Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lagstiftning mot könsdiskriminerande aborter.
Förekomsten av
könsdiskriminerande
aborter
Under senare år har personer verksamma inom främst
gynekologin vid upprepade tillfällen påkallat
uppmärksamhet i media om att det förekommer så kallade
flickaborter även i Sverige.
Vi vill i denna motion visa att det inte krävs någon ändring i nuvarande
abortlagstiftning för att komma till rätta med dessa könsdiskriminerande
aborter. De lagstiftningar som berörs är Hälso- och sjukvårdslagen samt
Sekretesslagen. Nödvändiga förändringar är dessutom ytterst begränsade och
helt i linje med de förändringar som gjorts kring annan könsdiskriminering
under senare år. Även efter att dessa förändringar gjorts kommer
lagstiftningen om fri abort att vara oförändrad. Däremot skall uppgifter om
fostrets kön inte lämnas ut förrän efter det att möjligheten till abort
tidsmässigt passerats.
Paralleller till kvinnlig
könsstympning
När det gäller frågan om prenatal könsdiskriminering kan en
principiell parallell dras till lagen om kvinnlig
könsstympning. Även här handlar det om en oacceptabel
företeelse som kunnat påvisas endast i ett begränsat antal
fall. I proposition 1998/99:70 beskriver till och med
regeringen omständigheterna med att "sedan lagen med
förbud mot könsstympning av kvinnor infördes 1982 har
såvitt känt inget fall av könsstympning förts till åtal i
Sverige". Regeringen säger även att "enligt uppgifter som
har framförts under remissbehandlingen av detta ärende,
finns ständigt rykten i svang bland berörda
invandrargrupper om att det går att få ingreppet utfört i
Sverige" (vår kursivering).
Trots denna ringa förekomst av könsstympning trädde en tredje paragraf i
kraft den 1 juli 1999 i lagen om könsstympning som innebär att kravet på
dubbel straffbarhet tas bort. Även om gärningen sker i ett land där den inte är
straffbar, kommer därmed åtal att kunna väckas i Sverige.
Ovan nämnda lagändring har även föranlett ändringar i Sekretesslagen
7 kap 1 och 4 §§.
Angående behovet av lagändring säger proposition 1998/99:70 under
rubriken Andra åtgärder: "Lagstiftning är dock ett sätt för samhället att
markera vad som är icke-acceptabla beteenden. Såsom påpekats av flera
remissinstanser kommer dock den nya bestämmelsen i lagen att få en viktig
preventiv effekt."
Samhälleligt godkänd
könsdiskriminering?
Genom att inte lagstifta mot könsdiskriminerande aborter
menar vi att riksdag och regering undlåter att påtala att
könsdiskriminering inte är ett av samhället accepterat
beteende, och vi menar att svensk lagstiftning behöver
ändras på detta område. Ett förbud bör övervägas mot att
lämna ut information om fostrets kön före utgången av 20:e
graviditetsveckan, om utlämnandet inte kan anses
medicinskt motiverat. Detta skulle omöjliggöra att
informationen missbrukas.
Övriga aspekter på
flickaborter
Regeringen har tidigare framhållit, i proposition
1994/95:142, att en fördomsfull syn på könen måste bemötas
och förändras med ideologiska metoder, inte genom att
undanhålla de blivande föräldrarna information. Slutsatsen i
propositionen var att öppenhet är viktigt från sjukvårdens
sida och att även uppgift om barnets kön när det inte har
betydelse för dess hälsotillstånd skall lämnas ut om
föräldrarna frågar efter den. Det är förvisso befogat att
föräldrarna ska få del av denna information, men först i och
med utgången av den 20:e graviditetsveckan. För övrigt är
det anmärkningsvärt att regeringen menar att man kan
komma till rätta med de könsdiskriminerande aborterna
enbart genom ideologiska metoder, när man uppenbarligen
inte menar att man gör det när det gäller kvinnlig
könsstympning eller annan könsdiskriminering. Här menar
man istället att en lag som förbjuder detta är behövlig och att
lagen i sig har en preventiv inverkan.
Även om inte flickaborter skulle utföras i vårt land, är det av största
betydelse att förändringen genomförs. En förändring sänder en signal till
medborgarna att kampen för jämställdhet är konsekvent och gäller alla. En
förändrad lagstiftning sänder även den signal till omvärlden som krävs, för att
Sverige i FN och andra internationella samfund skall kunna motarbeta
flickaborter i länder såsom t.ex. Indien och Kina.