Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förebyggande undersökningar mot prostatacancer.
Motivering
Prostatacancer är den i särklass vanligaste cancerformen
bland män och svarar för omkring 27 procent av samtliga
cancerfall som inträffar under ett år. Sjukdomen drabbar ca 5
800 män varje år. I Sverige har antalet diagnostiserade fall
av prostata-cancer ökat från 1 544 år 1960 till 5 755 år 1993
enligt cancerstatistik från Socialstyrelsen. År 1993
diagnostiserades endast 3 procent av samtliga fall först vid
obduktion. Prostatacancer är mycket ovanligt hos yngre
män. Sålunda upptäcktes år 1993 inget fall före 40 års ålder,
17 (0,3 procent) i åldersintervallet 40-49 och 203 (3,5
procent) i intervallet 50-59 år. Av samtliga fall
diagnostiseras 4 230 (73,5 procent) hos män som var 70 år
och äldre.
Diagnosmetoder och
behandling
De tre diagnostiska metoderna rektalpalpation, transrektalt
ultraljud och PSA kan var för sig eller i kombination
användas för tidig diagnostik av prostatacancer. Om en
enskild diagnosmetod används förutsägs upptäckt av
cancerfall till 25-35% men detta värde kan ökas till 60 %
genom kombination av de olika metoderna.
Behandlingen anpassas efter sjukdomens svårighetsgrad, d.v.s. om
tumören är lokal eller har hunnit sprida sig. I det första fallet finns det tre
alternativ: att ge behandling först när patienten får symtom, att operera bort
prostatakörteln eller att ge strålbehandling. Dessa tre behandlingsformer anses
vara jämförbara. Prostatacancer som upptäcks tidigt, ofta utan symtom hos
patienten, har en god prognos medan däremot patienter som vid
diagnostillfället upptäcks ha en spridd tumör har dålig prognos med en
medelöverlevnad på två till tre år. Den relativa 10-årsöverlevnaden vid
prostatacancer är cirka 42 procent - och då inkluderas alla stadier av
sjukdomen och samtliga åldrar.
Mammografi
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor
och ca 5 700 kvinnor insjuknar varje år i Sverige.
Överlevnaden i bröstcancer är relativt god, drygt 7 av 10
kvinnor som fått bröstcancer lever 10 år efter diagnosen.
Dödligheten i bröstcancer sjunker i Sverige, vilket inte är
fallet i de flesta andra länder i Europa.
I Sverige startade mammografiundersökningar först i Gävleborgs län i
slutet av 1960-talet. Därefter gjordes mer kontrollerade, så kallade
randomiserade försök 1976-1977 i Malmö, Kopparberg och Östergötland
varefter Stockholm (1981) och Göteborg (1982) följde efter. Numera har alla
landsting infört mammografiscreening, de senaste startade först en bit in på
1990-talet. Kvinnor från 40 eller 50 års ålder deltar i dessa hälsokontroller
och fortsätter därefter genom olika åldersintervaller.
Det är bevisat att allmänna hälsoundersökningar med mammografi av
kvinnor som är äldre än 40 och yngre än 75 år kan minska risken för kvinnor
att avlida till följd av bröstcancer.
Effekten av mammografiska hälsoundersökningar varierar med åldern och
den är störst för kvinnor i åldersgruppen 50-69 år.
För kvinnor i åldersgruppen 40-49 år överväger de positiva effekterna av
hälsoundersökningar, även om kunskaperna fortfarande delvis är oklara om
risker för biverkningar och överbehandling. Den låga förekomsten av cancer
innebär att den absoluta vinsten är mindre i den här åldersgruppen jämfört
med äldre åldersgrupper. Detta uppvägs dock av att det för yngre kvinnor
finns fler år av liv att vinna.
Allmänna hälsoundersökningar med mammografi kan därför
rekommenderas även för dessa kvinnor.
Man kan naturligtvis utifrån ett samhällsperspektiv debattera om
hälsoundersökning med mammografi är mer kostnadseffektivt än annat. Men
den frågan kan ställas även för många andra åtgärder. För den enskilda
kvinnan är det ändå viktigt att veta att mammografi kan leda till tidigare
upptäckt av bröstcancer och därmed till lindrigare behandling och större
chans till överlevnad.
Enligt Socialstyrelsen har flera kontrollerade kliniska försök visat att
mammografiscreening kan sänka dödligheten i bröstcancer med 20-30
procent, men att den frågeställning som kvarstår är vilken effekt
mammografiscreening får när den tas i allmänt bruk.
Slutsatser man kan dra är att mycket positiva reaktioner har erhållits från
den allmänna mammografin i landet. Både för kvinnan och för samhället är
det viktigt att i ett tidigt skedde upptäcka cancer.
Prostatacancer är en mycket vanlig sjukdom med allvarlig prognos och
liknar bröstcancer i dessa avseenden. Därför ligger det nära till hands att
föreslå generell hälsokontroll (screening) också för denna form av cancer.
Idén har stimulerats genom utveckling av nya diagnostiska metoder. I
synnerhet har införandet av blodtestet PSA påvisat goda resultat. Man kan
emellertid inte utan vidare dra slutsatser från erfarenheter av tidig upptäckt
och behandling av bröstcancer till cancer i prostata. Varje tumörform har sina
egenskaper och varje åtgärd måste anpassas till respektive tumörs särskilda
kännetecken och naturliga utveckling.
Omfattningen av antalet fall av prostatacancer tyder på att det föreligger ett
behov av en större debatt kring prostatacancer och dess biverkningar.
Regeringen har all anledning att ta initativ till debatt och beslut som har som
mål en bättre folkhälsoupplysning om prostatacancer samt utreda möjligheten
av att införa allmänna undersökningar av densamma.