1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att effekterna av systemet med kontaktpersoner och
kontaktfamiljer skall utvärderas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att erfarenheter skall dokumenteras och goda exempel spridas.
Motivering
Det är viktigt att värna om frivilligt socialt arbete. Ett bra exempel på
frivilliga insatser inom socialtjänsten är så kallade kontaktpersoner och
kontaktfamiljer. Denna insats är omtyckt av enskilda, och anses av många
socialarbetare ge goda resultat. Dessutom är det en insats som är billig för
samhället.
Kristdemokraterna är positivt inställda till olika former av frivilligt arbete,
både därför att det är en verksamhet som stöttar medmänniskor och därför att
det leder till ökat samhällsengagemang. Vi ser frivilliga insatser som en
naturlig del i det sociala arbetet. Frivilliga medarbetares vardagskunskap i
kombination med socialarbetarens professionella kunskap utgör en ypperlig
konstellation. Fördelen med kontaktpersoner och kontaktfamiljer är att det är
en individuell stödform där varje insats är unik. Engagemanget leder ofta till
fortsatt kontakt även efter att uppdraget har upphört.
Allt detta är mycket positivt, men det behövs också strukturerad kunskap
inom området. Det finns en mängd frågor som behöver besvaras.
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare har tagit fram riktlinjer för
kontaktpersoner, kontaktfamiljer och stödfamiljer enligt socialtjänstlagen och
lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Syftet är att diskutera
vad som är bra kvalitet i ett stödarbete utfört av en frivillig
samhällsarbetare.
Riktlinjerna är också ett försök att tydliggöra de frivilliga samhällsarbetarnas
och deras föreningars roll och uppgift.
Det är viktigt att klargöra vad som är vardagsuppgifter och vad som är
yrkesuppgifter i ett uppdrag. Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare anser
att socialarbetaren har ansvaret för att ett uppdrag blir tydligt, att det följs
upp
och utvärderas. En annan del är att förbereda och vägleda hur ett uppdrag ska
avslutas. På de platser där det fungerar finns en förening för kontaktpersoner
och möjlighet till utveckling genom studiecirklar, föreläsningar och
erfarenhetsutbyten.
Kontaktpersoner och kontaktfamiljer används i så gott som samtliga
kommuner. Men trots den stora omfattningen finns lite forskning på området.
Delbetänkandet från välfärdsbokslutet (SOU 2000:3) konstaterar att det råder
en total avsaknad av utvärderingar om insatsens effekter. Detta måste
åtgärdas.
Ett område som man bör titta närmare på är hur lagen tolkas. Från början
var det tänkt att detta skulle vara ett stöd till oproblematiska familjer, som
behövde stöd när ett vuxet nätverk saknades. Tyvärr finns det tendenser att
stödfamiljer får ta sig an allt svårare uppgifter. Idag tolkas lagen stundvis
annorlunda än vad som var tänkt. Om denna trend fortsätter så finns det risk
att de familjer som lagen var tänkt att hjälpa inte får någon hjälp, eftersom de
inte anses ha tillräckligt stora problem.