1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en tydlig lagstiftning som reglerar utredningsförfarandet i
socialtjänsten.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om legitimering av socionomer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätt till medborgarvittne eller stödperson vid kontakt med
socialtjänsten samt vid rättsliga förhandlingar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta sociala förtroendenämnder.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta en social ansvarsnämnd.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillsätta en kommitté för att utveckla socialtjänsten.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rätten att byta socialsekreterare.
Inledning
I DN debatt den 26 januari 1999 under rubriken "Personalen skyddas -
inte klienterna" slog Socialstyrelsens generaldirektör Kerstin Wigzell
larm om: Vården för de svagaste inom socialtjänsten är inte säker. Det är
ett tänkvärt debattinlägg som Wigzell gör och som alla politiker med
ansvar för sociala frågor borde ha liggande på sina skrivbord som en
påminnelse om svagheterna och bristen på säkerhet i socialtjänsten.
Wigzell gör jämförelser mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten
och konstaterar bland annat att det finns ett stort intresse för
sjukvårdsfrågor,
medan det är en stor frånvaro av både politiskt engagemang och
professionalitet inom socialtjänsten.
Enligt Wigzell behövs det många förändringar innan vi får en socialtjänst
värd klienternas förtroende och respekt. Fortfarande efter 1 år och åtta
månader är situationen i stort oförändrad.
Ökat inflytande
Under de senaste årtiondena har utvecklingen inom hälso- och sjukvården
medfört stora positiva förändringar för patienterna. Deras ställning har
stärkts. De har fått ökat inflytande över sin egen behandling, rätt till
information och möjlighet till en förnyad medicinsk bedömning när det är
frågan om särskilt allvarliga sjukdomar. Patienten kan utan större
svårighet få ut de handlingar som berör honom/henne. Om patienten är
missnöjd med behandlingen eller informationen har patienten rätta att
klaga och kan då vända sig till landstingets patientnämnd.
Patientnämndens uppgift är att försöka reda ut orsaken till missnöjet och
se om det går att rätta till på något sätt. Patienten kan också vända sig till
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd om han/hon anser att någon som
tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen har gjort sig skyldig till fel eller
försummelse i sin yrkesutövning och vill att den personen skall tilldelas
disciplinär påföljd. För många arbetsuppgifter inom vården krävs dock
legitimation och rättssäkerheten inom vårdsektorn är hög.
Socialtjänstens arbetsuppgifter är att ge hjälp och stöd till människor som
av olika orsaker hamnat i en svår situation. Det kan vara ekonomiska
problem, missbruk, barn och ungdomar som utsätts för våld eller sexuella
övergrepp. Det kan också vara sjukdom som orsakar behov av sociala
samhällsinsatser. Socialtjänstens ingripande och insatser eller uteblivna
sådana påverkar många människors hela liv. Socialtjänsten har en makt i sitt
yrkesutövande som går utöver allt annat. Dess agerande och beslut kan hjälpa
eller totalt ödelägga en människas liv.
Under en lång tid har det funnits en återkommande kritik mot
socialtjänsten. Kritik som kommit från klienter, Socialstyrelsen, länsstyrelser,
enskilda socialsekreterare, lärare på Socialhögskolan, barn som varit
omhändertagna och anhöriga. Det har genom åren funnits så mycket kritik att
förtroendet för socialtjänsten allvarligt skadats. Det har handlat om dåliga
utredningar, bristande eller utebliven information, att människor upplevt total
maktlöshet inför socialtjänsten, rädsla för att söka hjälp eftersom man inte vet
om man kommer att bli hjälpt eller stjälpt. Skrämmande är att det hos många
människor växt fram ett hat mot den instans som skall stå för stöd och hjälp
till människor i en svår situation. Kritiken har olyckligt nog också skadat alla
de duktiga socialsekreterare och chefer som på ett seriöst sätt arbetar med sina
klienter. Dessutom påverkat detta på ett negativt sätt dem som arbetar för en
förändring inom socialtjänsten för att ge klienten och anhöriga inflytande och
möjlighet att påverka beslut och behandlingar.
Rättssäkerhet
När till exempel barn far illa i hemmet är det samhällets skyldighet att
ingripa. Givetvis måste ett sådant ingripande ske med stor försiktighet och
på ett rättssäkert sätt. Ett felaktigt ingripande kan skapa livslånga
konsekvenser och misstro gentemot socialtjänsten. Barnets, familjen och
de anhöriga och omgivningens tro på rättssamhället kan för alltid gå
förlorad. Som vi ser det får ett tvångsomhändertagande och placering i
jourhem endast ske när annan hjälp och stödåtgärder inte räcker till.
Vi har fått många signaler om socialtjänstutredningar som görs på ett
oacceptabelt sätt, där utredaren tar upp det som talar mot klienten och
utelämnar det som talar till klientens fördel. Socialtjänsten har en makt som i
många fall överstiger polisens maktbefogenheter. Det är därför viktigt att
socialtjänsten på samma sätt som polisen har en lagstiftning som reglerar hur
en utredning skall gå till och vad den skall innehålla. Det måste vara mycket
hög kvalitet på de utredningar som så drastiskt kan förändra människors hela
liv.
Vi är övertygade om att det har blivit en förbättring på det här området.
Allt fler kommuner har givit de berörda ett inflytande genom att de infört
familjerådslag som arbetsmetod och det är många inom socialtjänsten som
påbörjat ett förändringsarbete genom att ta vara på de resurser som finns hos
familj och släkt i stället för att bara fokusera på bristerna. Men det räcker
inte,
ingen skall behöva drabbas av en dålig utredning - vi fortsätter att kräva en
lagstiftning som reglerar utredningsförfarandet inom socialtjänsten.
Legitimering av socionomer
Socionomer utför ett viktigt och ansvarsfullt arbete och handhar många
gånger ärenden som kräver specialkompetens. Det behövs en legitimation
som visar att de är kompetenta för det arbetet.
Socionomutbildningen är 3,5 år lång med både teoriavsnitt samt praktik
med varierande längd beroende på utbildningsort. Efter utbildningen kan hon
eller han få utföra vilket socialt arbete som helst som anställningen gäller.
Som det är idag arbetar många nyutexaminerade socionomer i unga år med
svåra och uppslitande familjedramer som vardag. I en del kommuner arbetar
de även utan handledning. Vi menar inte att det alltid är svårt att vara en ung
socialsekreterare, men vi vill framhålla tyngden i dessa ärenden och deras
handläggning.
Ett sätt att komma tillrätta med svårigheterna, höja kvaliteten och skapa ett
större förtroende för socialsekreterarna är att införa en socionomlegitimation.
Det säkerställer att den som arbetar med mycket svåra ärenden har en
grundläggande utbildning och erfarenhet av socialt arbete. Det är av yttersta
vikt för både klientens tillit och rättssäkerhet i kontakten med socialtjänsten,
men också för den enskilde handläggaren att uppleva säkerhet i sin
yrkesutövning. Då de handhar en myndighetsutövning är också en
legitimation ett kvalitetsinstitut för de ansvariga politikerna.
Akademikerförbundet SSR har inrättat ett system för auktorisation, öppet
för samtliga socionomer oberoende av facklig tillhörighet att söka. Det
bygger på tanken om behov av någon form av garanti för att socionomer ska
ha formell eller teoretisk kompetens, praktisk erfarenhet och lämplighet för
arbetet i direkt patient- eller klientarbete. Detta är däremot inte tillräckligt
enligt Miljöpartiets mening utan det behövs en statlig legitimering.
Det är inte Miljöpartiets uppgift att utforma kraven för en sådan
legitimation men vi vill att regeringen återkommer med förslag angående
detta.
Medborgarvittne/stödperson
Den som kallas till ett sammanträde hos en socialförvaltning och ställs
inför en grupp socialtjänstemän känner sig många gånger liten, svag och
utlämnad. Många har tydligt uttryckt känslan av underläge. Därför måste
den som är kallad till ett sammanträde hos socialförvaltningen, länsrätt
eller kammarrätt alltid ha rätt att förutom advokat ha stöd av ett
medborgarvittne eller annan stödperson.
I en fråga till socialministern om han avser att verka för allas rätt till
stödperson/medborgarvittne vid kontakten med socialtjänsten samt vid
rättsliga förhandlingar blir svaret från socialministern att det idag inte finns
lagbestämmelser som hindrar en person att ha en stödperson närvarande vid
möten hos socialtjänsten eller när ett ärende behandlas av socialtjänsten under
förutsättning att samtalet handlar enbart om klienten. Socialministern nämner
också klientens möjligheter till offentligt biträde.
I Miljöpartiet anser vi att en klient det skall ha rätt till ett medborgarvittne
eller stödperson, det måste tydligt framgå av lagstiftningen. Idag förekommer
det att den som kallats till en förhandling önskar en stödperson/medborgar-
vittne men stödpersonen avvisas för att socialtjänsten begär lyckta dörrar. Det
är olyckligt om samhället förvägrar den som behöver en stödperson en sådan
möjlighet. Det skapar otvivelaktigt frågor om vem de lyckta dörrarna skall
skydda.
Social förtroendenämnd
För många är mötet med socialtjänsten svårt. Här precis som på många
andra områden i samhället kan det uppstå problem i kontakten mellan den
enskilde och tjänstemannen. Det är inte ovanligt att den som söker hjälp
eller blir kallad till socialtjänsten känner sig kränkt och/eller utelämnad.
Många gånger upplever den som söker hjälp att denne har fått ett dåligt
bemötande. De kan vara missnöjda dels med den hjälp de får och vad som
erbjuds, dels att de anser att något utelämnats. Det kan till exempel
uppstått en allvarlig konflikt vid ett omhändertagande av barn.
Inom vården har det länge funnits förtroendenämnder, numera
patientnämnder. Vi anser att det även behövs liknande nämnder när det gäller
socialtjänstfrågor. Det är ett allvarligt fel när socialtjänstemännen måste låsa
in sig av rädsla för sina klienter och klienterna många gånger upplever
socialtjänsten som ett hot i stället för en möjlighet till hjälp. Om den som
söker stöd och hjälp hos socialtjänsten eller blivit föremål för socialtjänstens
ingripande och är missnöjd med behandlingen eller informationen skall han
eller hon ha rätt att klaga. Det måste vara enkelt att framföra sina klagomål
och att inhämta information för den som söker hjälp och för den som blivit
föremål för ett ingripande.
Det kan även vara så att den som skall besöka socialkontoret vill informera
sig om ett ärendes gång och om sina rättigheter före besöket. De hjälpsökande
eller de som av någon annan anledning har en kontakt med socialtjänsten har
idag ingen instans dit de enkelt kan vända sig för att få information om sina
rättigheter eller för att framföra sina klagomål. Det saknas en säkerhetsventil
i
det sociala systemet. Vi är övertygade om att det behövs en nämnd som kan
förbättra kontakten/förhållandet mellan de hjälpsökande/klienten och
personalen inom socialtjänsten. En social förtroendenämnd skulle med all
säkerhet fungera som en viktig säkerhetsventil. Den skulle i många fall också
underlätta för tjänstemännen vid socialkontoren, samt ge de berörda
möjligheten att bli hörda på ett mycket bättre sätt än idag. Vi föreslår att
riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett
förslag om att inrätta sociala förtroendenämnder.
Ansvarsnämnd
Inom det sociala området behövs det i likhet med inom Hälso- och
sjukvården även en ansvarsnämnd, dit den som anser att någon inom
socialtjänsten har gjort sig skyldig till fel eller försummelse i sin
yrkesutövning kan vända sig med sin anmälan. Vi anser att det skall
inrättas en social ansvarsnämnd.
Kommitté för att utveckla socialtjänsten
Det behövs omfattande förändringar för att utveckla socialtjänsten, så att
kvaliteten förbättras och inflytandet ökar för alla som berörs av
socialtjänstens tjänsteutövning. Vi föreslår att regeringen snarast tillsätter
en tvärpolitisk kommitté med uppdrag att utveckla socialtjänsten.
Rätt att byta socialsekreterare
En förtroendeingivande kontakt mellan socialsekreterare och de som är
föremål för socialtjänstens ingripande eller i behov av socialtjänstens stöd
och hjälp är nödvändig för att resultatet av en insats skall bli godtagbart
för alla parter. Det skall därför vara en rättighet att få byta
socialsekreterare för den som inte känner förtroende för den
socialsekreterare som man tilldelats.