Motion till riksdagen
2000/01:Sk823
av Silfverstrand, Bengt (s)

Skattekontrollen


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att situationen på skattekontrollens område noga bör följas.
Motivering
Skatt efter bärkraft är en viktig princip för skattepolitiken och
lika viktigt är att skattemyndigheterna på olika nivåer har
erforderlig kompetens och resurser för att tillse att skatter i
praktiken också tas ut efter bärkraft och att diskriminering
inte sker beroende på vilken kategori av skattebetalare man
tillhör eller var man bor i landet.
Anslagsutvecklingen under nittiotalet har för skatteförvaltningens del
inneburit besparingar för perioden 1992 till 1997 i storleksordningen 450
miljoner kronor varav direkta neddragningar av anslagsramen uppgår till
knappt 390 miljoner kronor. En ständigt pågående rationalisering och
effektivisering av verksamheten har möjliggjort allt bättre resultat i
verksamheten fram till och med verksamhetsåret 1996. Därefter har
besparingarna inte kunnat mötas, utan vissa verksamheter har prioriterats på
bekostnad av annan verksamhet.
Den samlade kontrollverksamheten inom beskattningsområdet fortsätter att
minska i omfattning. Planmässig revision och eko- och skattebrottsrevision
har hållits på samma nivå som 1997 medan resterande ca 65 procent av
revisionsverksamheten, dvs den som i huvudsak bedrivs vid de lokala
skattekontoren, fortsätter att minska kraftigt. Införandet av skattekontot har
tagit i anspråk resurser för extraordinära arbetsinsatser av service- och
grundhanteringskaraktär vilket påverkat insatserna inom beskattningsområdet
i övrigt. Skrivbordsgranskningen avseende årlig taxering samt omprövning
totalt sett antalsmässigt uppnådde samma nivå som 1997. Antalet
omprövningar har ökat medan antalet ändringar avseende de mest
svårgranskade deklarationerna minskat. Kontrollverksamheten avseende
mindre och medelstora företag har påtagligt försämrats.
Utbyggnaden av skattebrottsenheterna, där rekrytering till stor del skett
internt, kommer att påverka resultaten inom kontrollområdet.
Internrekryteringen har skett från personalgrupper med kompetens inom
kontrollområdet. Denna kompetens kan inte ersättas på kort sikt. Därtill
kommer att verksamheten är utsatt för hård konkurrens från den privata
sektorn. En fortsatt avgång inom kretsen skatterevisorer och andra
kvalificerade handläggare kan därför förutses. Det kan därför förutses att
revisionsverksamhetens resultat p g a förlorad svårersättlig kompetens
kommer att sjunka.
De enskilda skattemyndigheterna har ansvar för balans i den egna
ekonomin. Aviserad lönenivåhöjning måste finansieras. Att döma av
föreliggande regionvisa prognoser kommer flera skattemyndigheter att
behöva avveckla personal. Personalstyrkan hos SKM har redan, sedan 1994,
minskat med 1 800 personer eller 16 %.
Revision har en beräknad intäkt per insatt krona i direkt
kontrollverksamhet (I/K) på tio, d v s varje insatt krona ger tio kronor
tillbaka
i skatteinkomster för stat och kommun. Det är inte alltid man når dit, men på
lokalkontorsnivå får man oftast in alla pengarna som höjningen ger. Antalet
avslutade revisioner anses vara av stor betydelse för att uppnå preventiv
effekt. Det torde vara en gemensam uppfattning för RRV, Riksdagens
revisorer och skatteförvaltningen att den preventiva effekten av
kontrollverksamheten är viktigare än den beloppsmässiga.
1999 var det lättare än någonsin för skattebetalarna i Göteborg att få
igenom sina avdrag. Att taket då var ovanligt högt berodde på att
skattekontoret använde sig av datorer som endast reagerar på avdrag över en
viss summa. Att myndigheten i Göteborg drabbats av stora
personalnedskärningar har också påverkat resultatet. Långt ifrån varenda
deklaration kan kontrolleras under senare år.
I större städer är arbetskraften rörligare och avdragen ofta fler och större.
Personalstyrkan är däremot beräknad efter antalet deklarationer, inte efter hur
komplicerade de är. Det betyder att taken i större kommuner blir högre än i
mindre kommuner. Generellt sett har alla skattebetalare bosatta i större
kommuner, och alldeles särskilt de som bor i de tre största städerna, lättare
att
få igenom sina avdrag jämfört med dem som är bosatta på mindre orter.
Denna utveckling på skatterevisionens område ger anledning till allvarlig
oro, då den i realiteten innebär att skattebetalarna inte behandlas lika. En
skattekontroll som uppvisar så allvarliga brister leder till rättsförluster för
enskilda skattebetalare vilket är oacceptabelt.
Vid behandling av motion Sk813 vid förra årets riksmöte skriver
skatteutskottet bl a att man i likhet med motionärerna tagit fasta på signaler
om att "kontrollverksamheten inte har kunnat upprätthållas till följd av att
besparingar och personalindragningar inte i tillräcklig omfattning har
kunnat mötas med rationaliseringar och effektiviseringar". Utskottet
konstaterar vidare att riksdagen efter utskottets hemställan uttalat "att
regeringen bör göra en grundlig analys av bl.a. skatteförvaltningens
långsiktiga resursbehov och kontrollverksamhetens avvägning. Regeringen
har aviserat sin avsikt att återkomma i frågan i årets vårproposition."
I 2000 års ekonomiska vårproposition föreslogs också att
skatteförvaltningen från och med 2001 skulle få ett varaktigt tillskott om 125
miljoner kronor.
Detta reurstillskott innebär naturligtvis en inte oväsentlig förstärkning av
skatteförvaltningens verksamhet. Mot bakgrund av de indragningar av medel
som skett under 90-talet och de faktiska behov som föreligger, framstår dock
de nu tillförda resurserna som klart otillräckliga. Situationen betecknas hos
flera skattemyndigheter, särskilt i större kommuner och i storstadsområdena,
fortfarande som ytterst prekär.
Mot denna bakgrund bör situationen på skattekontrollens område noga
följas med beaktande av i motionen berörda förhållanden.

Stockholm den 28 september 2000
Bengt Silfverstrand (s)
Anders Karlsson (s)