Riksdagen beslutar att genomföra förändringar som underlättar för
sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker att etablera
och driva företag inom hälso- och sjukvården i enlighet med vad som
anförs i motionen.
Motivering
Med vissa författningsmässiga justeringar kan
sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker
inneha en självständigare roll i egenskap av egna företagare,
vilket också kan medföra att hälso- och sjukvården bedrivs
effektivare.
Generellt sett kan sjuksköterskor i mycket högre grad än vad som gäller
för närvarande arbeta självständigt på "egna" mottagningar. Sjuksköterskor
kan genomföra primära bedömningar, svara för vissa undersökningar och
behandlingar. På så sätt kan jourmottagningar och sjukhusens
akutmottagningar avlastas. Under senare år har det också blivit allt vanligare
att sjuksköterskor med specialistutbildning bedriver mottagning för patienter
med olika diagnoser. Det gäller bland annat patienter med högt blodtryck,
diabetespatienter och uppföljning samt rådgivning till patienter som
behandlas för en cancersjukdom eller långvarig sjukdom. Det saknas dock en
medveten strävan både när det gäller att verka för att denna typ av verksamhet
blir ett naturligt inslag i organisationen och att den ges en självständig
ställning.
Distriktssköterskor har rätt att efter utbildning i farmakologi förskriva
vissa läkemedel, och för närvarande utreds en utvidgning av denna rätt till att
omfatta fler sjuksköterskor. Beslut om utvidgning togs av riksdagen i april
2000. Det behövs en systematisk planering för hur dessa möjligheter ska
utnyttjas och komma verksamheten till del.
Exempel på områden som kan "avknoppas" till
sjuksköterskor/distriktssköterskor är:
- distriktsköterske-, diabetes-, hypertoni-, stomi- och smärtmottagningar
- barnavårdscentral
- information och utbildning till patienter med olika sjukdomar
- förebyggande och uppsökande verksamhet bland äldre
- vård i kommunernas särskilda boendeformer
- sjukhem
- information och stöd vid rökavvänjning
- viktminskning
Barnmorskors
verksamhet
Barnmorskorna i Sverige arbetar mycket självständigt.
Möjligheten att vid behov remittera patienter till gynekolog
och själv konsultera den sakkunskapen utan att vara
underställd densamma är ett sätt att tillvarata
barnmorskornas speciella kompetens. Barnmorskans
specialområde är obstetrisk och gynekologisk vård. Den
förebyggande vården, främst mödrahälsovården är viktiga
inslag. Barnmorskan kan självständigt ansvara för
mödrahälsovården och inneha ett vidgat engagemang inom
preventivmedelsrådgivning och gynekologiska
hälsokontroller med viss provtagning.
Exempel på områden som barnmorskor kan vara egna
företagare inom:
- mödrahälsovårds-, klimakterie-, ungdoms- och inkontinensmottagning
- rådgivning, utprovning och förskrivning av läkemedel i
födelsekontrollerande syfte
- rådgivning i sex och samlevnad
- laboratoriemedicinen - biomedicinska analytikers verksamhet
Den biomedicinska analytikern genomför självständigt
laboratorieanalyser och undersökningar. I ansvarsområdet
ingår att bedöma provtagningsresultatets rimlighet i
förhållande till metod och frågeställning. Det är många
biomedicinska analytiker som ägnar sig åt att utveckla
metoder för olik laboratorieanalyser.
Deras laboratoriemedicinska kunskaper kan användas i större omfattning
än vad som sker i dag vid vårdcentraler och i kommunsjukvården.
Biomedicinska analytiker skulle kunna bilda team som servar den öppna
vården, på vårdcentralerna, i hemsjukvården och i de särskilda boendena. I
dag tvingas till exempel många äldre att ta sig till sjukhus eller större
vårdcentral för provtagning, ofta med personal i sällskap.
Exempel på områden som biomedicinska analytiker kan
driva egna företag inom:
? provtagningscentraler
- metodutveckling
- mobil verksamhet för att möta behovet av patientnära analyser i
äldrevården
- vissa specialanalyser som inte behöver utföras på sjukhuslaboratorier
- EKG-mottagningar
- löpande laboratoriekontroller för patienter med vissa diagnoser
- handledande och instruerande tjänster riktade till vårdpersonal i
provtagningsteknik.
Nedan följer en beskrivning av olika svårigheter som uppstår
för sjuksköterskor och biomedicinska analytiker som vill
starta egen verksamhet.
Indexreglerade vårdavtal
I dag råder olika förhållanden för olika yrkesgrupper inom
hälso- och sjukvården. Läkare och sjukgymnaster omfattas
av ett ersättningssystem som är fastställt genom
partförhandlingar och regeringsbeslut. Sjuksköterskor
inklusive barnmorskor och biomedicinska analytiker är
hänvisade till att teckna avtal med den enskilda
vårdhuvudmannen. Dessa avtal är ej indexreglerade,
exempelvis följer de ej löneutvecklingen vilket gör att
möjligheten till löneutveckling under avtalsperioden i många
fall är liten. Möjligheten att teckna långa vårdavtal är liten,
vanligtvis tecknas vårdavtal för högst tre år vilket påverkar
möjligheten till långsiktiga investeringar.
Svårigheter att erhålla F-
skattsedel enligt 21 §
Kommunalskattelagen
Verksamhet omfattas av 21 § Kommunalskattelagen när den
bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Detta innebär att
verksamheten skall vara självständig, gällande vinstsyfte,
och varaktig. Vid en bedömning enligt nämnda paragraf är
självständighets- och vinstkriterierna avgörande för om
inkomsten skall klassificeras som näringsverksamhet eller
tjänst. Antalet uppdragsgivare och självständigheten
gentemot dessa tillmäts betydelse liksom var och hur
verksamheten bedrivs.
Ett viktigt kriterium vid bedömning av självständigheten är att personens
verksamhet ej anses inordnad inom uppdragsgivarens verksamhet. Om
personen bedöms som vikarie hos uppdragsgivaren, eller att vederbörande
endast ställer sina tjänster till förfogande, bedöms personen i regel vara
arbetstagare.
Detta regelverk utgör hinder för sjuksköterskor som önskar starta egen
verksamhet. Det finns i stort sett endast två arbetsgivare, landsting och
kommun. För många sjuksköterskor ter det sig därför naturligt att erbjuda sina
tjänster till den forna arbetsgivaren. Erfarenheten visar att bemanningsföretag
och konsultfirmor som drivs av sjuksköterskor ofta drabbas av svårigheter i
initialt skede på grund av fåtalet uppdragsgivare. Konsekvensen blir för
många blivande företagare att de inte beviljas F-skattsedel på grund av att
självständighetskriteriet ej bedöms uppfyllt.
Komplicerat
upphandlingsförfarande
enligt LOU
Förfarandet kräver en översyn. Parametrar som kvalitet,
kompetens, kontinuitet, flexibilitet, patient- och
lokalkännedom bör i större utsträckning än vad som sker i
dag tillmätas betydelse.
Många landsting och kommuner har i dag svårighet att bedöma anbud från
små företagare och att bedöma andra kriterier än priset såsom exempelvis
kvalitet och kompetens.
Eftersom LOU är fokuserat kring priset har många mindre vårdföretagare
låga ekonomiska marginaler vilket försvårar möjligheten att avsätta
ekonomiska resurser för kompetens- och vidareutbildning av medarbetare.
Blivande entreprenörer inom hälso- och sjukvården behöver kunskap inom
företagsekonomi, juridik, marknadsföring och kvalitetsutveckling för att
lyckas som företagare.
Stockholms läns landsting har utvecklat en intressant modell, den så
kallade Stockholmsmodellen, där Vårdförbundets Servicebolag på uppdrag
arrangerar starta eget-utbildningar för intresserade sjuksköterskor,
barnmorskor och biomedicinska analytiker som vill överta landstingets
verksamheter. Stockholmsmodellen har visat sig fungera väl och kan därför
utgöra modell för liknande initiativ på andra platser.
Hälso- och sjukvården har mycket att vinna på att förändringar genomförs
som underlättar för sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska
analytiker att starta egna vårdföretag inom sina respektive kompetensområde.
För detta behöver en rad förändringar genomföras inom gällande författningar
och lagstiftning. De stora vinnarna på förändringen blir patienterna som
erhåller större valfrihet och bättre kvalitet på hälso- och sjukvården.