Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av lagen om pensionssparande (1993:931) i syfte att vidga förmånstagarkretsen. Motivering
Enligt lagen (1993:931) om pensionssparande får en pensionssparare förordna närstående som förmånstagare till rätten enligt pensionssparavtalet. Denna rätt är emellertid begränsad till sådana närstående som avses i 58 kap. 27 § inkomstskattelagen (1999:1229), en paragraf som reglerar till vilka efterlevandepension får betalas ut, vilket i praktiken innebär att endast pensionsspararens make eller sambo, och barn till någon av de två, kan komma ifråga som förmånstagare.
Denna inskränkning av närståendekretsen i förmånstagarförordnandet i lagen om individuellt pensionssparande synes omotiverad. Närståendekretsens behov är emellertid väl tillgodosedd idag genom den arvsrättsliga lagstiftningen i ärvdabalken. I ärvdabalken finns skäl för en sådan gränsdragning medan det i samband med pensionssparande inte är motiverat på samma sätt. Varför ska en pensionssparare inte kunna välja till exempel ett syskon eller annan närstående till förmånstagare om pensionsspararen själv känner sig ha särskilda skäl för det? En mer rimlig ordning skulle vara att den enskilde pensionsspararen fullt ut kan disponera sina egenhändigt insparade pensionsmedel. En översyn av detta bör därför göras, där förutsättningarna att utvidga närståendekretsen prövas. Regeringen bör därför göra en översyn av lagen om pensionssparande och återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 5 oktober 2000
Agne Hansson (c)