Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att utreda amalgamets negativa effekter på hälsan samt eventuella behandlingar. Motivering
Den 21 september 2000 överlämnade Amalgamskadefonden 27.000 namnunderskrifter till socialutskottets andre vice ordförande. Namnunderskrifterna har samlats in under budskapet "Ge amalgamskadade kompetent vård nu". Namninsamlingens omfattning visar att amalgamfrågan är en central fråga för många människor.
Amalgamfrågan har diskuterat under många år. Det finns forskningsstudier som visar att amalgam är ofarligt och det finns studier som visar att amalgam påverkar hälsan negativt. Samtidigt finns det en stor grupp människor i samhället som upplever ohälsa och försämrad livskvalitet på grund av amalgam. De amalgamsjuka människorna får inte den hjälp av samhället som andra sjuka människor erhåller.
Eftersom många människor upplever sig må dåligt av amalgamet och den vetenskapliga uppfattningen om ämnets farlighet är delad bör resurser satsas på forskning inom området för att erhålla mer kunskap. Så har inte skett vilket medfört att de amalgamsjuka har ställts utanför samhällets hälso- och sjukvård. Forskningen bör inriktas på såväl orsaker som vård och behandling.
Långvariga sjukskrivningar med eventuell förtidspensionering innebär stora kostnader för samhället. Detta leder till att det är bättre att vårda och behandla de individer som upplever sig vara sjuka än att avstå.
Den vanliga medicinska uppfattningen är att det inte föreligger någon generell risk för att sjukdom orsakas av amalgam. Socialstyrelsen anser att det ej är bevisat att amalgamfyllningar orsakar ohälsa samtidigt som de tillstår att amalgamfyllningar läcker kvicksilver, dock utan att förorsaka hälsoproblem. Andra forskare har gjort fynd som visar att amalgam påverkar immunförsvar, nervsystem och andra organ. Den akademiska kunskapen är med andra ord tudelad.
Det finns cirka 300.000 individer i Sverige som upplever sig vara sjuka eller ha varit sjuka på grund av amalgam. Ofta är deras sjukdomshistoria lång och omfattande med ett stort antal besök hos läkare och andra vårdgivare. Deras upplevda hälsa är beroende av behandlande läkares inställning. Detta gör att många patienter inte får den hjälp de behöver eller tvingas att betala kostsamma behandlingar med egna medel.
Hälso- och sjukvårdslagen betonar närhet, kontinuitet och medmänsklighet samt vikten av att patienten har kunskap om sin sjukdom samt rätt att medverka i sin behandling. Lagen reglerar med andra ord patientens rätt till god vård och kunnig personal. Hälso- och sjukvårdens mål är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.
Amalgamhalterna eller förekomsten av kvicksilver har länge varit svår att mäta och symtomen patienten uppvisar är ofta subjektiva.
Resurserna inom hälso- och sjukvården skall används effektivt för att uppnå bästa möjliga hälsotillstånd för befolkningen. Därför är det viktigt att resurser avsätts till forskning för att identifiera om amalgam kan påverka hälsan samt kriterier för detta och eventuell behandling.
Stockholm den 2 oktober 2000
Margareta Cederfelt (m)