillstånd. Vi är övertygade om att risken
att förlora ett tillstånd märkbart skulle minska tobaksförsäljningen till
ungdom under 18 år och minska försäljningen av illegala cigaretter.
Restauranger
Utan ett större motstånd har det gått att införa rökförbud i allmänna
lokaler, på många flyglinjer och andra kommunikationsmedel. Nu anser
vi att tiden är mogen för att införa allmänt rökförbud på restauranger och
andra näringsställen. Med vetskap om att även passiv rökning utgör en
hälsorisk anser vi att allmänt rökförbud skall råda på restauranger och
andra näringsställen och att tillstånd för rökning under en
övergångsperiod bara skall kunna ges om sådan avskildhet kan ordnas att
inte tobaksröken blir till olägenhet för övriga gäster och personalen. Den
passiva rökningen beräknas varje år skörda minst lika många liv som
trafiken. En mycket utsatt grupp är alla de som arbetar inom
restaurangnäringen. Hänsynen till denna grupps hälsa måste väga tungt
vid ett beslut om rökförbud. Det finns också restaurangägare som av goda
skäl redan gjort sina restauranger rökfria utan att det negativt påverkat
antalet gäster.
Tillsynsmyndighet
Införande av tillstånd för tobaksförsäljning samt skärpta regler på
tobaksområdet kräver en förbättrad tillsyn. Det är en klar fördel om en
myndighet har det samlade ansvaret för all lagstiftning som berör
tobaksområdet. Vi föreslår därför att alkoholinspektion som idag utför ett
värdefullt och kvalificerat arbete inom alkoholområdet förstärks och
ombildas till alkohol- och tobaksinspektionen.
Rökavvänjning
Tobaksrökning är en form av drogberoende och en allvarlig hälsorisk,
som på ett negativt sätt påverkar fertiliteten och kan skada fostret hos
gravida rökande kvinnor. Det är därför viktigt att speciellt de rökare som
står inför ett föräldraskap får hjälp och stöd att sluta röka. Utöver den
information rökande blivande föräldrar erhåller på barnavårdscentralen,
bör de erbjudas gratis eller subventionerad rökavvänjning. En sådan
satsning är utan tvekan viktig för folkhälsan och i det långa loppet en
samhällsbesparing.
Neutrala tobakspaket
Cigarettpaketens utseende spelar en stor roll när det gäller att
marknadsföra rökningen till framför allt ungdomar. Det har studier i flera
länder visat. I Kanada överväger man att lagstifta och endast tillåta
neutrala paket. I flera länder är redan paketen försedda med stor väl synlig
varningstext. Vi anser att även Sverige snarast skall gå den vägen och att
förslag tas fram för att göra de svenska cigarettpaketen neutrala och med
stor synlig varningstext.

Stockholm den 3 oktober 2000
Thomas Julin (mp)
Kerstin-Maria Stalin (mp)
Barbro Feltzing (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Per Lager (mp)