Motion till riksdagen
2000/01:Sk815
av Skårvik, Kenth (-m)

Tilldelning av F-skattsedel


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att alla skattskyldiga som så önskar, tilldelas F-skattsedel utan
annan prövning än om näringsförbud föreligger.
Motivering
Företagarskattsedel är numera i praktiken ett villkor för
företagare att kunna driva sin verksamhet. Alla skattskyldiga
som så önskar bör därför få en sådan utan annan prövning än
om personen har näringsförbud. I gengäld bör
skattemyndigheten lika snabbt återkalla F-skattsedeln om den
skattskyldige missbrukar den.
Om den enskilde alltid kunde välja mellan att ömsom vara anställd och
ömsom driva företag skulle flexibiliteten på arbetsmarknaden öka. Enskilda
skulle ges större möjlighet och uppmuntran att söka sig andra och nya vägar
än anställning för sin utkomst. Företagare som tvekar att anställa skulle våga
lägga ut uppdrag till intresserade individer utan att behöva anställa.
På samma sätt skulle många deltidsanställda kunna fylla upp sin resterande
tid med egen verksamhet. Särskilt viktigt är detta för kvinnor som ofrivilligt
hamnat i deltidsträsket. Att få F-skattsedel är följaktligen en viktig
jämställdhetsfråga.
Det är mot denna bakgrund man bör slopa prövningen av vad som avser
näringsverksamhet vid tilldelning av F-skattsedel. Så länge staten får in sina
egenavgifter/sociala avgifter borde det vara ointressant i vilken verksamhet
som de genererats.
Reglerna för tilldelning av F-skattsedel ändrades senast den 1 januari 1998.
Avsikten var att det skulle bli lättare att få F-skattsedel. De nya reglerna
innebar ingen materiell skillnad utan får i praktiken ses som en uppmaning till
skattemyndigheten om en mer positiv och välvillig inställning.
I dag gör skattemyndigheten alltjämt en prövning av huruvida den som
söker verkligen avser att driva näringsverksamhet innan ansökan beviljas.
Dagens definition av vad som anses vara näringsverksamhet inrymmer bland
annat krav på att omfattande materiella investeringar skett och att flera
uppdragsgivare finns redan i startskedet. Prövningen blir därmed godtycklig.
Inte heller behöver det inom servicesektorn, t.ex. hemtjänster eller andra
serviceyrken, ställas krav på materiella investeringar. Ofta utförs
verksamheten med hjälp av tillgångar som redan finns i ett hem. I dag hindrar
dessa regler framväxten av nya marknader och förtar möjligheten för personer
att själva försörja sig. Ett förenklat system där alla som vill ha en
F-skattsedel
ges en sådan skulle motverka detta.
I ett förslag från RSV som var ute på remiss under hösten 1998 föreslås en
lättnad i kraven för att kunna erhålla F-skattsedel. Enligt förslaget ska med
näringsverksamhet även anses "med viss grad av självständighet" bedriven
näringsverksamhet. Även med detta förslag måste skattemyndigheten i förväg
göra en bedömning om en osäker framtid, d.v.s. vad som med viss grad kan
utgöra självständig näringsverksamhet. Regeringen tog upp frågan i
budgetpropositionen för 1999 och konstaterar med hänvisning till tidigare
vidtagna åtgärder att regeringen inte är beredd att föreslå att utredningens
förslag genomförs.
Vi anser att F-skattsedel skall tilldelas sökande som inte har näringsförbud.
Härigenom förenklas reglerna avsevärt samtidigt som ingen person riskerar
hindras i sina ambitioner som blivande företagare.
En motion med liknande innehåll behandlades även under föregående
riksmöte. Utskottet anförde då (1999/2000:SkU18) att de nuvarande reglerna
endast betytt att 600 personer inte fått F-skattsedel. Det ska då sägas att för
dessa 600 personer är det en tragedi att inte få en önskad F-skattsedel.
Utskottet anför vidare att det i vissa branscher förekommer oegentligheter,
vilket föranledde Branschsaneringsutredningen att föreslå att skatteavdrag
alltid ska göras även om underentreprenören har F-skattsedel.
Vi medger att det förekommer oegentligheter i vissa branscher. Detta är ett
problem. Det innebär dock inte att man kommer åt dessa företag genom att
hindra andra människor att driva företag.
Enligt vår erfarenhet har inte reglerna från 1998 gett den positiva effekt
som utskottet då hoppades. Det är alltjämt i åtskilliga situationer förknippat
med betydande besvär och osäkerhet att ansöka om F-skattsedel. Genom att
ge alla en F-skattsedel som vill ha en kan betydande samhällsvinster göras.
Därutöver skulle det innebära betydande vinster för individer som vill dra
igång ett företag men som inte uppfyller de nuvarande kriterierna.

Stockholm den 25 september 2000
Kenth Skårvik (fp)
Inga Berggren (m)
Holger Gustafsson (kd)
Marianne Andersson (c)
Kerstin Heinemann (fp)
Ola Karlsson (m)
Inger Strömbom (kd)
Åke Sandström (c)