Motion till riksdagen
2000/01:So222
av Wallin, Gunnel (c)

Svensk hörselvård


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en förändring för en enhetlig hörselvård med fullvärdig
rehabilitering och hjälpmedel på lika villkor över hela landet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en fullständig analys måste göras som ett underlag till den
individuella rehabiliteringsplanen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de som är beroende av hjälpmedel för att kunna
kommunicera och vara delaktiga i samhället måste få tillgång till
bashjälpmedel på lika villkor som övriga funktionshandikappade.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att beakta de hörselskadades situation i förhandlingar och
direktiv som ges från regeringen till public service. 1
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utökade forskningsmedel för handikappforskning behövs. 2
6.
1 Yrkande 4 hänvisat till KrU.
2 Yrkande 5 hänvisat till UbU.
Motivering
Svensk hörselvård är ojämlik och ofullständig. Kötider och
avgifter varierar stort mellan landstingen, och ofta består
rehabiliteringen bara i utprovningen av hörapparat. Det
behövs en förändring för en enhetlig hörselvård med
fullvärdig rehabilitering och hjälpmedel på lika villkor över
hela landet. Detta vill vi ge regeringen till känna.
Hälso- och sjukvårdslagens målsättning är en god hälsa och vård på lika
villkor för hela befolkningen. Det innebär att avgifter och prioriteringar för
samma medicinska problem inte ska skilja sig mellan olika delar av landet.
Men de olika landstingen använder idag den upphävda vårdgarantin och
svensk hörselvård utförs inte enligt hälso- och sjukvårdslagen. I vissa
landsting är köerna upp till 38 månader, men variationerna är stora.
Fullvärdig rehabilitering
Remisserna till hörselvården ska inte gälla
hörapparatsutprovning utan gälla hörselutredning. Även i
detta sammanhang måste rehabiliteringen ses ur ett
helhetsperspektiv och en fullständig analys måste göras som
ett underlag till den individuella rehabiliteringsplanen. Detta
bör ges regeringen tillkänna.
Hjälpmedel
Hörselskadade är den enda grupp funktionshindrade som
måste betala för bashjälpmedel. De som är beroende av
hjälpmedel för att kunna kommunicera och vara delaktiga i
samhället måste få tillgång till bashjälpmedel på lika villkor
som övriga funktionshandikappade. Detta bör ges regeringen
tillkänna.
Textade TV-program
En halv miljon svenskar med nedsatt hörsel behöver textning
som stöd för att kunna följa med i TV-program. Men TV-
bolagen visar inga tecken på att texta mera. TV 4 textar till
exempel bara fyra svenska underhållningsserier. Från TV-
bolagen uppges det vara en resursfråga. Nu är det möjligt att
lägga ut radions nyhetssida på webbsidan och göra radion
tillgänglig för de hörselskadade. Detta borde vara en
självklarhet som borde vara med i upphandlingarna. Ett
ytterligare problem för många hörselskadade är att det i
många TV-program förekommer bakgrundsmusik/ljud som
ytterligare försvårar möjligheten att höra.
I de förhandlingar och direktiv som ges från regeringen till publicservice
bör ovanstående beaktas. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Forskning
Det finns behov av utökade forskningsmedel i Skolverket för
handikappforskning. Idag är resurserna så begränsade att de
endast räcker till en generell handikappforskning, och då blir
de specifika behoven lidande. Det skulle t.ex. behövas
forskning om "hörselskadade elevers delaktighet i
undervisningen". Alla funktionshindergrupper har ju både
generella och speciella behov. Utökade forskningsmedel för
handikappforskning behövs. Detta bör ges regeringen
tillkänna.

Stockholm den 25 september 2000
Gunnel Wallin (c)
Birgitta Sellén (c)