Riksdagen begär att regeringen i lämplig lag eller författning reglerar
läkarnas plikt att informera patienten om i vilken utsträckning ett
läkemedel är beroendeframkallande.
Kvinnor och läkemedel
Av hänsyn till andra, familj, släkt, arbetsgivare, arbetskamrater och
vänner, pressar sig kvinnor ofta till det yttersta. För att orka äter många
kvinnor sömnmedel och lugnande medel, så kallade bensodiazepiner. Det
kan så småningom leda till att många kvinnor fastnar i ett beroende av
dessa mediciner. Varför en del blir beroende och andra inte finns det olika
teorier om.
Läkemedelsberoende är till stor del en kvinnofråga, två tredjedelar av
bensodiazepinerna föreskrivs till kvinnor. Medicinerna skrivs ut vid ganska
normala livskriser. Många socialt utsatta kvinnor får sömnmedel och
lugnande medel i brist på andra och mer adekvata insatser.
För 100 år sedan beskrevs kvinnan, i medicinsk litteratur, alltid som
mycket sjukligare än mannen. Det mesta handlade om nervsvaghet, hysteri
eller hennes kön. Läkarna flyttade till och med på kvinnors livmödrar, om de
var bakåtlutade eller framåtlutande, när diagnosen depression infördes i
mitten på 1930-talet. Kvinnans depression ansågs i de flesta fall hänga ihop
med hennes underliv. Fortfarande är det mycket populärt bland vissa delar av
läkarkåren att operera bort en frisk livmoder som bot på det mesta som man
saknar diagnoser för. Det finns en tydlig hälsoparadox när det gäller kvinnor
för kvinnor söker vård oftare än män och äter mer läkemedel. Kvinnor får
också i högre grad psykiatriska diagnoser.
Att vara sjuk är att tillåta sig känslor av "svaghet" och "otillräcklighet".
Sjukrollen kan ge vinster som vila, flykt, tröst och makt. Kvinnor har alltid
kunnat välja sjukdomar som ett sätt att hantera livet. Förr i tiden fick de
"nervsvaga" kvinnorna brom och opium, nuförtiden får kvinnor i stället
Sobril och Valium.
Det finns i vårt samhälle en tendens att kalla det som inte är "bra" för
sjukdom, och vi äter ofta mediciner för livsproblem och livskonflikter.
Det finns tydliga skillnader i könsmönster. Män hanterar problem genom
att ibland använda våld och alkohol. Kvinnor flyr in i sjukdom eller
depression. Mediciner som kvinnor får för att stilla ångest, oro, sömnproblem
och smärta tillhör de allra vanligaste förskrivna läkemedlen i Sverige. För
många kvinnor ger medicinerna till en början tröst och styrka att gå vidare
efter att råkat ut för kriser i sina liv. För en del kvinnor, hur väl än
medicinerna fungerat, ger medicineringen upphov till nya problem,
abstinenser, beroenden och biverkningar. Vanliga abstinenssymptom och
biverkningar är oro, ångest, sömnproblem, yrsel, förvirring, nedstämdhet,
depression, muskelvärk, koordinationsbesvär, förflackning av känslolivet,
hopplöshetskänslor och en försämrad eller förlorad självkänsla. Efter en tids
användande kan medicinerna ge biverkningar av samma slag som de i
grunden skulle bota.
Enligt Konsumentinstitutet, Läkemedel och Hälsa samt KILEN finns det
135 000 kvinnor i Sverige som är beroende av dessa läkemedel.
Många läkare förklarar ingående för sina patienter hur läkemedlen
fungerar. Tyvärr är det ett arbetssätt som alla läkare inte praktiserar. Om vi
behöver använda läkemedel har vi som konsumenter rätt att få information
och hjälp så att medicinerna inte skadar oss. Av den anledningen bör det i
Hälso- och sjukvårdslagen eller som ett tillägg i Förordningen om åliggande
för personal inom hälso- och sjukvården (1994:1290) införas en plikt för
läkare att informera patienterna i vilken utsträckning ett läkemedel är
beroendeframkallande. Visserligen skall sådan information finnas på
läkemedelsförpackningen men av olika anledningar är detta otillräckligt. Vid
förskrivningen till patienten bör det krävas att även läkaren noggrant
informerar om läkemedlets biverkningar. Detta bör riksdagen ge regeringen
till känna.