1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda möjligheten av att etablera ett system för
koordinerade eller gemensamma godkännanden och kontroller för företag
och
deras anställda när de agerar på nordiskt plan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skapa en instans som kan ge tillförlitliga och bindande
besked om vilka rättigheter och skyldigheter man har vid flyttning eller
arbetspendling mellan de nordiska länderna.
Motivering
Det nordiska samarbetet bygger i hög grad på tanken om fri rörlighet
inom Norden, både som ett mål i sig och som en viktig förutsättning för
övrigt samarbete. Goda resultat har också uppnåtts när det gäller
möjligheten till rörlighet och samarbete över gränserna.
Utvecklingen går snabbt både i Norden och i vår omvärld. Förbättrade
kommunikationer och ny teknik innebär såväl möjligheter som utmaningar.
Det nordiska samarbetet måste anpassas till dessa nya förhållanden. Därför
har de gränshinder mellan de nordiska länderna som ändå återstår fått förnyad
uppmärksamhet, såväl på nordisk nivå som bilateralt. En rad utredningar och
rapporter har pekat på kvarstående problem och svårigheter.
Många av dem bör kunna lösas, under förutsättning att rörligheten inom
Norden prioriteras framför fasthållande vid nationella regler och procedurer
som visserligen är olika, men i sak ungefär likvärdiga. Att avskaffa
gränshinder inom Norden ger fördelar för länderna och Norden som helhet,
men minst lika mycket är det fråga om att göra vardagen lättare för enskilda
medborgare och företag.
För den enskilde är det t.ex. ett stort beslut att flytta utomlands, eller att
byta anställning och pendla över gränsen. Svårigheter att utnyttja den fria
arbetsmarknaden inom Norden är ofta nära kopplade till det sociala området.
Det är viktigt att få del av de sociala förmåner man betalar för och att få ta
med sig t.ex. intjänade pensionsrättigheter om man vill flytta tillbaka.
Det är inte realistiskt att tro att t.ex. socialförsäkringarnas uppbyggnad
skall kunna harmoniseras inom Norden inom överskådlig tid. I kombination
med svårigheten att få tillförlitlig information om vad som gäller i det
enskilda fallet utgör det ett hinder för rörligheten.
Totalt sett, för en nationell myndighet eller budget, är det fråga om relativt
små belopp, men för den enskilde och hans/hennes familj gäller det stora
summor. Redan osäkerhet vad gäller arbetsmarknaden, studiemöjligheterna
eller den sociala tryggheten kan vara ett avgörande hinder. Att göra det
möjligt för de nordiska medborgarna att på ett enkelt och säkert sätt få besked
om vad som gäller i just deras fall är därför en nyckel till att öka friheten
att
röra sig mellan de nordiska länderna.
Också för näringslivet, inte minst för mindre företag, finns problem med
att bedriva sin verksamhet i flera nordiska länder. Exempelvis innebär ofta
regler om beskattning, kontroll eller behörighet svårigheter att genomföra
olika slag av entreprenadarbeten i andra länder än hemlandet. Naturligt nog är
svårigheterna tydligast för företag som har sin verksamhet i närheten av
nationsgränserna. Samtidigt är behovet av vidgade lokala marknader stort,
särskilt i de regioner som är glest befolkade.
För många slag av maskiner och annan utrustning (hissar, kranar,
grävmaskiner, etc.) finns olika nationella krav om godkännande och/eller hur
ofta de skall besiktigas. Det kan innebära att samma entreprenadmaskin måste
godkännas eller underkastas kontroll av det andra landets myndigheter för att
få användas där. På motsvarande sätt kräver man, av arbetsmiljöskäl eller av
omsorg om kundens säkerhet, att de som utför vissa typer av arbete skall ha
utbildning eller på annat sätt behörighetsprövas i det land där arbetet utförs.
Denna typ av krav försvårar, ibland omöjliggör, för entreprenörer från
nordiska grannländer att konkurrera om uppdragen. Det verkar inte troligt att
kraven i sak är så olika inom Norden att man inte skulle kunna godta
varandras utbildningar eller procedurer för godkännande och kontroller.
Genomgående i olika undersökningar är att bristande information,
osäkerhet och ibland motstridiga besked om vad som gäller i det enskilda
fallet försvårar utbytet över gränserna. I avvaktan på harmoniserade eller
ömsesidigt accepterade regler finns därför ett påtagligt behov av lätt
tillgänglig, precis och inte minst tillförlitlig information, såväl för
företagare
som för dem som söker anställning eller utbildning i ett annat nordiskt land.
En sådan nordisk informationsservice kan inrättas på olika sätt. Ett sätt är
att de nordiska länderna avtalar om att acceptera besked som lämnas av
varandras myndigheter, ett annat är att myndigheter i berörda länder ger ett
gemensamt besked och ett tredje är att de nordiska länderna bildar en
gemensam instans som kan ge bindande besked.