Motion till riksdagen
2000/01:Sk8
av Schlaug, Birger (mp)

med anledning av prop. 2000/01:12 Beskattning av utländska nyckelpersoner


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen beslutar att lagtexten skall omarbetas så att utländska
nyckelpersoner inte skall diskrimineras genom att de under en tidsperiod
tvingats fly till Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om redovisning av kvitto för erhållande av
skattereduktion.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om ett aktivt agerande inom det mellanstatliga
samarbetet för att förhindra upptrappad konkurrens genom
skattenedsättningar för utländska nyckelpersoner.
Inledning
Det finns en rad krav man kan ställa på skattesystemet och
dess olika delar. Förutom att skatter skall finansiera
offentliga åtaganden bör det finnas fördelningspolitiska mål,
ekologiskt betingade mål etc.
Därutöver borde det vara önskvärt med tydlighet genom så få gråzoner och
konstlade gränsdragningar som möjligt.
Den föreliggande propositionen bidrar inte till att närma sig något av dessa
mål. Tvärtom. Skälet till detta kan möjligen hittas i att vi inte lever i den
bästa, tydligaste och enklaste av världar. Och att ett antal länder satt igång
och konkurrera med varandra genom sänkta skatter för importerade
företagsledare, experter och andra som kan surfa på globaliseringen genom att
kräva särbehandling med lägre skatter och större fördelar än andra. Liknande
skattefrälsen har växt fram inom EU-byråkratin (EU-anställda betalar lägre
skatter än andra förutom en rad obeskattade förmåner) liksom det tidigare
förekommit denna typ av mervärdesbehandling inom kommunistiska
diktaturer.
Man kan tycka att det i en marknadsekonomi skall betalas löner som gör
att de man vill ha söker jobben. Har ett land högre skatt får man rimligen
anpassa lönenivån till situationen. I Sverige är det emellertid tvärtom;
företag,
med verksamhet i flera länder, betalar ofta lägre lön för arbete utfört i
Sverige
än för samma arbete i andra länder. Samtidigt har vi hört företrädare för
dylika företag att hojta om behovet av sänkta skatter för att få de anställda
man säger sig vilja ha. Man kan tycka att företagen åtminstone borde betala
lika hög lön i Sverige som i andra länder innan man beklagar sig alltför
mycket...
Förslaget - nödd och
tvungen...
Det förslag som nu föreligger, och vars direkta och
detaljerade utformning inte varit föremål för samarbete
mellan regeringen och Miljöpartiet, har således stora brister.
Det vore förmätet att hävda att remissinstanser jublar över
förslaget, snarare ligger det över en del tunga remissvar en
tung suck med innebörden "härtill är vi nödda och tvungna".
LO menar också att det borde finnas ett tak för de skattefria
ersättningarna.
Snårigheter, gråzoner och oklarheter lär bli följden av ett genomförande,
vilket också regeringen tycks inse eftersom man nu, efter kritik, föreslår att
beslut om skattelättnader i Forskarskattenämnden skall kunna överklagas till
förvaltningsdomstol. Vi menar att det saknas djupare analys över effekter av
förslagets utformning, att förslaget är slarvigt formulerat och förmodligen
även diskriminerande av tidigare flyktingar. Att man är nödd och tvungen är
ingen ursäkt för ytlighet, vilket också är något av ett tema i LO:s remissvar.
Miljöpartiet har i en budgetuppgörelse accepterat grundidén med nedsatt
skatt för "utländska nyckelpersoner" eftersom det uppenbart är så att andra
länder infört motsvarande eller liknande regelverk. Vidtas inga åtgärder skulle
Sverige få sämre konkurrensmöjligheter jämfört med t ex våra grannländer,
lyder ett argument i den vågskål som talar för propositionen. Samtidigt kan
konstateras att konkurrensmöjligheter självfallet är något vidare än bara fråga
om skatt: att välja att vistas i ett land under flera år kan bero på att man
anser
att miljön är god, att naturupplevelserna är rika, att det finns en kreativ
skola
eller en god stämning med små konflikter. Detta uppmärksammas tyvärr inte i
propositionen, vilket är en brist. Sägas skall också att det under senaste året
visat sig att Sverige, trots skatter, blivit ett av världens starkaste och
ledande
länder då det gäller stora framväxande branscher: IT och bioteknik. Det visar
sig att andra länders skattereduktion för experter och nyckelpersoner inte
hindrat att Sverige lyckats bättre än de som lockat med införande av speciella
skattefrälse.
Vi är således ändå villiga att pröva grundidén, men föreslår några
ändringar och tillägg enligt nedan.
Diskriminering av
flyktingar
Förslaget, som nu föreläggs, har, som sagt, brister.
Regeringens förslag medför att diskriminering av flyktingar
kan uppstå. De utländska medborgare som tidigare vistats i
Sverige som flyktingar kan nämligen inte komma i fråga för
skattelindringen ens efter ganska lång tids vistelse i sitt
hemland. Förslaget bygger ju på att man, för att få nedsatt
skatt, inte skall ha varit bosatt i Sverige eller "stadigvarande
vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som
föregått det kalenderår då arbetet påbörjas".
Detta innebär att den som t ex arbetat för mänskliga rättigheter i en
diktatur, blivit förföljd, tvingats fly, hamnat i Sverige under några år,
flyttat
tillbaka till sitt hemland när diktaturen fallit får en sämre behandling än den
som inte tagit samma ansvar för demokratiutvecklingen i sitt hemland. Detta
synes oss vara oacceptabelt och vi föreslår att flyktingar skall vara
undantagna från regeln.
Otydlighet i regelverket -
förtydliganden önskvärda
Förslaget som regeringen lägger har även andra brister. Det
föreligger en tydlig linje när det gäller skattebidraget vad
gäller inkomstskatten eftersom 25 procent av lönen lagligt
får undanhållas för såväl beskattning som från skyldighet att
betala sociala avgifter. När det gäller skattefria ersättningar
(resor etc) i övrigt som de s k nyckelpersonerna skall åtnjuta
kan dock redovisningen vara oklar, genom att krav på
kvitton etc inte tycks föreligga.  Det naggar en gängse
princip i kanten, vilket är olyckligt. Vi yrkar därför att kvitto
eller dylikt skall kunna styrka de kostnader man får
ersättning för.
Marknadsekonomins
spelregler - ta initiativ
inom EU
En titt på hur det ser ut i andra länder ger en ganska
svårgenomtränglig bild eftersom skattesystemen ser mycket
olika ut även inom EU-länderna. Vissa länder, exempelvis
Frankrike, har valt att ta in skatterna i hög grad genom
indirekta skatter och sociala avgifter. Andra, framför allt
Danmark, har prioriterat höga direkta skatter i stället för
sociala avgifter. Åter andra, främst Storbritannien, tar in
skatterna till stor del genom fastighetsskatter. Skattesatserna
för såväl fysiska personer som företag varierar således i hög
grad mellan länderna. Vidare förekommer en rik flora av
olika avdrag. Därtill kommer stora skillnader vad gäller
skattebaserna. Avgiftsbeläggning/icke avgiftsbeläggning av
exempelvis utbildning, sjukvård och äldrevård är också
mycket skiftande, men det är viktigt att notera att en rad
avgifter ofta i praktiken är obligatoriska och därmed i
realiteten är att betrakta som en del av skattetrycket. Att göra
jämförelser skattesystemen emellan för att få ett mått på dels
det totala trycket av offentliga pålagor på medborgarna inom
respektive land, dels den service och välfärd i vid mening
som dessa skatter och avgifter av skilda slag ger upphov till,
är följaktligen förenat med betydande svårigheter.
Det är olyckligt att länder, även länder inom EU, konkurrerar med
varandra genom att erbjuda skattefrälse för experter, trots att man har
förvånande likvärdiga reella uttag. Det vore aptitligt om regeringen aktivt
inom EU drev en starkt kritisk hållning till denna utveckling, även om en
lösning på EU-nivå inte skulle lösa de påstådda problemen eftersom världen
är större än så. Vid en EU-information i skatteutskottet framgick det att några
sådana initiativ inte tagits, även om frågan varit uppe i den s k
skattepolitiska
gruppen. Vi menar att regeringen bör uppmanas att, fortast möjligt, aktivt ta
upp frågan för mellanstatliga diskussioner.
Grön skatteväxling löser
problem - krav på
utvärdering
LO hävdar att det borde till en djupare analys och att
regeringen gjort en tämligen ytlig genomgång av frågan,
utan att för den skull motsätta sig ett genomförande. Vi delar
LO:s grundläggande kritik, och finner att det finns ett starkt
behov av en neutral uppföljning av hur skattereformen
kommer att fungera och om den uppfyllt de mål man har.
Kravet på utvärdering och "behov" stärks genom att vi de
närmaste åren kommer att se hur en grön skatteväxling leder
till såväl sänkta arbetsgivaravgifter som sänkta
inkomstskatter. En överenskommelse finns mellan s, v och
mp om en grön skatteväxling omfattande 30 miljarder i
sänkta skatter på arbete. Genom en grön skatteväxling
uppnås således de målsättningar som flera remissinstanser
vill nå: betydande sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta
inkomstskatter.
En rimlig bedömning är att en utvärdering görs av den av regeringen
föreslagna reformen, och att om denna utvärdering också skall ligga till grund
för beslutsunderlag för en eventuell förlängning av reformen hänsyn skall tas
till de gynnsamma effekter som blir följden av den då pågående gröna
skatteväxlingen.

Stockholm den 17 oktober 2000
Birger Schlaug (mp)