Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning gällande en översyn
av rättighetslagstiftningen enligt vad i motionen anförs om att regel-
mässigt ge avslagsbeslut där kommuner och landsting inte kan förmedla
insatsen inom rimlig tid.
Inledning
Vänsterpartiet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag
att utreda om ett avslagsbeslut regelmässigt bör ges till
personer som har rätt till insats enligt lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS) och
socialtjänstlagen (SoL), men där insatsen inte kan ges inom
en viss angiven tidsrymd. Den enskildes rättssäkerhet skulle
då stärkas genom rätten till förvaltningsbesvär.
Rättssäkerhet för
funktionshindrade
Från den 1 juli 2000 har länsstyrelserna genom lagändring
rätt att vitesförelägga kommuner som inte verkställer
domstolsbeslut från länsrätt och kammarrätt. Denna viktiga
lagändring kom till sedan det klargjorts att det förekommit
åtskilliga fall där kommuner vägrat verkställa domar som rör
beslut enligt LSS och SoL. Lagändringen var självklart ett
viktigt steg framåt för de funktionshindrades rättssäkerhet.
Det finns anledning att gå vidare och utreda om åtgärder kan
vidtas för att minska de långa väntetiderna från gynnande
beslut till verkställighet.
Inför lagändringen den 1 juli 2000 genomförde Länsstyrelsen i Västra
Götaland en enkät bland länets kommuner om dels hur många domar som inte
var verkställda, dels hur många beslut enligt LSS och SoL som ej var
verkställda. Tidpunkten sattes till den 31 december 1999.
Enkäten visade att det fanns 12 domar som ej var verkställda. Den visade
också att det fanns 420 beslut som ej var verkställda. Väntetiderna varierade
alltifrån några veckor upp till flera år. De insatser den enskilde får vänta
längst på är enligt enkäten kontaktperson, korttidsvistelse och bostad med
särskild service.
I kommentarer till denna enkät konstaterar länsstyrelsen att enkäten
påvisar såväl resursproblem för kommunerna som rättssäkerhetsproblem för
enskilda personer med funktionshinder. De ibland extremt långa väntetiderna
för verkställighet av gynnande beslut enligt LSS, som är en rättighetslag, är
principiellt mycket tveksamt. Enligt ett numera indraget Allmänt råd från
Socialstyrelsen ansågs att om ett beslut om särskilt boende inom
äldreomsorgen inte kunde verkställas inom tre månader skulle det avslås.
Även inom omsorgen med funktionshindrade var detta praxis, allt för att
garantera rättssäkerheten för den enskilde. Eftersom LSS är en rättighetslag
har domstolarna inte godkänt kommunernas resursbrist som ett skäl för
avslag. Detta kan medföra att personer som uppfyller kraven för LSS också
beviljas dessa, oavsett om insatsen kan ges eller ej. Detta riskerar i sin tur i
förlängningen att urgröpa betydelsen av lagändringen som ger länsstyrelserna
rätt att vitesförelägga kommunerna.
Enligt rapporten från Länsstyrelsen i Västra Götaland finns det också
starka skäl att anta att det finns personer som har behov av insatser men som
ej fullföljer sin ansökan därför att vederbörande vid kontakt med kommunen
sanningsenligt får beskedet att verkställighet dröjer mycket lång tid.
Vänsterpartiet anser att de problem som rapporten pekar på är mycket
allvarliga och att åtgärder för att stärka den enskildes rättssäkerhet måste
utredas. Lagändringen om vitesföreläggande mot domstolstrots riskerar att
kringgås genom gynnande beslut där verkställighet dröjer orimligt länge. I
dag kan den enskilde vända sig till länsstyrelsen och klaga på att beslut ej
verkställs, varvid länsstyrelsen gör ett tillsynsärende. Detta utmynnar i ett
tillsynsbeslut, där kommunen kan kritiseras, men där ytterligare
sanktionsmöjligheter saknas.