1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att hela samhället och särskilt familjen, skolan och
fritidsverksamheten har viktiga uppgifter i arbetet med att förebygga
ätstörningar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att idrottsrörelsen skall känna ett starkt stöd från samhället i
sitt arbete mot anorexi och i sina ansträngningar att intensifiera
information om vikten av att äta rätt och de risker som finns om detta inte
följs.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vården behöver fler specialister för att kunna ge dem som
drabbas av ätstörningssjukdomar en adekvat vård.
Ätstörningar som sjukdom
Ätstörningar som anorexi (självsvält) och bulimi (hetsätning) är problem
som uppmärksammats allt mera på senare år. Dessa problem drabbar
främst flickor. De kan uppstå genom ett komplicerat samspel mellan
biologiska, psykologiska, sociala, kulturella faktorer, men med stora
individuella variationer. Anorexi leder till benskörhet, muskelsvaghet,
rubbningar i salt- och vätskebalans och blodbrist. Sjukdomen kan också
leda till hjärtsvikt, vilket kan leda till plötsliga dödsfall. 4 procent av
anorektikerna dör av sjukdomen.
Anorexi är ofta en signal till omgivningen att det är något som inte
stämmer, med personen själv eller dennes omgivning. Unga flickor får tidigt
lära sig en mall att passa in i. Den otrygghet man lätt kan känna i denna ålder
kan ta sig uttryck i utseendefixering och i att banta, bli så liten att man inte
gör något väsen av sig.
Den viktigaste förebyggande åtgärden mot ätstörningar är att stärka
självkänslan, tala om att "Du duger som Du är". Vi måste starkare ifrågasätta
veckotidningsideal och tänka på vilka signaler som barn och ungdomar i vår
närhet utsätts för. Hela samhället och särskilt familjen, skolan och
fritidsverksamheten har viktiga uppgifter i arbetet med att förebygga
ätstörningar.
I Sverige drabbas cirka 3-4 procent av flickor och unga kvinnor av någon
form av ätstörningar. Pojkar drabbas också, men i betydligt mindre
utsträckning. Bland yngre tonåringar är anorexi den vanligaste åkomman och
drabbar 1 procent av dessa. Den värsta formen av hetsätning, bulimia nervosa,
drabbar cirka 1-2 procent av alla kvinnor i åldrarna 18-30 år. Om man
dessutom räknar in alla kvinnor som har en mildare form av anorexi, så kallad
"anorexi light", tros siffran vara dubbelt så stor.
En grupp som växer snabbt är träningsanorektikerna inom idrotten och här
finns även pojkarna i större utsträckning. Här finns ofta en stark fokusering på
resultaten. Det är resultatet som gäller, istället för att Du är Du.
Idrottsrörelsen har upptäckt faran och intensifierar nu arbetet mot anorexi.
Upptäcker de träningsansvariga tendenser till ätstörningar ingriper de genom
samtal och stöd. Fungerar inte detta så är sista möjligheten avstängning. Detta
verkar nu allt flera klubbar ställa sig bakom. Idrottsrörelsen skall känna ett
starkt stöd från samhället i sitt arbete mot anorexi och i sina ansträngningar
att intensifiera information om vikten av att äta rätt och de risker som finns
om detta inte följs.
Se över vårdbehovet
Förhållandet till mat, en god matkultur och regelbundna måltider är
mycket viktigt för att förebygga sjukdomen. Maten i skolan måste vara
god, näringsriktig och serveras på fasta tider. Miljön i skolbespisningen
ska vara trivsam. Hemkunskapen har en viktig roll eftersom unga
människor behöver kunskap om näringsbehov och en grundkunskap för
att kunna skaffa sig en bra matkultur.
Samverkan/nätverk mellan föräldrar, skola, primärvård och barn- och
vuxenpsykiatri bör utöka samarbetet för att förebygga och tidigt kunna
ingripa för att motverka ätstörningar. I detta arbete är även de
patientföreningar som finns viktiga, för brukarna är de som vet bäst om sin
egen situation.
Vården behöver fler specialister för att kunna ge de som drabbas av
ätstörningssjukdomar en adekvat vård.