Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att församling
även i fortsättningen bör vara basenhet i folkbokföringen.
Motiv för mitt förslag
En statlig enmansutredare har föreslagit att kommunerna från
och med den 1 januari 2001 skall utgöra så kallad basenhet
för folkbokföringen och således ersätta
församlingarna/socknarna som sedan århundraden (350 år)
fungerat som grundval för Sveriges internationellt sett unika
folkbokföring.
Jag kan inte finna att det finns bärande skäl för att göra denna klåfingriga
förändring som tyder på bristande respekt för vår historia och som även skulle
bryta ett intressant statistiskt samband bakåt i tiden.
Utredaren har under sitt arbete genom enkäter tillfrågat olika instanser och
myndigheter och därvid fått många negativa reaktioner på sitt utkast men
därefter inte tagit nödigt intryck av detta. Till de negativa hör RÄ, RFV, SCB
m.fl. Dessa remissinstanser framhåller ofta att man inte i utredningen har
kunnat visa på att det är bättre med kommun som basenhet i folkbokföringen.
Man påpekar i flera svar att det av olika skäl behövs geografiska enheter som
är mindre än kommunerna. Särskilt anmärkningsvärt finner man det vara att
man inte analyserat konsekvenserna av att man med ett penndrag byter ut ett
350-årigt internationellt uppmärksammat system.
Utredningens enda "motivering" är att den med sitt förslag skiljer
folkbokföringen från Svenska kyrkans indelning. Argumentet torde helt sakna
tyngd bl.a. eftersom motsvarande indelning fram till 1952 på landsbygden
tillika var borgerliga kommuner.
Att man försvårar för framtida jämförande samhällsforskning har tydligen
fått väga lätt. Mot den angivna bakgrunden finner jag det angeläget att
förslaget om en enligt utredaren ändrad basindelning för folkbokföringen inte
görs till ett framtida regeringsförslag. I stället bör man även i framtiden
kunna
utgå från den för framför allt vår landsbygd så viktiga församlings/socken-
indelningen.