Motion till riksdagen
2000/01:So228
av Jonsson, Sofia (c)

Tinnitus


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att vidta ökade åtgärder för att ytterligare förbättra
informationen om buller, bullerskador och tinnitus.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om en undersökning om hur man kan komma åt
problemet med tinnitus mer specifikt och hur problemen skall åtgärdas på
sikt.
Tinnitus som problem
Tinnitus kommer av ordet tinire, att ringa. Det är en
upplevelse av ljud, utan att det finns någon yttre ljudkälla,
ibland dygnet runt. Man kan också beskriva tinnitus som att
man inte kan uppleva tystnad. Tinnitusljudet kan uppgå ända
till 100 decibel.
Tinnitus kan idag beskrivas som en folksjukdom. Cirka 1,5 miljoner
svenskar har någon form av det. 50 000 har så svår tinnitus att deras dagliga
liv påverkas. Många ungdomar löper risk att utveckla tinnitus eftersom de
ofta utsätter sig för bl a hög musik.
Ökad information om
tinnitus
Alla kan drabbas av tinnitus, ung som gammal. Särskilt
farligt är det att utsätta sig för höga ljud utan att skydda
öronen, t ex rockkonserter, disko, smällare, raketer och
byggarbetsplatser. Eftersom många, redan i tidig ålder,
utvecklar tinnitus är det därför viktigt att öka informationen
om tinnitus. Följderna av tinnitus kan vara sömnsvårigheter,
stress och koncentrationssvårigheter, oro och depressioner.
Omgivningen har ofta svårt att förstå den som har tinnitus, eftersom
symptomet inte syns. Det är ett inre ljud och en ganska okänd folksjukdom.
Orsakerna till tinnitus kan vara hörselskada, bullerskada, viss typ av
medicinering, och olika sjukdomar och olyckor.
Åtgärder för att minska tinnitus och omhändertagande av tinnituspatienter
är mycket viktigt. Man måste ha en förståelse och inte bagatellisera besvären.
Människor som söker läkare för besvär med tinnitus måste få en ordentlig
undersökning och när det är klarlagt att det rör sig om tinnitus skall de få
information om vad det innebär och vilka hjälpmedel som finns.
Lagstiftning om
ljudnivåer
Den lagstiftning som reglerar ljudnivåerna på diskotek och
vid konserter är främst miljöbalken. Av miljöbalken framgår
det att det är ägaren eller den som driver verksamheten som
skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att
förhindra uppkomsten av eller undanröja olägenheten för
människors hälsa. Det är den kommunala nämnd som
handhar miljö- och hälsoskyddsfrågor som ska avgöra om
och när olägenheter för människors hälsa föreligger samt
vilka åtgärder som skall vidtas.
Det är bra att kommunen har ansvaret och på många håll fungerar det bra.
Projekt har dragits igång på flera ställen. Bl a i Kumla kommun där kontroll
av ljudnivåer och information om tinnitus funnits med under det gångna året.
Undersökning
Under ett par år har allmänna råd om buller och höga
ljudnivåer varit i bruk. Någon utvärdering har ännu inte
gjorts, men regeringen har givit myndigheter som har
tillsynsvägledningsansvar enligt miljöbalken i uppdrag att
göra en utvärdering av hur bestämmelserna tillämpas. Inom
ramen för denna utvärdering skall Socialstyrelsen under
detta år också påbörja en undersökning av hur miljöbalkens
bestämmelser beträffande hälsoskydd tillämpas. Detta är bra,
men det räcker inte bara med en undersökning om huruvida
miljöbalkens bestämmelser tillämpas eller ej, det bör också
göras en undersökning om hur man kan komma åt problemet
mer specifikt och av hur problemen skall åtgärdas på sikt.

Stockholm den 26 september 2000
Sofia Jonsson (c)