Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket,
skattemyndigheterna och Tullverket. Även detta år gör
Kristdemokraterna bedömningen att dessa områden bör
tilldelas större resurser än vad regeringen föreslår i sitt
budgetförslag. Satsningar på detta område har visat sig vara
en effektiv investering. Vi är övertygade om att staten
fortfarande får tillbaka flera gånger mer än vad som satsas på
att motverka ekonomisk brottslighet.
Behovet av samverkan mellan skattemyndigheterna och Tullverket har
ökat och det är viktigt att denna samverkan fortsätter att utvecklas.
Förtroendet för beskattningsmyndigheterna är viktigt om moralen skall
uppehållas eller förbättras. Genom satsningar på information och kunskap till
ungdomar så ökar också förståelsen för vårt system. I många länder, USA
t.ex., är moralen förhållandevis hög gentemot skattesystemet. Detta kan bero
dels på låga skatter och dels på kraftiga disciplinära åtgärder vid skattebrott.
Bestraffning är inget självändamål, men påbyggnad av förtroendet måste vara
betydligt mer angeläget.
Bouppteckningsverksamheten kommer efter regeringsbeslut att flyttas
över till Skattemyndigheterna från domstolsväsendet. Detta skall ge enklare
och effektivare handläggning. Förändringen skall ske den 1 juli 2001.
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade resurser till skatteförvaltningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om samverkan när det gäller gränskontrollen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om gränskontrollen i övrigt.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förbättrad kontroll vid våra internationella flygplatser.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade resurser till tullen.
6. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning enligt
uppställning:
7.
Tabell 1: (Anslag, tusental
kronor Regeringens förslag
Anslagsförändring )
Skatteförvaltningens
organisation och uppgift
Tio regionala myndigheter ersätter de länsvisa myndigheterna
sedan förra årets början, men den lokala
kontorsorganisationen kommer i princip inte att förändras.
Skattekontor finns idag på sammanlagt 110 orter.
Skatteförvaltningen har i likhet med många andra
förvaltningar även rationaliserat sin verksamhet. Glädjande
nog har detta fått effekt och resultatet har inte uteblivit.
Under 2000 har det dessutom nyanställts flera medarbetare
runt om i landet. Det är vidare angeläget att helhetssynen på
kontroll, service och information till allmänhet och företag
fortsätter att utvecklas, liksom den internationella samverkan
på skatteområdet.
Sverige har behov av ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och
folkbokföringsväsende. Det är av grundläggande betydelse såväl från
statsfinansiell som samhällsekonomisk synpunkt. Beskattningssystemet
bygger på kontrolluppgifter och uppgifter lämnade i självdeklarationen.
Uppgiftsskyldighet och att kontrollen av den fullgörs är basen för en effektiv
och likformig beskattning. Även om kravet på redovisning av samtliga
inkomster kvarstår, kan vi inte säga att skattebasen är vad den borde vara.
Många skattepliktiga inkomster och kapitalvinster undgår beskattning i
Sverige.
Skattekontroll
Det är inte förenligt med ett samhällsansvar att undanhålla
det som är grunden för den välfärd vi har i Sverige. Man kan
ha synpunkter på om det är rätt procentsats på skatterna. Men
om besluten är tagna avseende beskattningen borde den
svarta sektorn motarbetas och om möjligt minskas. Det är
stora belopp som staten går miste om. Riksskatteverkets
beräkningar visar på en storleksordning på 20 till 40
miljarder.
Kristdemokraterna anser ur flera aspekter att den svarta sektorn är helt
oacceptabel. Svartarbete har det onda med sig att den ekonomiska trygghet
vid sjukdom eller ålderdom som andra som förvärvsarbetar har, saknas. Det
gemensamma, främst kommunerna, går miste om stora skatteintäkter då den
svarta marknaden enligt undersökningar omsätter omkring 70 miljarder. Sist
men inte minst snedvrids konkurrensen mellan företag och affärsmoralen
försämras på ett negativt sätt. Det är viktigt att skattemyndigheterna för att
komma åt skattefusk har effektiva kontrollmöjligheter som är avvägda mot en
rimlig rättssäkerhet.
I en rapport som Riksskatteverket överlämnade i anslutning till
årsredovisningen drar verket bland annat följande slutsatser:
- att kontrollverksamhetens preventiva effekt är betydande,
- att det totala skattefelet ligger i storleksordningen 80-90 miljarder kronor
per år,
- att det varit svårt att avdela tillräckligt kompetent personal för kontrollen
av de minsta företagen, och att vissa bedrägerier mot mervärdesskatte-
systemet inte har kunnat förhindras.
På senare tid har resurserna minskat även för
kontrollverksamheten, vilket regeringen själv medger är ett
trendbrott och kan tolkas så att det inte längre varit möjligt att
freda denna verksamhet mot neddragningar på grund av det
generella besparingskravet.
Det bör också påpekas att Riksskatteverket gör bedömningen att
medelsförbrukningen i framtiden kommer att öka år för år.
Även om regeringen satsar mer än förra året anser vi att detta inte är
tillräckligt. Varje investering i skattekontroll och därmed högre effektivitet
och service kommer att ge statskassan god avkastning på investerat kapital.
Mot bakgrund av detta föreslår Kristdemokraterna att ytterligare 70
miljoner kronor per år avsätts till skatteförvaltningen för förstärkt
skattekontroll. Det handlar dels om att öka beskattningseffektiviteten, det vill
säga förhållandet mellan rätt skatt och debiterad skatt, dels
uppbördseffektiviteten, det vill säga förhållandet mellan debiterad skatt och
faktisk skatt. Erfarenheten (t.ex. Riksdagens revisorers granskning av
satsningar på ökad skattekontroll) är att denna typ av satsningar kassamässigt
ger ca sex gånger så mycket tillbaka. De periodiserade effekterna till följd av
kontrollverksamheten är ofta flerfaldigt högre, men dessa totala belopp
kommer inte alltid in till statskassan det år felet upptäcks. Den s.k.
Lindbeckkommissionen (SOU 1993:16) räknade på sin tid med att de extra
skatteintäkter som en effektivare kontroll kunde ge upphov till på sikt uppgår
till minst 10 miljarder kronor per år. Kristdemokraterna räknar försiktigtvis
med att skatteintäkterna till följd av kontrollsatsningen endast ökar med 210
miljoner kronor det år förslaget genomförs.
Tullverkets organisation och
uppgift
Under innevarande år, den 1 juli 2000 har vi mötts av stor
förändring av alkoholimporten. Sverige har delvis följt de
regler som gäller i de flesta länder inom EU. Gränskontrollen
är inte mindre viktig för det. Tvärtom. Vissa varor är
fortfarande, och skall så förbli, belagda med tullavgift, medan
andra bara får föras in i landet i begränsade kvantiteter eller
är helt förbjudna antingen av folkhälsoskäl eller av
säkerhetsskäl. Det finns dock inga förutsättningar att
kontrollera all import, vilket innebär att varusmuggling är
vanligt förekommande. Inte minst har denna verksamhet varit
stor och risk finns att det fortsätter att växa utmed
Öresundskusten. Öresundsbron har försvårat tullens
verksamhet betydligt. Så även det kommande
Schengenavtalet. Här drabbas inte minst Arlanda flygplats
ganska hårt.
Tullverket har därför med anledning av inträdet i Europeiska unionen
ställts inför omfattande förändringar av sin verksamhet. Arbetsvolymen har
minskat kraftigt vad avser klarering och ett helt nytt regelverk har införts.
Samtidigt har nya uppgifter tillkommit. Som en följd av detta har verket
omorganiserats och personalstyrkan minskats.
I SOU 1998:18 beskrivs hur bra Tullverket klarat omställningen. Men
utredningen anser ändå att en mer systematisk ansats behövs i
gränskontrollarbetet och att det saknas en samsyn och samlad strategi mot
narkotikasmugglingen mellan de tre gränskontrollmyndigheterna. Därför bör
Tullverket, Kustbevakningen och polisen gemensamt få i uppdrag att se över
hur underrättelseverksamheten bättre kan samordnas så att man dels arbetar
mot en gemensam hotbild, dels använder varandras kompetens och
utrustning.
Vi delar slutsatsen i SOU 1998:18, att ansvaret och uppgifterna inom
gränskontrollen måste vara föremål för en flexibilitet och fördelas
pragmatiskt mellan de inblandade myndigheterna. Här finns en av
kärnpunkterna för en effektiviserad gränskontroll.
Från den 1 juli 1998 har tullen möjlighet att stoppa och kontrollera
transporter som misstänks innehålla punktskattebelagda varor. Man får även
möjlighet att kontrollera postförsändelser som misstänks innehålla tobak eller
alkohol. Det är en förändring, som dock givetvis måste tillämpas med största
möjliga respekt för den personliga integriteten. Det är viktigt att det
utvecklings- och effektiviseringsarbete som påbörjats fortsätter och att en god
service och en bra information utvecklas. Det ger tillsammans med enklare
regler och procedurer förutsättningar för en effektiv kontroll. Tullverket har
till uppgift att föreslå förenklingar av regler och procedurer, inte minst när
det
gäller EU:s regelverk.
Gränskontroll
I och med det svenska medlemskapet i EU har begreppen
yttre och inre gräns fått betydelse. Yttre gräns mot länder
utanför EU och inre gräns är mot EU-länder. Hela den
svenska kusten är en del av den yttre gränsen. Vi får dock
inte förledas att tro att risken för smuggling skulle vara större
vid yttre gräns. Det bör framhållas att ca 90 % av all införd
narkotika i Sverige kommer från annat EU-land.
Den ökade fria rörligheten inom EU ökar möjligheten för smugglare.
Risken för upptäckt kan befaras minska om inte motåtgärder sätts in. Det är
värt att påpeka att hela 80 % av tullbeslagen görs med tjänstemännens
erfarenhet som grund jämfört med 15 % som resultat av tips, spaning och
underrättelse. Detta innebär att Sverige i fortsättningen måste ha en mycket
god gränskontroll vid såväl inre som yttre gräns. Detta gäller speciellt i
anslutning till Öresundsbron och den tågförbindelse som finns. Eftersom
tågtrafiken ej får stoppas, har regeringen satsat extra på denna verksamhet.
Dessutom har avtal om tulltjänstemans rätt att utöva kontroll och samarbeta
tecknats mellan Sverige och Danmark.
Det är synnerligen viktigt att försäkringarna upprätthålls. Därför avsätter
Kristdemokraterna 50 miljoner kronor ytterligare per år under de tre
kommande åren. Vi måste göra allt som står i vår makt att stoppa narkotikans
väg över våra gränser.
Om förstärkningar inte görs riskerar samhällets kostnader att bli mycket
större än de besparingar som kortsiktigt kan göras nu. I till exempel
narkotikans spår följer brottslighet och ett ökat vårdbehov som orsakar
samhället stora kostnader utöver det stora personliga lidandet. En
narkotikamissbrukare kostar enligt vissa beräkningar samhället ungefär 900
000 kronor per år medan en tulltjänsteman grovt räknat kostar ca 300 000.
EU har fattat beslut om kompensatoriska åtgärder som gör det möjligt att
bibehålla kontroller vid inre gräns i andra former än gränskontroll. De
kompensatoriska åtgärderna kan utformas på olika sätt bland annat i form av
skydd vid yttre gräns och samarbete mellan medlemsländernas
tulladministrationer. Problemet med de kompensatoriska åtgärderna är, enligt
tulltjänstemän, avsaknaden av möjligheten att avsätta resurser för att utveckla
dessa.
De senaste åren har smugglingen av narkotika, tobak och alkohol ökat. En
bidragande orsak har varit just den kraftiga nedskärningen i tullmyndighetens
resurser i samband med att vårt land gick med i EU. Under 1995/96 och 1997
reducerades tullens anslag med 288 miljoner kronor till följd av EU-
medlemskapet, vilket innebar att tullpersonalen minskades med 820 personer
och att tio olika tullposteringar upphörde.
Schengenavtalet omfattar tio EU-länder varav sju var med när den inre
gränskontrollen försvann i mars 1995. Vi kristdemokrater har stött ett svenskt
deltagande i Schengensamarbetet, eftersom vi anser att öppnare gränser
knyter människor och länder närmare varandra. Samtidigt har vi gjort ett antal
förbehåll, varav det viktigaste är att en full avveckling av gränskontrollen
inte
får ske förrän effektiva kompensatoriska åtgärder finns på plats.
För Sveriges del innebär ett medlemskap i Schengen bland annat ett krav
på permanent kontroll vid våra internationella flygplatser. Detta kommer att
ställa krav på ny organisation och ombyggnader.
Sverige har idag 24 internationella flygplatser. Kontrollen vid dessa är
inte tillfredsställande utan utövas endast vid vissa tillfällen och tidpunkter,
vid
en del endast på kontorstid. Samtidigt är det väl känt att transporter och
resande till vårt land, och därmed även illegal verksamhet, pågår dygnet runt.
Det är inte rimligt att kontrollen inskränks utanför den normala arbetstiden.
Det innebär att vissa ankomster, och bland dem även vissa "högriskflyg",
lämnas helt eller delvis utan bevakning. Kristdemokraterna kräver därför att
kontrollen förbättras på de internationella flygplatserna.
En effektivare gränskontroll kräver mer resurser till Tullverket. I
jämförelse med regeringens förslag innebär vårt budgetförslag för åren 2001-
2003 att tullens budgetramar utökas med 50 miljoner kronor per år, för att
förstärka kontroll och spaning efter illegal införsel av bland annat narkotika,
vapen, alkohol, tobak och skattepliktiga varor i övrigt.