Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattetillägg för momsfel.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullförvaltningen.
Skatteförvaltningen
För att rättvisa skall råda är det viktigt att de skatter som finns i görligaste mån betalas på ett korrekt sätt. Denna uppgift vilar tungt på Riksskatteverket (RSV) och de tio regionala skattemyndigheterna. Det är hur väl de utför sitt arbete i förhållande till sina givna resurser som avgör om det ur likabehandlingssynpunkt råder skatterättvisa i Sverige. Det finns tyvärr allvarliga uppgifter om att effektiviteten och rättvisan inte är vad man kan önska. Enligt RSV:s egen årsredovisning har den så kallade produktivitetsutvecklingen för hela beskattnings-, uppbörds- och indrivningskedjan bromsats upp. Detta måste tas på allvar. Många av de senaste årens besparingar inom statsförvaltningen har motiverats av att ny teknik har utvecklat produktiviteten. Datoriseringen har sparat många skattekronor åt medborgarna. Frågan är om det dock inte gått för långt inom skattemyndigheterna. Regeringens ökade anslag kommer näppeligen räcka till. I flera regioner och på många skattekontor har effekterna av ålagda besparingskrav sannolikt gått ut över kvalitén i verksamheten. Den omfattande och snabba datoriseringen hos skattemyndigheterna var sannolikt inte så bra förberedd som man kanske kunde önskat. Av RSV:s årsredovisning framgår dessutom att t ex kontrollverksamhetens omfattning sjunker stadigt sedan 1996.
Det måste löna sig att vara hederlig
Varje år går staten och kommunerna till följd av den bristande effektiviteten hos skattemyndigheterna miste om stora skatteintäkter. Det så kallade skattefelet brukar ibland uppskattas till omkring 90 miljarder kronor per år. Det motsvarar fem procent av BNP eller nio procent av den totala skatteuppbörden. Lägger man därtill avancerad ekonomisk brottslighet till följd av brist på resurser för kontroll gäller det sannolikt ännu högre belopp.
Det handlar inte bara om att i princip få in mer skattepengar i enlighet med gällande lag, utan det handlar lika mycket om att hederliga medborgare skall skyddas mot att andra skor sig på hans eller hennes bekostnad, om att försvara en sund marknadsekonomi och rättvisa villkor för småföretagare och om att upprätthålla ursprungliga normer och ambitioner i välfärdspolitiken. I ett liberalt samhälle skall människor som arbetar, eller driver företag, och betalar skatt känna sig förvissade om att de behandlas på lika villkor som andra. De måste känna sig förvissade om att skatterna de betalar hamnar rätt.
Det är allmänt känt att svartjobb inom sektorer som hantverk och hushållsarbete är vanligt förekommande. Det rör sig dels om småföretagare och hantverkare som byter tjänster med varandra, dels om privatpersoner som medvetet köper tjänster "utan kvitto", som t. ex. bilreparationer eller städning. I vissa fall köper människor "svart" utan att veta om det t.ex. hos frisören, på restaurangen eller i taxin.
Det skall vara lätt att göra rätt är en god devis. Det gäller både ur konkurrenssynpunkt och ur mer praktisk administrativ sådan. För småföretagare i tjänstebranscher som riktar sig främst till privatpersoner restauranger, taxi, snickerifirmor etc - är det svårt att vara ärlig om konkurrenterna pressar sina priser genom att t ex anlita svart arbetskraft, fiffla med taxametern eller avstå från att redovisa alla inkomster. Självfallet spelar reglerna i skatte- och bidragssystemen en stor roll för människors benägenhet att handla rätt och riktigt. Det är t. ex. uppenbart att skattereglerna för hushållstjänster upplevs som helt orimliga av de flesta. Tröskeln för att köpa tjänsterna svart blir därför låg.
Vår politik - skattelättnader för hushållstjänster, slopad förtida moms, sänkta arbetsgivaravgifter i den privata tjänstesektorn - innebär viktiga steg mot ett skattesystem där ett hederligt beteende lönar sig bättre. Våra förslag om att minska och förenkla regler som rör företagandet minskar också riskerna för missförstånd om vad som faktiskt gäller. Vi anslår i vårt budgetförslag 50 miljoner kronor mer än regeringen för nästkommande budgetår. Detta för att underlätta för ökad produktivitet i hela beskattningskedjan hos våra skattemyndigheter.
Skattetillägg för momsfel
Skattetilläggen för fel i momsredovisningen bör slopas. Vi anser att det är mycket stötande och i strid med det allmänna rättsmedvetandet att en skattskyldig kan påföras skattetillägg även i de fall staten inte förlorar pengar eller förlusten är försumbar. Skattetillägg måste stå i rimlig proportion till statens förlust. Vi föreslår att skattetillägget slopas i de fall periodiseringsfelet inte varit till statens nackdel eller rör ett försumbart belopp. Att en mildring skett av de höga avgifterna är ett steg i rätt riktning men är inte tillräckligt.
Skattetilläggen i övrigt
Det är inte lätt att göra rätt idag. Därför upplever många enskilda och företagare de närmare 100 000 besluten om skattetillägg per år som orättvisa. En del har lämnat fel uppgifter när de deklarerat. Andra har skönstaxerats. Skattetilläggen tas ut med 40 procent på undanhållen inkomstskatt (och 20 procent på moms). Det krävs inget som helst uppsåt för fusk utan det står skattemyndigheten fritt att påföra ett skattetillägg. Den utvidgade användningen av skattetillägg och förseningsavgifter utan något traditionellt processinslag kan anses strida mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Folkpartiet har under flera år krävt att rättsläget på detta område snarast måste klarläggas och ser fram emot betänkandet från den nuvarande utredningen.
Tullförvaltningen
Sedan 1997 har Tullverket antagit ett antal mål för sin verksamhet som visar på en ökad vilja till förändring av tidigare regler och som pekar mot en större förståelse för näringslivets krav på färre och enklare regler. I Tullverkets verksamhetsidé anges att man ständigt ska förbättra tullrutinerna för att nå största möjliga samhällsnytta och stärka svensk konkurrenskraft. Tullverket vill i det nationella och internationella samarbetet vara känt för sitt nytänkande, förenklingsarbete och arbetsmetodutveckling. Folkpartiet anser detta vara en bra målsättning. Tullverkets nya organisation innebär att Tullverket har förändrats till att vara en enda myndighet med sex regionala operativa enheter under ett centralt huvudkontor. Tullverkets nya organisation delar in verksamheten i två huvudsakliga delar, eller processer som det numera heter, nämligen gränsskydd och effektiv handel. Den nya organisationen har sannolikt bättre chans att möta kravet om nationell likabehandling.
Harmoniseringen av svenska tullbestämmelser med EU:s bestämmelser har gjort lagstiftningen mer komplex vilket varit negativt för både tullen och näringslivet. Tullprocedurerna bör förenklas så att småföretag normalt kan klara sin tullhantering på egen hand. Sverige bör i avvaktan på en förenkling av EU:s regler undvika att gå längre i sin anpassning av svenska regler än vad EG-rätten kräver.
EU:s tullregler är en ramlagstiftning som har ett tolkningsutrymme som Tullverket bör identifiera och ta till vara för förenklingar. Vissa begräns- ningar och krav som för närvarande tillämpas i Sverige har inte alltid direkt stöd i EU:s regler utan tycks ha uppkommit när tullen tolkat och omformat EU:s regler till nationella regler. Det är viktigt att tullens målsättning om förenkling verkligen får genomslag. Tyvärr innebar Tullagsutredningens direktiv att centrala delar av regelverket lämnades utanför. Tullen bör därför göra en fullständig genomgång av tullordningen och anpassa tillämpningen mer företagstillvänt. En möjlighet till periodiska tulldeklarationer bör införas. Genom sådana sänks kostnaderna för både myndigheter och företag utan att uppbörden och kontrollen försämras. Många företag har avancerade data- system som kan användas för behandling och sammanräkning av tulluppgifter vilket också ger tullen goda möjligheter till effektiv efterhandskontroll. Om dessutom alla avgifter vid förtullningen redovisas och betalas via skattekontosystemet förenklas administrationen ytterligare. Slutligen bör enligt vår mening en långtgående delegering till företagen av tullklareringen (självförtullning) vara möjlig inom ramen för EU:s regelverk. Självförtullning kombinerad med en periodisk deklarationsprocedur skapar förutsättningar för ett system med företagsinterna lösningar för tullklarering. Detaljerna för ett sådant system bör utarbetas i samarbete med näringslivet. Folkpartiet föreslår ett ökat anslag till Tullverket med 25 miljoner kronor för att möta kraven från omvärlden.
Tulltilläggen
Tulltilläggen läggs på företag på ett sätt som inte står i rimlig proportion till den förseelse det rör sig om. Tulldeklarationer upprättas under tidspress och felen görs nästan uteslutande utan uppsåt. Inlämningsfristen är dessutom kort, endast nio dagar. Vi föreslår därför att sanktionen avskaffas den 1 januari 2001.
Stockholm den 5 oktober 2000
Johan Pehrson (fp)
Karin Pilsäter (fp)