Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av utvärderingar av etablerade behandlingsformer. Motivering
Det pågår en snabb utveckling inom medicinen. Vår kunskap om och förståelse av olika sjukdomstillstånd ökar snabbt och det utvecklas ständigt nya behandlingsmetoder och nya läkemedel. Det är en viktig uppgift att kritiskt värdera dessa nya behandlingsmetoder.
Vid utprövning av nya läkemedel är säkerhetskraven, med rätta, höga och prövningsverksamheten är noga reglerad. Detta har bidragit till att kostnaderna för att utveckla ett nytt läkemedel numera är utomordentligt höga. Enbart kostnaden för en enskild läkemedelsprövning belöper sig oftast på fler- eller mångmiljonbelopp. I nuläget finansieras kliniska prövningar av läkemedel nästan uteslutande av läkemedelsindustrin. Detta innebär också att initiativet till olika prövningar nästan uteslutande kommer från läkemedelsindustrin. Inom läkemedelsindustrin finns också en hög kompetens inom området, och de prövningar man genomför är oftast av mycket hög kvalité. Men de jämförelser som görs och de frågeställningar som bearbetas i dessa av läkemedelsindustrin finansierade prövningar, är naturligtvis i linje med finansiärernas intressen. Med nuvarande finansieringssystem torde det vara mycket svårt att genomföra en större klinisk prövning som syftar till att visa att en enkel billig behandlingsmetod kan vara säkrare och effektivare än ett etablerat dyrt läkemedel. Det är också mycket svårt att åstadkomma jämförelser mellan två läkemedel från två olika företag, om företagens intressen inte skulle sammanfalla.
Av ovanstående skäl finns det ett tydligt behov av att få fram ett sätt att finansiera stora, oberoende läkemedelsprövningar, där initiativet till prövningarna kommer från representanter för sjukvården och inte från industrin. Genererade medel skulle kunna användas för att finansiera ett nätverk lett av kvalificerade forskare, som får till uppgift att vetenskapligt utvärdera etablerade behandlingsformer inom ett visst område. Betonas bör att ett sådant nätverks uppgift inte skall vara att utveckla nya behandlingsmetoder. Redan nu pågår en omfattande forskningsverksamhet, finansierad från många olika källor, syftande till att utveckla nya behandlingsmetoder. Avsikten med förslaget är istället att skapa möjlighet att göra oberoende prövningar och jämförelser av redan etablerade behandlingsformer med fokus på frågeställningar som reflekterar sjukvårdens och patienternas behov.
Stockholm den 2 oktober 2000
Fanny Rizell (kd)