Motion till riksdagen
2000/01:Sk826
av Pehrson, Johan (fp)

Skatteförvaltningen och tullen


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattetillägg för momsfel.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tullförvaltningen.
Skatteförvaltningen
För att rättvisa skall råda är det viktigt att de skatter som
finns i görligaste mån betalas på ett korrekt sätt. Denna
uppgift vilar tungt på Riksskatteverket (RSV) och de tio
regionala skattemyndigheterna. Det är hur väl de utför sitt
arbete i förhållande till sina givna resurser som avgör om det
ur likabehandlingssynpunkt råder skatterättvisa i Sverige. Det
finns tyvärr allvarliga uppgifter om att effektiviteten och
rättvisan inte är vad man kan önska. Enligt RSV:s egen
årsredovisning har den så kallade produktivitetsutvecklingen
för hela beskattnings-, uppbörds- och indrivningskedjan
bromsats upp. Detta måste tas på allvar. Många av de senaste
årens besparingar inom statsförvaltningen har motiverats av
att ny teknik har utvecklat produktiviteten. Datoriseringen har
sparat många skattekronor åt medborgarna. Frågan är om det
dock inte gått för långt inom skattemyndigheterna.
Regeringens ökade anslag kommer näppeligen räcka till. I
flera regioner och på många skattekontor har effekterna av
ålagda besparingskrav sannolikt gått ut över kvalitén i
verksamheten. Den omfattande och snabba datoriseringen hos
skattemyndigheterna var sannolikt inte så bra förberedd som
man kanske kunde önskat. Av RSV:s årsredovisning framgår
dessutom att t ex kontrollverksamhetens omfattning sjunker
stadigt sedan 1996.
Det måste löna sig att vara
hederlig
Varje år går staten och kommunerna till följd av den
bristande effektiviteten hos skattemyndigheterna miste om
stora skatteintäkter. Det så kallade skattefelet brukar ibland
uppskattas till omkring 90 miljarder kronor per år. Det
motsvarar fem procent av BNP eller nio procent av den totala
skatteuppbörden. Lägger man därtill avancerad ekonomisk
brottslighet till följd av brist på resurser för kontroll gäller det
sannolikt ännu högre belopp.
Det handlar inte bara om att i princip få in mer skattepengar i enlighet med
gällande lag, utan det handlar lika mycket om att hederliga medborgare skall
skyddas mot att andra skor sig på hans eller hennes bekostnad, om att försvara
en sund marknadsekonomi och rättvisa villkor för småföretagare och om att
upprätthålla ursprungliga normer och ambitioner i välfärdspolitiken. I ett
liberalt samhälle skall människor som arbetar, eller driver företag, och betalar
skatt känna sig förvissade om att de behandlas på lika villkor som andra. De
måste känna sig förvissade om att skatterna de betalar hamnar rätt.
Det är allmänt känt att svartjobb inom sektorer som hantverk och
hushållsarbete är vanligt förekommande. Det rör sig dels om småföretagare
och hantverkare som byter tjänster med varandra, dels om privatpersoner som
medvetet köper tjänster "utan kvitto", som t. ex. bilreparationer eller
städning.
I vissa fall köper människor "svart" utan att veta om det t.ex. hos frisören, på
restaurangen eller i taxin.
Det skall vara lätt att göra rätt är en god devis. Det gäller både ur
konkurrenssynpunkt och ur mer praktisk administrativ sådan. För
småföretagare i tjänstebranscher som riktar sig främst till privatpersoner
restauranger, taxi, snickerifirmor etc - är det svårt att vara ärlig om
konkurrenterna pressar sina priser genom att t ex anlita svart arbetskraft,
fiffla
med taxametern eller avstå från att redovisa alla inkomster. Självfallet spelar
reglerna i skatte- och bidragssystemen en stor roll för människors benägenhet
att handla rätt och riktigt. Det är t. ex. uppenbart att skattereglerna för
hushållstjänster upplevs som helt orimliga av de flesta. Tröskeln för att köpa
tjänsterna svart blir därför låg.
Vår politik - skattelättnader för hushållstjänster, slopad förtida moms,
sänkta arbetsgivaravgifter i den privata tjänstesektorn - innebär viktiga steg
mot ett skattesystem där ett hederligt beteende lönar sig bättre. Våra förslag
om att minska och förenkla regler som rör företagandet minskar också
riskerna för missförstånd om vad som faktiskt gäller. Vi anslår i vårt
budgetförslag 50 miljoner kronor mer än regeringen för nästkommande
budgetår. Detta för att underlätta för ökad produktivitet i hela
beskattningskedjan hos våra skattemyndigheter.
Skattetillägg för momsfel
Skattetilläggen för fel i momsredovisningen bör slopas. Vi
anser att det är mycket stötande och i strid med det allmänna
rättsmedvetandet att en skattskyldig kan påföras skattetillägg
även i de fall staten inte förlorar pengar eller förlusten är
försumbar. Skattetillägg måste stå i rimlig proportion till
statens förlust. Vi föreslår att skattetillägget slopas i de fall
periodiseringsfelet inte varit till statens nackdel eller rör ett
försumbart belopp. Att en mildring skett av de höga
avgifterna är ett steg i rätt riktning men är inte tillräckligt.
Skattetilläggen i övrigt
Det är inte lätt att göra rätt idag. Därför upplever många
enskilda och företagare de närmare 100 000 besluten om
skattetillägg per år som orättvisa. En del har lämnat fel
uppgifter när de deklarerat. Andra har skönstaxerats.
Skattetilläggen tas ut med 40 procent på undanhållen
inkomstskatt (och 20 procent på moms). Det krävs inget som
helst uppsåt för fusk utan det står skattemyndigheten fritt att
påföra ett skattetillägg. Den utvidgade användningen av
skattetillägg och förseningsavgifter utan något traditionellt
processinslag kan anses strida mot Europakonventionen om
mänskliga rättigheter. Folkpartiet har under flera år krävt att
rättsläget på detta område snarast måste klarläggas och ser
fram emot betänkandet från den nuvarande utredningen.
Tullförvaltningen
Sedan 1997 har Tullverket antagit ett antal mål för sin
verksamhet som visar på en ökad vilja till förändring av
tidigare regler och som pekar mot en större förståelse för
näringslivets krav på färre och enklare regler. I Tullverkets
verksamhetsidé anges att man ständigt ska förbättra
tullrutinerna för att nå största möjliga samhällsnytta och
stärka svensk konkurrenskraft. Tullverket vill i det nationella
och internationella samarbetet vara känt för sitt nytänkande,
förenklingsarbete och arbetsmetodutveckling. Folkpartiet
anser detta vara en bra målsättning. Tullverkets nya
organisation innebär att Tullverket har förändrats till att vara
en enda myndighet med sex regionala operativa enheter
under ett centralt huvudkontor. Tullverkets nya organisation
delar in verksamheten i två huvudsakliga delar, eller
processer som det numera heter, nämligen gränsskydd och
effektiv handel. Den nya organisationen har sannolikt bättre
chans att möta kravet om nationell likabehandling.
Harmoniseringen av svenska tullbestämmelser med EU:s bestämmelser har
gjort lagstiftningen mer komplex vilket varit negativt för både tullen och
näringslivet. Tullprocedurerna bör förenklas så att småföretag normalt kan
klara sin tullhantering på egen hand. Sverige bör i avvaktan på en förenkling
av EU:s regler undvika att gå längre i sin anpassning av svenska regler än vad
EG-rätten kräver.
EU:s tullregler är en ramlagstiftning som har ett tolkningsutrymme som
Tullverket bör identifiera och ta till vara för förenklingar. Vissa begräns-
ningar och krav som för närvarande tillämpas i Sverige har inte alltid direkt
stöd i EU:s regler utan tycks ha uppkommit när tullen tolkat och omformat
EU:s regler till nationella regler. Det är viktigt att tullens målsättning om
förenkling verkligen får genomslag. Tyvärr innebar Tullagsutredningens
direktiv att centrala delar av regelverket lämnades utanför. Tullen bör därför
göra en fullständig genomgång av tullordningen och anpassa tillämpningen
mer företagstillvänt. En möjlighet till periodiska tulldeklarationer bör
införas.
Genom sådana sänks kostnaderna för både myndigheter och företag utan att
uppbörden och kontrollen försämras. Många företag har avancerade data-
system som kan användas för behandling och sammanräkning av tulluppgifter
vilket också ger tullen goda möjligheter till effektiv efterhandskontroll. Om
dessutom alla avgifter vid förtullningen redovisas och betalas via
skattekontosystemet förenklas administrationen ytterligare. Slutligen bör
enligt vår mening en långtgående delegering till företagen av tullklareringen
(självförtullning) vara möjlig inom ramen för EU:s regelverk. Självförtullning
kombinerad med en periodisk deklarationsprocedur skapar förutsättningar för
ett system med företagsinterna lösningar för tullklarering. Detaljerna för ett
sådant system bör utarbetas i samarbete med näringslivet. Folkpartiet föreslår
ett ökat anslag till Tullverket med 25 miljoner kronor för att möta kraven från
omvärlden.
Tulltilläggen
Tulltilläggen läggs på företag på ett sätt som inte står i rimlig
proportion till den förseelse det rör sig om. Tulldeklarationer
upprättas under tidspress och felen görs nästan uteslutande
utan uppsåt. Inlämningsfristen är dessutom kort, endast nio
dagar. Vi föreslår därför att sanktionen avskaffas den 1
januari 2001.

Stockholm den 5 oktober 2000
Johan Pehrson (fp)
Karin Pilsäter (fp)