Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Folkhälsoinstitutets nuvarande uppdrag blir början på ett
långsiktigt förändringsarbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom
genom ökad fysisk aktivitet.
Motivering
Hösten 1999 redovisade Folkhälsoinstitutet i rapporten "Fysisk aktivitet
för nytta och nöje" en genomgång av ett flertal nationella och
internationella studier och konsensusrapporter som visar ett mycket
tydligt samband mellan omfattningen av fysisk aktivitet och
hälsotillståndet. Dessa studier slår fast att fysisk inaktivitet ökar risken för
en rad sjukdomstillstånd, däribland: hjärtinfarkt, slaganfall, höga
blodfetter, högt blodtryck, diabetes, benskörhet och vissa cancerformer.
Fysisk inaktivitet har också en mycket stor betydelse för uppkomsten av
övervikt och fetma. Forskningen visar att fysisk inaktivitet har samma
styrka som andra kända riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom som höga
halter av blodfetter, rökning och högt blodtryck.
Andelen fysiskt helt inaktiva i Sverige är 25-30 % för medelålders män
och ca 10-15 % för kvinnor i motsvarande ålder - visar samma rapport.
Regeringen har ansett det befogat med en nationell samordning för att
påverka den ökande inaktiviteten i befolkningen och gett Folkhälsoinstitutet
detta uppdrag. Arbetet ska i huvudsak genomföras under det så kallade
rörelseåret 2001.
Det är viktigt att detta arbete blir långsiktigt för att på ett genomgripande
och varaktigt sätt se till att främja hälsa och förebygga sjukdom genom ökad
fysisk aktivitet. På den nationella nivån kan detta ske genom olika
samhälleliga och strukturella insatser i det bestämda syftet att inleda ett
långsiktigt nationellt förändringsarbete för att öka den fysiska aktiviteten i
Sverige.
Alla människor oavsett social position, kön, ålder, etnicitet och
funktionshinder bör ges förutsättningar för fysisk aktivitet och rörelse.