med anledning av prop. 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den fortsatta restriktiva alkoholpolitiska inriktningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om grunderna som den svenska alkoholpolitiken bör vila på.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de "vita zonerna".
4. Riksdagen beslutar att höja åldergränsen till 20 år för servering av
alkoholhaltiga drycker i restaurang.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att aktivt arbeta för att uppnå nollvisionen i trafiken.
6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring så att
likvärdiga regler gäller för onykterhet till sjöss som vid framförande av
fordon på väg.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om familjens betydelse i det förebyggande arbetet inom
alkoholpolitiken.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta en enhet med ansvar för alkohol och droger.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om försöksverksamheten med lördagsöppet på Systembolaget.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bidragen till nykterhetsorganisationerna borde hanteras på
samma sätt som i dag gäller för idrottsrörelsen.
Den svenska alkoholpolitiken
Sveriges traditionella alkoholpolitiska inriktning har varit att sänka
totalkonsumtionen och därmed de alkoholrelaterade skadorna. De
huvudsakliga instrument som har använts har varit detaljhandelsmonopol,
prispolitik, åldersgränser och information. De flesta forskare stöder
uppfattningen att den svenska alkoholpolitiken har varit verkningsfull.
I boken "Alcohol Policy and the Public Good" medverkar världens mest
meriterade alkoholforskare. Bokens budskap är att forskarna, efter att ha
studerat praktiskt taget all seriös forskning i världen, kunde konstatera att de
restriktiva instrumenten - som också Sverige har använt sig av - varit
framgångsrika även i andra länder. Flera länder i EU diskuterar en mer
restriktiv alkoholpolitik eftersom de ser problem med alkoholkonsumtionen.
Konsumtionen i Frankrike och Italien har minskat med mer än 25 %.
Danmark däremot, som under flera årtionden bedrivit en liberal
alkoholpolitik, har fått en ökning från 7,2 lit/inv 1980 till 9,9 lit/inv 1990.
Denna ökning har fortsatt under 1990-talet. För Danmarks del innebär detta
en tredubbling av levercirros hos ungdomar och medelålders män. Danmark
håller sedan 1994 på att skärpa sin lagstiftning och stödet till primär
prevention.
Kristdemokraterna anser att Sverige även fortsättningsvis måste föra en
restriktiv alkoholpolitik för att sänka den totala alkoholkonsumtionen. Den
alkoholpolitiska inriktningen bör vara dels att få storkonsumenter att minska
sitt drickande, dels att hindra nyrekrytering av alkoholmissbrukare. Det är
också angeläget att begränsa ungdomars umgänge med alkohol eftersom all
erfarenhet visar att ju längre alkoholdebuten skjuts upp, desto större är
möjligheten att undvika missbruk. För att uppnå detta mål är det angeläget att
arbeta med olika typer av förebyggande insatser. Vi anser att den svenska
alkoholpolitiken även fortsättningsvis bör vila på följande grunder:
attitydförändringar, begränsad tillgänglighet, försäljningsmonopol och aktiv
prispolitik.
Införselkvoter och skatter
Det är uppenbart att Sverige nu står inför större utmaningar än tidigare,
inte minst med tanke på den uppluckring som skett genom riksdagsbeslut
om försöksverksamhet med lördagsöppna systembutiker och EU-
anpassade införselkvoter. Den nationella handlingsplanen för att
förebygga alkoholskador utgår från att en fullständig EU-anpassning av
införselkvoterna genomförs år 2004. I propositionen nämner man även att
man i samband med detta måste se över skatterna. Handlingsplanen för att
förebygga alkoholskador presenteras således efter det att viktiga beslut,
som i grunden förändrar den svenska alkoholpolitiken, redan antagits.
Detta är minst sagt anmärkningsvärt.
I motionen med anledning av prop. 1999/2000:121 Privat införsel av
alkoholdrycker, m.m. hävdade Kristdemokraterna att den EU-anpassning som
en höjning av införselkvoterna innebär, inte kan ses som ett isolerat fenomen.
Framdeles kan det nämligen bli svårt att upprätthålla nivån på alkoholskatten,
och detta innebär slutligen att Systembolagets legitimitet hotas. Enligt Sy-
stembolagets försäljningsstatistik sjönk försäljningen av vin i södra Sverige
med 3,5 % jämfört med förra året. Den direkta orsaken man kan peka på är de
utökade införselkvoterna avseende bl.a. vin, från 5 till 20 liter per person.
Alkoholskatterna och försäljningsmonopolet är idag de två viktigaste
alkoholpolitiska instrument som Sverige har och båda är hotade. Frågan om
en ändring av alkoholskatten har nu också aviserats i den framlagda
handlingsplanen. Regeringen avser att återkomma med en proposition i ett
senare skede. Vi vidhåller att resultatet av att införselkvoterna höjts innebär
att vi förlorar viktiga alkoholpolitiska instrument och att den totala
alkoholkonsumtionen således kommer att öka. Det var bl.a. mot bakgrund av
detta som vi motsatte oss förslaget om att utöka införselkvoterna.
Vita zoner
Ett av de viktigaste instrumenten för att uppnå de alkoholpolitiska målen
har varit att verka för att vissa perioder och situationer i livet skall vara
helt alkoholfria. Det gläder oss att regeringen har uppmärksammat dessa
"vita zoner" i handlingsplanen.
För Kristdemokraterna innebär det konkret att följande fyra områden bör
ses som vita zoner:
Under graviditet
Omkring 500 barn föds årligen med skador som beror på moderns
alkoholbruk under graviditeten. Alla blivande föräldrar måste få
information om alkoholens skadeverkningar på barnet. Likaså är det
viktigt att informera om att amning och alkohol inte hör ihop.
Informationen kan bäst ges i grundskolan, gymnasiet och på
mödravårdscentralen. Samtidigt är även forskning ett viktigt instrument
för att komma till rätta med problemet.
Under barnens uppväxt
1998 togs 1 250 kraftigt berusade ungdomar under 20 år in på Maria
ungdomsklinik för vård. Denna siffra förväntas stiga. Att alkoholdebuten
sker i allt tidigare åldrar är en folkhälsofråga. En senareläggning av
alkoholdebuten ger betydande hälsovinster för hela livet.
Det krävs olika insatser för att förhindra den utveckling som vi idag ser.
Här har familjen, anhöriga, alla vuxna och skolan en stor uppgift. De vuxna
måste ta ett större ansvar och föregå med gott exempel inför sina barn. Det är
även nödvändigt att lärarnas utbildning och fortbildning förbättras och att
information om ANT (Alkohol, Narkotika, Tobak) förstärks i såväl
grundskola som gymnasium.
Vi anser att åldersgränsen bör höjas från 18 till 20 år för servering av
alkoholhaltiga drycker på restaurang. Bland yngre tonåringar är folkölet den
vanligaste berusningsdrycken. Alkoholinspektionen och olika
ungdomsförbund har påpekat att detaljhandeln och landets kommuner sköter
kontrollen av folkölsförsäljningen mycket dåligt. Ungdomar under 18 år kan
således köpa folköl alldeles för lätt. Detta är inte acceptabelt.
Trafiken
Alkohol och trafik är oförenliga. En stor del av skadorna i trafiken
orsakas av att fordonsförarna har varit alkoholpåverkade. Den s k
nollvisionen innebär att ingen skall dödas eller skadas allvarligt i trafiken.
Detta är en viktig målsättning som man hela tiden, med olika medel,
måste arbeta aktivt för att uppnå. Attitydpåverkan som går ut på att
alkohol och bilkörning är en otänkbar kombination är kanske den
viktigaste åtgärden i det sammanhanget.
Polisen är också enligt utsago oroad över alkoholkonsumtion i samband
med båtlivet. Antalet fall av grovt sjöfylleri har fördubblats samtidigt som det
finns ett stort mörkertal. Idag får polisen inte stoppa en båt för att utföra
ett
nykterhetsprov på föraren. Ingripanden kan endast göras om man ser att båten
framförs på ett onormalt sätt. Vi tycker att det är självklart att likvärdiga
regler skall gälla för onykterhet till sjöss som för onykterhet vid framförande
av fordon på väg.
Arbetsplatsen
Det finns en bred uppslutning kring målet att arbetslivet och
arbetsplatserna skall vara alkoholfria. Alkohol på jobbet är en
säkerhetsrisk för omgivningen, och kan inte accepteras. Alkohol
försämrar även arbetsprestationen vilket inte bara drabbar arbetsgivaren
utan även den som dricker. På många arbetsplatser finns en väl
fungerande verksamhet för att fånga upp arbetskamrater med
alkoholproblem. Detta koncept bör spridas till fler arbetsplatser.
Den offentliga sektorn har ett stort ansvar när det gäller att avglorifiera
alkoholkonsumtionen och vidta åtgärder för att hålla arbetsplatserna
alkoholfria. Offentlig och privat representation bör vara spritfri då
representationen är en del av arbetet, eller rent av sker på arbetsplatsen.
Familjens betydelse
Ett allvarligt problem är att alkoholdebuten går allt längre ner i åldrarna.
Alkoholdebut vid 10-13 års ålder är numera inte ovanligt. Dessa barn
riskerar att bli storkonsumenter längre fram i livet. I en inte ännu
färdigutvecklad kropp är risken för bestående skador oerhört stor.
Huvudfrågan som borde ägnas mer uppmärksamhet är varför ett barn
börjar bruka alkohol. Vi kristdemokrater ser med stort allvar på denna
utveckling och anser att det fordras kraftfulla åtgärder för att vända denna
trend.
Kristdemokraterna anser att en av de viktigaste grundpelarna i samhället
är familjen. Familjefrågorna har haft en central ställning i Kristdemokraternas
politiska arbete ända sedan partiet bildades. Det handlar bl.a. om synen på
familjens oersättliga ställning och uppgifter i samhället. Under uppväxten
formas och grundläggs barnens syn på samhället, medmänniskan, värden,
moral och etik. Familjen och föräldrarna är i detta hänseende centrala för
barnen. Därför är det oerhört viktigt att familjens betydelse för barnets
utveckling i större utsträckning tas i beaktande när man talar om
förebyggande arbete inom alkoholpolitiken.
Tobak, narkotika och alkohol
Det är viktigt att se hur tobak, narkotika och alkohol hänger samman.
Tobaksrökning och alkoholmissbruk utgör de största folkhälsoproblemen.
Vart tionde dödsfall har ett samband med tobak. Samtidigt visar
undersökningar och rapporter att alltfler ungdomar konsumerar mycket
alkohol och prövar narkotika. Vid en undersökning i Stockholm bland 9
000 elever i årskurs nio och gymnasiets årskurs två framkom att var fjärde
17-åring någon gång har prövat narkotika och mer än var fjärde
niondeklassare regelbundet dricker sig berusad. Sedan motsvarande
undersökning gjordes för fyra år sen har siffrorna ökat markant. Detta
visar att tillgången på droger och alkohol har ökat. Ett alkoholbruk som
går allt längre ner i åldrarna kan också bana väg för narkotikamissbruk.
Forskning visar att man sällan börjar med narkotika som första drog.
Ingen prövar narkotika nykter, därför bör man ha en helhetssyn när det
gäller tobak, narkotika och alkohol.
Vi tror att en enhet för alkohol och droger med avgränsade uppgifter på
ett effektivt sätt skulle motverka en utveckling som blir alltmer problematisk.
Detta kan t.ex. ske i nära samverkan med Folkhälsoinstitutet. Liknande tankar
har framförts i Statskontorets rapport (1998:22) "Samordning mot droger".
Lördagsöppet på Systembolaget
När regeringen föreslog att man skulle införa försök med lördagsöppet på
vissa systembolag anförde man att denna förbättrade service skulle ses
som ett led i att bekämpa svartspriten. Kristdemokraterna ansåg redan då
att denna utökade tillgänglighet inte skulle åstadkomma någon avsevärd
förändring avseende svartsprithandeln. Vi ansåg att detta förslag istället
riskerade att leda till högre konsumtion och därmed ökade alkoholskador.
All tillgänglig forskning visar att det finns ett starkt samband mellan
tillgänglighet och alkoholskador.
Ett av de viktigaste problemen med lördagsöppet är att även om det
svenska dryckesmönstret har ändrats så finns fortfarande en tendens att
storkonsumtionstillfället är förlagt till veckoslut och helgdagar. Denna typ av
konsumtion medför en ökad benägenhet för våldsbrott och annan kriminalitet.
Enligt OAS kan polisen konstatera att två av tre våldsbrottslingar är
alkoholpåverkade. Eftersom våldsbrott oftast begås av alkoholpåverkade så
blir resultatet av en ökad tillgänglighet också en ökning av misshandel som
till stor del drabbar kvinnor. Kristdemokraternas viktigaste argument emot
lördagsöppet är således att vi vill skydda de kvinnor och barn som enligt
statistiken misshandlas under helgerna. Vi avvisade därför experimenterande
med lördagsöppet som kan leda till en ökning av misshandel och bråk. På
flera orter där man idag har lördagsöppna systembutiker har ökat våld i
hemmen konstaterats. Vi förväntar oss att detta vägs in vid omprövningen av
lördagsöppet våren 2001.
Lättölsreklam, ANT-undervisning och ideella
organisationer
Vi har tidigare påpekat problemen med lättölsreklamen och att den av
konsumenterna har uppfattats som reklam för mellanöl eller starköl.
Därför var vi tveksamma till att Svenska Bryggareföreningen åtagit sig ett
större egenansvar för att förhandsgranska lättölsreklamen. Med facit i
hand kan man se att det uppenbarligen inte har fungerat. Vi uppmanade
regeringen att noggrant följa upp den överenskommelse som finns mellan
Konsumentverket och Svenska Bryggareföreningen, så att den fick
avsedd verkan. Det är glädjande att regeringen, enligt handlingsplanen,
ämnar se över detta problem.
Kristdemokraterna har länge hävdat att ANT-undervisningen i skolorna
måste ges högre prioritet. Därför välkomnar vi de initiativ i propositionen
som går i den riktningen.
Kristdemokraterna anser att de ideella organisationerna och deras kunskap
måste tas tillvara på ett bättre sätt än vad som idag är fallet. Regeringen har
i
handlingsplanen hörsammat dessa signaler och förstått betydelsen av de
ideella organisationernas arbete med dessa frågor. Ett konkret förslag i
samband med detta, som inte återfinns i handlingsplanen, är att bidragen till
nykterhetsorganisationerna borde förändras och hanteras på det sätt som nu
gäller för idrottsrörelsen.
Öppettider
Kristdemokraterna vill behålla nuvarande regler när det gäller öppettider
för krogar och restauranger, nämligen en generell öppettid till kl 01.00.
Kristdemokraterna delar dock Alkoholutredningens förslag om
begränsade öppettider, vilket innebär att kommunerna inte skall kunna ge
utskänkningstillstånd efter kl 03.00.
Alkolås
Var femte person som omkommer eller skadas allvarligt i trafiken gör det
i alkoholrelaterade olyckor. Vi efterlyser en kampanj för nykterhet i
trafiken och vill vidare ha ett obligatoriskt införande av alkolås för dem
som dömts för rattonykterhet. För gruppen alkoholiserade förare är det
nödvändigt med speciella behandlingsprogram och tvingande åtgärder
som exempelvis alkolås, för att hindra dem att köra onyktra.
Kristdemokraterna menar att tiden nu är mogen att döma trafikonyktra
förare att installera alkolås i sin bil om de önskar fortsätta köra. Av dem
som kör rattfulla saknar dessutom 60 % körkort. Uppskattningsvis 8000
människor kör rattfulla varje dag i Sverige. Cirka hälften av alla berusade
och drogpåverkade, dvs. 4 000 av varje kategori, kör bil varje dag och
årligen dödas ca 100 människor och skadas ca 2 500. Detta orsakar större
mänskligt lidande och kostar dessutom svenska samhället minst 5
miljarder kronor per år. Kristdemokraterna anser att frågan om
elektroniska körkort, som omöjliggör obehörig användning av bil, bör
införas för att motverka rattonykterhet.