1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett förbud mot kvicksilver som konserveringsmedel i
läkemedel och vacciner.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förbud att använda titandioxid som färgtillsats i läkemedel.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda användningen av andra färgämnen och
läkemedelstillsatser i läkemedel.
Inledning
Vi människor behöver metaller i födan, men i en mycket liten mängd.
Vissa är helt nödvändiga som järn för bildandet av hemoglobin i röda
blodkroppar. Många människor äter selen, eftersom Sverige har
selenfattiga jordar. Men i överdos kan samma metaller, som i liten dos är
essentiella, vara giftiga. Och vissa metaller vill vi inte alls ha in i kroppen,
om det kan undvikas. Dit hör tungmetaller som kvicksilver. Vi vill inte
heller ha ut dem i ekosystemen eftersom de anrikas i vävnader och kan ge
lever- och njurskador. Några sådana icke önskvärda metaller tas upp i
denna motion.
Kvicksilver
Riksdagen beslutade 1994 om en avvecklingsplan för
kvicksilveranvändningen i samhället till år 2000. Anledningen till
avvecklingsbeslutet är att kvicksilver är en extremt giftig tungmetall som
inte bör finnas i vår miljö. Naturvårdsverket fick därför samtidigt i
uppdrag att planera för en säker slutförvaring av kvicksilver.
Kvicksilver är riskabelt oavsett mängd
I högre doser av kvicksilver ses klassiska och välkända gifteffekter. Men
även en låg dos kan ge immunologisk påverkan och även
överkänslighetsreaktioner hos vissa individer. WHO har konstaterat att
det inte finns någon säker nedre gräns för immunologiska effekter.
Trots dessa kunskaper används fortfarande flera kvicksilverföreningar som
konserveringsmedel i medicinska preparat, både till människor och djur. I
FASS 1997 finns följande uppräknade: fenylkvicksilveracetat,
fenylkvicksilvernitrat, thiomersal, thiomersalnatrium och timerfonatnatrium.
Det lär också förekomma att kvicksilver ingår i s.k. ex tempore-preparat
enligt en rapport från Kemikalieinspektionen 1996.
Det är hög tid för en samlad aktion för att få ett snabbt slut på denna
onödiga kvicksilveranvändning. Både försiktighetsprincipen och
produktvalsprincipen kan åberopas. Kvicksilver som konserveringsmedel
måste ersättas av mindre riskabla substanser eller
beredningsformer/förpackningsstorlekar där konserveringsmedel inte behövs.
Kemikalieinspektionen har föreslagit regeringen att ge Läkemedelsverket i
uppdrag att se över användningen av kvicksilver i farmaceutiska och
veterinärmedicinska preparat. Läkemedelsverket har dock ännu inte fått något
sådant uppdrag av regeringen. Kvicksilver måste förbjudas som
konserveringsmeddel i vacciner och mediciner till såväl djur som människor.
Det bör ges regeringen till känna.
Titandioxid som färgtillsats
Titandioxid (E 171) används som färgpigment i matvaror, kosmetika,
dentala material och läkemedel. Det är mycket vanligt att mediciner
innehåller titandioxid. Detta anses av hävd vara ofarligt. Vid förfrågan
hos Läkemedelsverket om vilken dokumentation som finns när det gäller
bedömningen av titandioxidens eventuella effekter på människan har
svaret blivit att det inte ställts några krav på läkemedelstillverkarna om
detta eftersom titandioxid är godkänd som livsmedelstillsats.
Livsmedelsverket har inte heller kunnat visa någon tillfredsställande
toxikologisk och/eller immunologisk bedömning av titandioxid. Man hänvisar
där till djurförsök från 20-, 50- och 60-talet. På senare år har det emellertid
kommit rapporter om överkänslighetsreaktioner för titan och titanföreningar. I
en uppsats i Drug Information Journal har titanets och titandioxidens påstådda
ofarlighet ifrågasatts. Sökning i databaserna Medline och Toxline gav ett
flertal publikationer som visar att titan och titanföreningar kan ha biologiska
effekter. Titan är en s.k. övergångsmetall som lätt avger elektroner. Det är
allmänt känt att metaller kan ge upphov till olika immunologiska reaktioner.
En metall som är dåligt dokumenterad när det gäller toxiska och
immunologiska effekter och som bara har som syfte att ge vit färg åt
produkten borde försvinna i enlighet med försiktighetsprincipen. Det bör ges
regeringen till känna.
Andra färgämnen och tillsatser
I FASS 1999 återfinns enligt uppgift sammanlagt över 20 olika
färgämnen som finns i olika farmaceutiska specialiteter. Det kan
ifrågasättas om nyttan med färgning av olika mediciner överstiger
riskerna med överkänslighetsreaktioner. Fördelen med färgade mediciner
är att man lättare kan skilja dem åt, framför allt för synsvaga och/eller
äldre personer, men risken för överkänslighetsreaktioner borde väga
tyngre.
Vid tillverkningen av läkemedel i tablettform använder man ofta laktos
som tillsatsmedel. Många människor i vårt land är laktosintoleranta och
antalet ökar hela tiden. På grund av detta borde läkemedelstillverkarna sluta
med att använda laktos som tillsatsmedel och ersätta det med något ämne som
inte uppvisar så stor risk för överkänslighetsreaktioner.
Det är extra viktigt att läkemedel är så fria från tillsatser som möjligt. Då
biverkningar uppstår kan det vara svårt att fastställa vad i medicinen som
orsakar de oönskade effekterna, den aktiva substansen eller någon tillsats.
Det behövs en genomgång av den dokumentation som finns för
godkännande av de tillsatser som förekommer. Det bör ges regeringen till
känna.