1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att forskningen
om orsaker till kvinnors alkoholdrickande förstärks.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
alkoholproblematiken i samband med våld mot kvinnor bättre
uppmärksammas.
Motivering
Centrum för alkohol- och narkotikaforskning är angeläget.
Forskarkompetens behövs, inte minst vad gäller kvinnor.
Vikten av att forskningsmässigt belysa konsekvenserna av
kvinnornas ökade alkoholkonsumtion kan inte underskattas.
Vården och rehabiliteringen måste ha bättre kunskap om
skillnader mellan manliga och kvinnliga alkoholister, så att
vård och behandling kan anpassas till kvinnors behov.
Maria ungdomsenhet i Stockholm möter alltfler drogmissbrukande flickor.
Under 1998 hade Maria ungdom kontakt med sammanlagt 1 251 unga från
Stockholms län. Den yngsta var bara nio år gammal. De flesta tonåringar, 702
stycken, kom till mottagningen efter att ha druckit stora mängder alkohol. Av
materialet framgår att flickors missbruk närmar sig pojkars.
Andelen kvinnor som fick vårdinsatser inom socialtjänstens individ- och
familjeomsorg hade den 1 november 1998 ökat till 30 procent. Totalt för
öppenvården var kvinnornas andel också 30 procent, men den var något lägre
för institutionsvården, 27 procent. För institutionsvården var kvinnornas andel
högst för de tvångsvårdade, 35 procent, och knappt 26 procent för de frivilligt
vårdade. Det är en enorm ökning om man jämför med mitten av 60-talet, då
man räknade med en kvinnlig alkoholist på 23 manliga. Kvinnor med
missbruksproblem blir dessutom ofta utsatta för våld. Den litteratur som
samlats om forskning på kvinnor och alkohol består till en mycket liten del av
svensk forskning. Det är förvånande eftersom Sverige i många sammanhang
ses som ett föregångsland vad gäller alkoholpolitik.
En som satsat på könsforskning inom alkoholområdet är Fredrik Spak, som
i Göteborg bedriver ett longitudinellt forskningsprojekt av kvinnors
alkoholvanor och alkoholproblem. Han pekar på ett argument till varför
forskning bedrivits mindre på kvinnor, nämligen att gruppen varit liten och att
kvinnor ofta haft ett dolt drickande. Andra forskare pekar på betydelsen av
vilken självbild man har för att klara sig. Karin Helmersson Bergmark tror att
helt andra kategorier av förklaringsvariabler kommer att ingå och bilda
underlag för nya tolkningar av dryckeskulturen.
Påverkas kvinnor och
män olika?
Delbetänkandet av nationella folkhälsokommittén Hälsa på
lika villkor menar att den totala genomsnittliga
alkoholkonsumtionen bör minska med 25 procent från åtta
till sex liter 100-procentig alkohol per person. Här påvisas
att dödligheten ökat för kvinnorna bland tjänstemännen och
minskat något bland arbetare jämfört med hur situationen
var på 1980-talet. När det gäller dödlighet i alkoholism,
alkoholpsykos och alkoholförgiftning har de kvinnliga
arbetarna fortfarande en högre dödlighet jämfört med
samtliga tjänstemannagrupper och särskilt jämfört med
tjänstemän på mellannivå men även med dem på högre nivå.
De kvinnliga företagarna intar en särställning med en
betydligt högre risknivå jämfört med andra
förvärvsarbetande kvinnor. Dödligheten är högst bland icke
yrkesverksamma kvinnor. De har en alkoholrelaterad
dödlighet som är sju gånger så hög som den som kvinnliga
tjänstemän på mellannivå har. Kvinnor och män tycks
påverkas olika fysiskt sett av konsumtion av alkoholdrycker,
något som hittills i stor utsträckning förbisetts av
alkoholforskare och dem som sysslar med information kring
alkoholfrågor.
Ett område som negligeras i samband med alkohol är då det utlöser våld
mot kvinnor. Eftersom hälften av de kvinnor som anmäler misshandel själva
inte varit påverkade, förträngs alkoholfrågan vad gäller missbruk. Cirka 70
procent av alla gärningsmän och ungefär 40 procent av alla offer för
polisanmält våld är alkoholpåverkade, säger Folkhälsoutredningen (SOU
99:137). Sambandet mellan alkohol och våld är generellt större i länder där
man dricker för att berusa sig, till exempel Sverige, än i länder där
alkoholkonsumtionen är mer jämnt fördelad över tiden.
Folkhälsokommittén ställer upp sju mål och strategier för dem:
- Alkoholkonsumtionen ska minska
- Höjd debutålder för alkoholkonsumtion med syftet att uppnå en
alkoholfri uppväxt
- Alkoholrelaterade skador ska minska, särskilt i de grupper som har en
omfattande konsumtion av alkoholdrycker och som samtidigt lever i en
utsatt social situation
- Informera och sprida kunskap om alkoholens medicinska och sociala
skadeverkningar i olika skeden i livet
- Reducerat berusningsdrickande
- Punktnykterhet i samband med graviditet, i väg- och sjötrafik, på arbetet,
samt i idrotts- och motionssammanhang
- Reducerad tillgång till "svartsprit"
För att tillgodose dessa mål måste forskningen om kvinnors
alkoholmönster och påverkan på kvinnors hälsa förbättras.